Vad är en känsla?

Som en del i vårt värdegrundsarbete vill vi ge barnen ännu fler verktyg i att kunna uttrycka sina känslor på olika sätt. Vi anser att det är viktigt att kunna känna empati med kompisar som är ledsna, ha förståelse för när man är arg, frustrerad, irriterad, sur och så vidare. Djuren på Djuris är ett värdegrundsmaterial från UR som är kopplad till förskolans värdegrund och uppdrag. Den utgår från barns demokratiska rättigheter och syftar till att stärka barnens relationer i gruppen och ge verktyg för att hantera konflikter och reflektera över olika sorters känslor. Vi kommer att följa djuren på Djuris via digital film en gång i veckan. Vi reflekterar genom att samtala om filmen utifrån olika frågeställningar tex Vem var ledsen, arg, glad? Vad fanns det för känslor hos djuren? vad hände?

Var är vi? (se uppföljning/utvärdering)

Nulägesbeskrivning

Skriv här: 

Vi har uppmärksammat att flera barn inte tillåter sig att visa sina känslor. Framförallt har vi sett att några kämpar emot när de blir ledsna och inte vill börja gråta. Vi har också uppmärksammat att flera barn inte vet hur de ska hantera sina känslor. Det är lätt hänt att de blir utåtagerande handlingar eller att de skriker. Vi upplever att det blir fler konflikter som grundar sig i att barnen inte förstår varandras känslor, eller inte vet hur de ska hantera sina egna känslor. Vad är det för känslor de känner? 

Vart ska vi?

Kom ihåg att koppla planeringen till de prioriterade målen i Läroplanen!

Koppla målen till vetenskaplig grund.

Skriv här:

Se kopplingar till Läroplanen längs ner på sidan. 

Förskolan är för många barn den plats där de skapar sina första relationer till andra barn i samma åldrar. Laaksonen, V. och Repo, L. (2017) beskriver barnens relationsskapande på förskolan som ett likvärdigt utgångsläge där samtliga får öva på sina samspelsfärdigheter. De menar även att varje barn i denna sociala utveckling kommer stöta på både positiva och negativa erfarenheter av kamratkulturen. Laaksonen och Repo menar att det behövs flera olika färdigheter för att fungera i grupp, att ha förmåga till självreglering. Självreglering är sin förmåga att reglera känslor och beteende i olika situationer som både gagnar omgivningen och stämmer överens med sitt eget syfte i den aktuella situationen. Detta är förmågor som ständigt utvecklas och som de yngre barnen inte alls kan förväntas kunna hantera. Det är därför viktigt att som vuxen finnas som stöd till varje barn i det sociala samspelet. Den vuxne måste skaffa sig goda kunskaper om barnets egna styrkor och utvecklingsbehov för att kunna ge rätt stöd.

Laaksonen, V. och Repo, L. (2017). Kompiskonst. Folkhälsan.

 

Hur gör vi?

Planera undervisningen utifrån barnens intresse och tidigare erfarenhet mot prioriterade mål.

Skriv här: 

Beskriv vilket lärande, arbetssätt och förhållningssätt samt aktiviteter ni planerar att genomföra inom temat. 

Skriv här: 

Vi introducerar de vanligaste grundkänslorna för barnen genom att använda och arbeta med materialet från Djuren på Djuris (ur.se)
och samtalar om de olika känslorna glad, ledsen, arg, orolig, lugn, rädd, förvånad och blyg. Vi introducerar en känsla i veckan och sedan arbetar vi mer ingående med varje känsla. Vi planerar också att genomföra praktiska aktiviteter för att känna in den känsla vi arbetar med. Vi kommer att måla, röra oss till musik, dramatisera med pinndockor som föreställer figurerna som är med i Djuren på Djuris. Med detta vill vi ge barnen möjlighet att lära sig vilka känslor man kan känna i kroppen och hur man kan hantera sina känslor. Vi vill visa barnen att det är okej att känna känslor, att man kan känna på olika sätt och hur man kan hjälpa en kompis som exempelvis är ledsen.

Fördela ansvaret över aktiviteter, grupper och material

Skriv här:

Vi arbetar i mindre grupper och planerar varje måndag vilka avsnitt av Djuren på Djuris vi ska se och vilken praktiska aktiviteter vi ska genomföra under veckan 

                                                                                                                                                               

Hur blev det och varför?

Vad kan vi se utifrån den dokumenterade processen:

Vid uppföljning - skrivs i Reflektion:

• Beskriv kortfattat resultatet utifrån barngrupp.
  
  

  Vid lunchen kan de prata om att vi är lugna vid bordet när vi ska äta. De visar att man ska andas lugnt och att man kan blunda. 

  
  Några av barnen har börjat säga ifrån mer när det är något de inte tycker är okej.

    

  Barnen uttrycker mera sina viljor och känslor verbalt i leken. 

    

  Flertal av de yngre barnen har sökt sig till andra aktiviteter under undervisningstillfällena. Specifikt vid tillfällen vi tittat på Djuren på Djuris. 

  Barnen går till våra känslokort och pekar och/eller berättar om känslan de känner. 

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. exempelvis, Väckte vi alla barns intresse? Vet vi det? Hur? Beskriv kortfattat.
  
  

  Halvvägs in i terminen ändrade vi upplägget för de yngre barnen och började använda annat material vid undervisningstillfällen kopplat till vårat tema Känslor. Vi började läsa fysiska och digitala böcker om känslor. Vi upplevde att detta skapade en tillgänglig och inkluderande verksamhet. Vi tar med oss detta i nästkommande planering. 

  Vi upplevde att vi har haft svårt att nå vissa barn språkmässigt i undervisningen och vi ska ha de beaktande inför kommande planering 

Vid utvärdering - skrivs i Analys: 

• Analysera resultatet. Beskriv resultatet utifrån barngrupp.
  
  

  Vi upplever att flera barn kan relatera till dessa känslor och kan uttrycka hur de känner i olika situationer där dessa känslor kan uppstå.   

  Vi upplevde att när vi hade gemensamma reflektioner tillsammans med barnen kopplat till undervisningstillfälle kunde vissa barn börja prata om andra händelser. Vi tror det kan bero på språkförbistringar. 

  Vi upplever även att fler barn säger ifrån mer när det är något de inte tycker är okej. 

  De yngre barnen har vi reflekterat över att vi har svårt att nå i undervisningen och vi har diskuterat hur vi ska göra. Vi väljer att i våra färdiga gruppindelningar göra ännu en indelning för att lättare kunna forma undervisningen och ge möjlighet för varje barn att kunna relatera och förstå den känslan vi arbetar med.   

    

  Vi har uppmärksammat att flertal av de yngre barnen söker sig till andra aktiviteter under undervisningstillfällena med filmklipp från Djuren på Djuris. Vi skapa ännu en indelning för att lättare kunna forma undervisningen och ge möjlighet för varje barn att kunna relatera och förstå den känslan vi arbetar med. 

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. Varför blev det som det blev? Hur vet vi det? 
  
  Det vi har gjort denna termin är att introducera känslorna. Varför resultatet blev som det blev tror vi kan bero på att det just var en introduktion där vi mer visa på och lyssnar in hur barnen kan känna i kroppen vid olika situationer. Vi har också provat oss fram i vårt ledarskap och i undervisningsformer då vi upplevt svårigheter i att ge likvärdiga förutsättningar för alla barn i aktiviteterna. 
  Känslor är abstrakt och kan vara svårt att förstå och kan då vara svårt att relatera till för barnen. Flera känslor kan även ge en liknande känsla i kroppen och blir svåra att skilja på. Det har blivit många känslor i korta intervaller när vi har introducerat och det kan ha blivit för kort tid med varje känsla åt gången för att få god möjlighet att förstå känslan. Detta tar vi med oss till det fortsatta arbetet med känslor i höst och till nästa planering. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,