Förhör på begreppskunskap inom religionstemat om de Abrahamitiska religionerna. <div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Åk5 Religionsbegrepp (läxa v6-v7).pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/osteraker/skargardsstadsskolan/skargardsstadsskolan_5a20202rereligionskunskap/1615153775443_ak5religionsbegrepp(laxav6-v7).pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/osteraker/skargardsstadsskolan/skargardsstadsskolan_5a20202rereligionskunskap/1615153775443_ak5religionsbegrepp(laxav6-v7).pdf" title="Åk5 Religionsbegrepp (läxa v6-v7).pdf" >Åk5 Religionsbegrepp (läxa v6-v7).pdf</a></div>

Begreppsförhör 19 februari,2021

Tidsram:
Temat str&auml;cker sig fr&aring;n vecka 6 fram till sportlovet i vecka 9.
&nbsp;
Under temats g&aring;ng kommer du att f&aring; l&auml;ra dig mer om f&ouml;ljande:
1. Etik och moral
F&ouml;rst&aring;else f&ouml;r begreppens betydelse och hur man beroende p&aring; vem man &auml;r kan tolka olika situationer utifr&aring;n det man anser &auml;r etiskt och moraliskt r&auml;tt eller fel.&nbsp; Vi kommer att ber&ouml;ra begrepp s&aring;som 'medm&auml;nsklighet', 'v&auml;nlighet', 'ansvar' och 'gott kamratskap'. Under uppstarten infaller L&auml;karmissionens 'V&auml;nliga veckan' d&auml;r eleverna f&aring;r i uppdrag att sprida v&auml;nlighet genom goda g&auml;rningar.&nbsp;
2. Grundl&auml;ggande begrepp f&ouml;r religion med fokus p&aring; de Abrahamitiska religionerna (kristendom, judendom och islam).
3. J&auml;mf&ouml;ra syskonreligionerna och identifiera likheter, variationer och olikheter mellan och inom dessa.&nbsp;
4. Identifiera n&aring;gra grundl&auml;ggande riktlinjer samt viktiga profeter, skrifter, byggnader, riter, traditioner och symboler f&ouml;r kristendom, judendom och islam.
I samr&aring;d med eleverna har det beslutats att inte h&aring;lla ett &ouml;vergripande 'slutprov' i vecka 8. I st&auml;llet vill eleverna att vi bryter ner inneh&aring;llet i l&auml;xf&ouml;rh&ouml;r .
&nbsp;
L&auml;xschema:
L&auml;xa fr&aring;n fredag, vecka 6 till fredag, vecka 7
Grundl&auml;ggande begrepp f&ouml;r religion&nbsp;
L&auml;xpappret finns tillg&auml;ngligt under'Vecka 6' i &auml;mnesrummet f&ouml;r SO/NO p&aring; Classroom (kurskod 2acx37g).
&nbsp;
L&auml;xa fr&aring;n fredag, vecka 7 till fredag, vecka 8
J&auml;mf&ouml;relsediagram &ouml;ver kristendom, judendom och islam.
L&auml;xpappret l&auml;ggs upp under 'Vecka 7' i &auml;mnesrummet f&ouml;r SO/NO p&aring; Classroom (kurskod 2acx37g).
&nbsp;
Bed&ouml;mning av elevernas kunskap g&ouml;rs utifr&aring;n..
- visade kunskaper under lektionstid genom aktivt deltagande i t.ex. diskussioner, muntliga resonemang och interaktiva moment med l&auml;rare s&aring;v&auml;l som klasskamrater.&nbsp;
- visade kunskaper under lektionstid genom arbete med givna lektionsuppdrag och uppgifter som t.ex. arbetsblad och redovisningar genom skriftliga reflektionsuppgifter och &ouml;vningar.&nbsp;
- visade kunskaper via summativa f&ouml;rh&ouml;r.&nbsp;

Samhällskunskap

Religionskunskap

Historia

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. 

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.

Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.

Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.

Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Åk5 Religionskunskap: de Abrahamitiska religionerna

Matriser i planeringen

Uppgifter