Geometri åk 7

Du kommer att få lära dig om begreppet omkrets och area. Namnen på olika geometriska figurer och enhetsomvandlingar.

Årskurs 7 

Område Geometri

3.1 Enheter och prefix s. 80 - 83

Du ska kunna:  Namnen på våra vanligaste längdenheter samt deras förkortningar: millimeter, centimeter, decimeter, meter,kilometer och mil. Omvandla längdenheter, exempelvis göra om m till km eller mm Vad ett prefix är Förkortning och betydelse på prefixen: deci, centi, milli, hekto, kilo och mega och sätta in de i rätt sammanhang Begrepp: prefix, enhet, längd, decimeter, millimeter, kilometer, mega, deci, centi, milli, hekto, kilo.

 

3.2 Geometriska begrepp s. 84 - 86

Du ska kunna:  Vad en dimension är Förstå eller ge exempel på något som har en, två eller tre dimensioner Uppskatta längdenheter tex välja mellan olika sträckor den du tror är 6 cm. Veta vad en parallellinje är Förklara de geometriska begreppen:         Punkt, kurva, rät linje, stråle, sträcka, parallella räta linjer, diagonal

3.3 Vinklar s. 87 - 90

Du ska kunna:  Egenskaperna för en rät vinkel Egenskaperna för en spetsig vinkel Egenskaperna för en trubbig vinkel Egenskaperna för en rak vinkel Att ett helt varv i en cirkel är 360 ͒ , ett halvt varv är 180͒ och ett kvarts varv är 90 ͒ Hur man mäter vinklar med en gradskiva Tecknet som betyder vinkel  Storleksordna vinklar Räkna ut vinkelsumman  Rita vinklar med en gradskiva        Begrepp:         Vinkel, rät vinkel, trubbig vinkel, spetsig vinkel, rak vinkel, grader, sidovinklar, bisektris, gradskiva.

3.4 Månghörningar och vinkelsumma s. 91 - 94

Du ska kunna:  Vad en månghörning är Veta skillnaden på ett hörn och en vinkel Kunna identifiera en: triangel, fyrhörning, femhörning, sexhörning Namnen och utseende/egenskaper på olika trianglar: Rätvinklig triangel, likbent triangel, liksidig triangel, spetsvinklig triangel, trubbvinklig triangel Vinkelsumman i en triangel Namnen och utseende/egenskaper på olika fyrhörningar: Parallellogram, romb, rektangel, kvadrat Räkna ut vinkeln som är okänd i en triangel eller i en fyrhörning Begrepp: Månghörning, längd, bredd, vinkel, hörn, rätvinklig triangel, likbent triangel, liksidig triangel, spetsig triangel, trubbig triangel, vinkelsumma, fyrhörning, parallellogram, romb, rektangel, kvadrat, variabel

3.5 Omkrets s. 96 - 98

Du ska kunna:  Vad omkrets är och hur man räknar ut den på olika figurer Rita olika figurer med en viss bestämd omkrets Vilken enhet man använder när man räknar omkrets       Begrepp: omkrets, rektangel, kvadrat, sammansatt figur

3.6 Introduktion av area s. 99 - 100 

Du ska kunna:  Vad area är Vilken enhet man använder när man räknar area Uppskatta arean på en oregelbunden figur Uppskatta hur stor yta ett föremål har        Begrepp: area, kvadratcentimeter,kvadratmeter, kvadratdecimeter

3.7 Area av rektanglar och parallellogrammer s. 101 - 104

Du ska kunna:  Räkna ut arean på en rektangel/kvadrat/parallellogram Vilken enhet man använder för att räkna ut area Omvandla areaenheter ex göra om m2 till cm2 Beräkna arean av sammansatta figurer (som är uppbyggda av olika kvadrater/rektanglar) Rita förslag på hur figuren kan se ut om du har arean       Begrepp: area,enhet, kvadratmeter, kvadratdecimeter, kvadratmeter, rektangel, sammansatt figur, parallellogram, längd, bredd

3.8 Area av trianglar s. 105 - 107

Du ska kunna:  Sätta ut var höjden och basen är på olika sorters trianglar Beräkna arean av en triangel Rita en triangel med en bestämd area Beräkna sammansatta figurens area: av exempelvis en rektangel och en triangel        Begrepp: höjd, bas

Bedömning i unikum:

Ha kunskaper om och använda matematiska begrepp	Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt	Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt	Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt
Välja och använda matematiska metoder, göra beräkningar och lösa uppgifter	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat
Redogöra för och samtala om tillvägagångssätt, använda matematiska uttrycksformer	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang

Uppgifter

Skriftlig bedömning 19/2

Kapitel 3. Geometri.

Material i classroom:

PP

Filmade genomgångar

Filmer på uppgifterna i boken.

Stödmall för att skriva ner sina uträkningar, samt problemlösningsmall.

Formelblad

Till den skriftliga bedömningen så är det hur tydligt man skriver sina uträkningar och hur pass bra man kan metoderna som bedöms. Eleverna har tränat på olika sätt denna veckan. Vi har också gått igenom på lektionen exakt vad de ska kunna på varje område, för att det inte ska bli för mycket att behöva lära sig. De kommer också att få ha ett formelblad på provet,så de inte behöver lära sig alla metoder utantill, det viktigaste är att kunna använda dem. De kommer också få använda miniräknare till denna delen.