Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Favoritmatematik 2B

Skapad 2021-02-05 22:24 i Surteskolan Ale
Matematik utifrån läromedlet "Favoritmatematik 2B".
Grundskola 2 Matematik
Vi arbetar med Favoritmatematik 2B under vårterminen i årskurs 2. Vi repeterar grunderna i matematik och bygger sedan på med nya kunskaper.

Innehåll

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Du ska fortsätta att vidareutveckla dina matematiska förmågor och under vårterminen i årskurs 2 är det följande kunskaper och förmågor:

  • Klockan hel, halv, kvart i och kvart över
  • Multiplikation 3 och 4:ans tabeller
  • Talområdet 0-1000
  • Geometri
  • Volym
  • Addition- och subtraktionsuppställningar
  • Mätning
  • Vikt
  • Talsorter och positionssystemet
  • Formulera matematiska uttryck
  • Olika matematiska begrepp
  • Lösa problemlösningsuppgifter enligt EPA-modellen (enskilt, par, alla)

Undervisning och arbetsformer

Vi arbetar med matematik på olika sätt. Vi har gemensamma genomgångar där vi samtalar och delger varandra våra egna tankar. Vi arbetar i matteboken enskilt och gemensamt och vi arbetar digitalt. Vi spelar olika spel. Vi arbetar laborativt, både inom- och utomhus. Vi färdighetstränar på olika sätt, genomför olika undersökningar och löser matematiska problem enskilt och tillsammans.

Bedömning:

Du visar genom samtal, laborativt arbete, ditt eget arbete i matteboken och genom olika diagnoser att du utvecklar dina matematiska förmågor och kunskaper.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
    Ma  1-3
  • Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
    Ma  1-3
  • Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
    Ma  1-3

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
    Ma  1-3
  • Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
    Ma  1-3
  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
    Ma   3
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Favoritmatematik 2B

Ny nivå
Ny nivå
Kapitel 1
Läser av klockan, analog tid.
Använder och förstår begreppen minut- och timvisare.
Mäter tid med hjälp av standardiserade enheter, minuter.
Behärskar talföljder i olika steg. Ser mönster i talföljder, klockslag.
Problemlösning: Förstår frågan i uppgiften. Löser problem själv. Väljer räknesätt. Bedömer om svaret är rimligt. Skriver svar.
Kapitel 2
Använder sambanden mellan olika räknesätt t.ex. att upprepad addition är samma som multiplikation.
Behärskar talföljder i olika steg uppåt och neråt. Ser mönster i talföljder.
Utför beräkningar med multiplikation vid huvudräkning.
Problemlösning: Förstår frågan i uppgiften. Löser problem själv. Använder strategin att rita. Använder matematiska formuleringar utifrån enkla vardagliga situationer. Bedömer om svaret är rimligt. Skriver svar.
Bestämmer värdet av obekanta tal i likheter.
Kapitel 3
Förstår siffrors platsvärde t.ex. att 453 = 400 + 50 +3. Förstår betydelsen av siffran 0
Använder och uttrycker kunskap om ental, tiotal och hundratal.
Jämför tal och använder likhetstecken och olikhetstecken.
Använder utvecklingsbara metoder för att utföra beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning.
Problemlösning: Förstår frågan i uppgiften. Löser problem själv. Använder strategin att rita. Använder matematiska formuleringar utifrån enkla vardagliga situationer. Bedömer om svaret är rimligt. Skriver svar.
Kapitel 4
Använder begreppen korrekt. (punkt, linje, stråle och vinkel
Känner igen, namnger och kan rita de geometriska objekten linje, triangel och fyrhörning.
Visar kunskap om och använder cirkeldiagram.
Använder begreppen dl och l .
Använder och förstår hur man mäter med linjal.
Problemlösning: Förstår frågan i uppgiften. Löser problem själv. Använder strategin att rita. Använder matematiska formuleringar utifrån enkla vardagliga situationer. Bedömer om svaret är rimligt. Skriver svar.
Tolkar skriftlig information med matematiskt innehåll.
Kapitel 5
Använder begreppen g, kg, cm, m, och km
Utför beräkningar med hjälp av standardiserade enheter g, m och cm.
Addition och subtraktion med uppställning med minnessiffra med växling.
Jämför längd och vikt, skrivna med standardiserade enheter. Använder likhetstecken och olikhetstecken.
Räknar ut omkrets för olika tvådimensionella figurer.
Problemlösning: Förstår frågan i uppgiften. Löser problem själv. Använder strategin att rita. Använder matematiska formuleringar utifrån enkla vardagliga situationer. Bedömer om svaret är rimligt. Skriver svar.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: