Kolets kemi åk 8 2021

Kol är ett av de viktigaste grundämnena i världen. Utan kol skulle det inte finnas något liv på jorden eftersom det är en viktigt byggsten i allt levande. Kol finns i många olika föreningar som du här kommer att lära dig mer om.

Kursplan i ämnet

Arbetssätt och undervisning

Gemensamma genomgångar, eget arbete och laborationer

Visa vad du lärt dig

Små kunskapskontroller, visa muntligt vid genomgångar samt muntlig/skriftlig slutuppgift

Kemiplanering år 8

Genomgångar - anteckningar - ta del av senaste forskning - miljöfarliga kolväten 

Studi.se

Ska kunna:

• 1.a) I vilka olika former kan man hitta rent kol?

   b) Skillnad/ likheter mellan kolets olika former? (tex diamant, grafit, fullerener)

   c) Vad kan man använda de olika formerna till   s.102

  
  

  2.a) Vad är ett fossilt bränsle?  b) Varför är det inte bra för miljön? s.105

  
  

  3.Hur fungerar ett raffinaderi? s 113

  
  

  4. Beskriv kolets kretslopp. s.106-107

  
  

  5. Varför finns det så många olika kolföreningar ? s.108

  
  

  6.Vilka är växthusgaserna?  Hur uppkommer växthuseffekten? 

  
  

  7.a) Metanserien (de fyra första) namn, strukturformel, molekylformel. s 109
  b) Vad är det som avgör kolvätenas egenskaper? Gasform,flytande eller fast form? s 110

  
  

  8.Mättade /omättade kolväten: Metanserien, eten, etyn. Formler: strukturformel, molekylformel. s112

  
  

  9.Berätta om gasol, naturgas, bensin Vilka kolväten består de av? s.111 s.109

  
  

  10. Vad är ett klorerat kolväte? Ge tre exempel s 115-116

  
  

  11.Alkoholer: metanol,etanol – kunna formler (molekylformler och strukturformler) och vad de används till, egenskaper.s 117-118

  
  

  12. Hur fungerar tensider? s 122

  
  

  13.I vilka sammanhang möter du estrar? s 123

  
  

Tidsram

• Start: vecka 51
• Avslutas: vecka 7

Bedömning

 Se bedömningsmatris från kunskapskraven

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
• Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.
• Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.