Serier – rörelse, känslor och en söndagssida

Syfte:

Eleverna ska få möta en bild- och berättarform som utgör en del i populärkulturen men också har historiska kopplingar. (LGR 11)

Eleverna ska utveckla sitt bildspråk genom att använda känslouttryck och rörelser. De ska dessutom träna på att berätta en historia på ett begränsat utrymme genom att använda sig av ett serieformat.

Material:       

Powerpoint, blyertspennor, ritpapper, diverse seriematerial.

Metod:        

Eleverna får en kort genomgång av den tecknade seriens historia. Sedan får de på 30 sekunder teckna av varandras ansikten utan att titta ner på ritpappret. Rörelse - Eleverna träna på att teckna olika rörelser genom att använda sig av varandra som modeller. De tecknar modellerna som streckgubbar där lederna markeras av cirklar.
Känslouttryck – Visa bilder av känslouttryck på datorn. Diskussion om vad hur olika känslor brukar framställas. I seriernas värld ofta överdrivet. Därefter får eleverna illustrera olika känslor genom att måla ansiktsuttryck, typ ”smileys”.
Skapa en söndagssida – Eleverna ska på ett begränsat antal rutor (6 stycken) berätta en historia med tydlig början (miljöbild som presenterar var allt utspelas), händelseförlopp samt ett slut.

Lektionsupplägg:

Lektion 1 - seriehistoria
Visa en powerpoint kring seriernas historiska utveckling. Diskussion kring vad serier är samt bilder och bildspråk. Ta gärna reda på vad eleverna har för förkunskaper kring serie och om de läser serier.

De får sedan börja med att skapa sin egen seriekaraktär, ge den specifika egenskaper samt göra en teckning av den.

Lektion 2 – Rörelse

Inleds med en teckningsuppgifter som uppvärmning. Eleverna tecknar av ansiktet på den de sitter mittemot. Det kan vara på tid, att man inte får titta ner på pappret, inte lyfta pennan med mera. Upprepa gärna en uppgift. Vad händer? Muskelminne.

Rita en springande streckgubbe på whiteboard eller papper. Ringa in lederna för att göra dem tydliga. Diskutera kort med eleverna kring hur streckgubben rör sig.
Eleverna delas sedan in i grupper om 4-5 stycken.

Använd en elev som exempelmodell. Be eleven att fundera ut en rörelse, gärna kopplad till någon fysisk aktivitet. Eleven får stå högt (så att alla ser) och sedan inta sin position. De andra eleverna får sedan teckna av modellen som streckgubbe. Tänk på att de ska ringa in lederna. 

Därefter får eleverna i grupperna turas om att vara modell för varandra.
Det kommer bli olika teckningar beroende på i vilken vinkel de sitter i förhållande till modellen.

Lektion 3 – känslor

Visa exempelbilder av hur känslor framställs i serier (finns många bra på nätet). Prata om typiska symboler och färger för olika känslor. Hur ser man om någon är arg? Om någon är kär? Eller om någon kommer på en idé?

Hur ser mimiken i ansiktet ut? Ögon, ögonbryn, mun? 

Var använder vi oss vanligen av symboler med känslor? Emojis, smileys till exempel.

Eleverna får därefter ett papper med förtryckta cirklar. Där får de skapa sina egna smileys som uttrycker känslor. Kul är om man sedan kan ha en diskussion kring vilka känslor de valt.

Lektion 4 och 5 – Att berätta en historia med hjälp av bilder.

Repetera serieformaten dagsstrip (oftast 3 rutor) och söndagssida (minimum 6 rutor). Visa också exempel på smartboard på hur en serie byggs upp. Oftast inleds den med en miljöbild som presenterar plats och vad/vilka det handlar om. Därefter blandas ofta helbilder med halvbilder samt närbilder. Diskutera med eleverna vad som blir effekten av detta.

Gör inledningsvis en gemensam 6-rutorshistoria. Eleverna ska sedan berätta en egen historia/händelse på 6 rutor (inte fler och inte färre). De ska inleda med en miljöbild. Har man svårt att komma på en idé kan roliga historier ofta utgöra en bra inspiration.

När eleverna är klara kan de testa att göra en seie i dagsstripformat (3 rutor). Vill de i det här läget börja använda sina egna seriefigurer så är det jättebra.

Bedömning:

Målet är att eleverna ska visa upp ett bildspråk där känslor och rörelse förmedlas och förstärker intrycket från betraktarens sida. Eleverna ska också kunna visa upp en förmåga att kunna arbeta med ett begränsat utrymme men ändå berätta en historia där text och bild hänger ihop.