Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Samhällskunskap

·

Årskurs:

F

Fattigdom år 9 Ånestadsskolan

Ånestadsskolan, Linköping · Senast uppdaterad: 9 februari 2021

I detta arbetsområde ska du få ta reda på vilka bakomliggande orsaker som finns och som ligger bakom varför vissa länder är fattiga och andra rika.

Undervisningens innehåll

För att utveckla dessa förmågor kommer vi i undervisningen som grund att arbeta med läroboken och vissa utvalda frågor, frågeställningar och begrepp.

 Vi kommer även att titta på några filmer som handlar om fattiga och rika länder.

Underlag för bedömning

Bedömningen grundar sig på examinationsuppgiften samt det kontinuerliga arbetet i klassrummet.

Begrepp

Human Development Index (HDI), BNP per capita, socioekonomiska grupper, jordfördelning, utarmade jordar, genförändrade grödor (GMO), rättigheter, ekonomiskt beroende (oberoende), mikrolån, skyddstull, handelsavtal, Internationella valutafonden (IMF), World Trade Organization (WTO), reform, multilateralt, bilateralt, hållbar värld, bistånd, migrantarbetare och humanitär.

 

Examinationsuppgifter

Samhällskunskap :

Du har fått presenterat 4 olika synvinklar om fattigdom. Vardera har olika underkategorier. I denna uppgift ska du förklara fattigdom utifrån 2 av dessa synvinklar. Du skriver i ett Google dokument.

 

  1. Vad beror fattigdom på? Presentera vilka 2 synvinklar du kommer använda, tänk på att använda begreppen. Avsluta med en reflekterande del där du försöker gör en sammanfattning av vad du anser i denna fråga. Finns det hopp för de fattigaste länderna i världen och kan du visa på något exempel.


En kvinna demonstrerar mot fattigdomen i Nairobi i Kenya.


Läroplanskopplingar

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.

Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback