Ämnen:
Samhällskunskap, Historia, Religionskunskap
·
Årskurs:
4 - 6
Åk5 Religionskunskap: de Abrahamitiska religionerna
Skärgårdsstadsskolan, Österåker · Senast uppdaterad: 12 februari 2021
Vi lär oss om syskonreligionerna; judendom, kristendom & islam och lär oss om deras gemensamma ursprung likheter & olikheter.
Tidsram:
Temat sträcker sig från vecka 6 fram till sportlovet i vecka 9.
Under temats gång kommer du att få lära dig mer om följande:
1. Etik och moral
Förståelse för begreppens betydelse och hur man beroende på vem man är kan tolka olika situationer utifrån det man anser är etiskt och moraliskt rätt eller fel. Vi kommer att beröra begrepp såsom 'medmänsklighet', 'vänlighet', 'ansvar' och 'gott kamratskap'. Under uppstarten infaller Läkarmissionens 'Vänliga veckan' där eleverna får i uppdrag att sprida vänlighet genom goda gärningar.
2. Grundläggande begrepp för religion med fokus på de Abrahamitiska religionerna (kristendom, judendom och islam).
3. Jämföra syskonreligionerna och identifiera likheter, variationer och olikheter mellan och inom dessa.
4. Identifiera några grundläggande riktlinjer samt viktiga profeter, skrifter, byggnader, riter, traditioner och symboler för kristendom, judendom och islam.
I samråd med eleverna har det beslutats att inte hålla ett övergripande 'slutprov' i vecka 8. I stället vill eleverna att vi bryter ner innehållet i läxförhör .
Läxschema:
Läxa från fredag, vecka 6 till fredag, vecka 7
Grundläggande begrepp för religion
Läxpappret finns tillgängligt under'Vecka 6' i ämnesrummet för SO/NO på Classroom (kurskod 2acx37g).
Läxa från fredag, vecka 7 till fredag, vecka 8
Jämförelsediagram över kristendom, judendom och islam.
Läxpappret läggs upp under 'Vecka 7' i ämnesrummet för SO/NO på Classroom (kurskod 2acx37g).
Bedömning av elevernas kunskap görs utifrån..
- visade kunskaper under lektionstid genom aktivt deltagande i t.ex. diskussioner, muntliga resonemang och interaktiva moment med lärare såväl som klasskamrater.
- visade kunskaper under lektionstid genom arbete med givna lektionsuppdrag och uppgifter som t.ex. arbetsblad och redovisningar genom skriftliga reflektionsuppgifter och övningar.
- visade kunskaper via summativa förhör.
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll (10)
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Begreppen religion och livsåskådning.
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Kriterier (7)
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informatinens och källornas användbarhet.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
