<h2>Grovplanering</h2>
v.5 - Atomen och periodiska systemet
v.5 - Kemiska reaktioner. Molekyl och jonf&ouml;reningar.
v. 6 - Blandningar och att skilja &auml;mnen &aring;t
v.6 - Aggregationstillst&aring;nd och brandtriangeln
v.7 - Atmosf&auml;ren, milj&ouml;problem, syror och baser. neutralisation
v.7 - Kolf&ouml;reningar och fossila br&auml;nslen
v.8 - Elektrokemi
v.9 - Sportlov
v.10 - Repetition och diagnos
v.11 - Repetition och prov torsdag
v.12 - N.p laboration
v.13 - Repetera inf&ouml;r n.p
v.14 - Nationellt prov onsdag
<h2>Information</h2>
Vi utg&aring;r fr&aring;n h&auml;ftet om "H&ouml;gstadiets kemi". En kort sammanfattning av det ni b&ouml;r kunna i kemi innan ni g&aring;r ut h&ouml;gstadiet.
<a href="https://drive.google.com/file/d/15Y-MaV-rx8y8lXgCk75iOjDrjziHxGQA/view?usp=sharing" target="_blank" rel="noopener">https://drive.google.com/file/d/15Y-MaV-rx8y8lXgCk75iOjDrjziHxGQA/view?usp=sharing</a>
&nbsp;
Mer litteratur och &ouml;vningsuppgifter:
P&aring; ugglans kemi finns det en massa tester med flervalsalternativ och begreppstr&auml;ning som du kan g&aring; igenom och g&ouml;ra. Vi har inte pratat om riktigt alla fr&aring;gor som kommer upp, men det mesta. Skippa kapitlet om material l&auml;ra. Kapitlet om elektrolys kommer vi bara eventuellt hinna med och det blir i s&aring; fall som spetskunskaper.
&nbsp;
https://kemi.ugglansno.se/
&nbsp;
H&auml;r f&ouml;ljer en sammanst&auml;llning av begrepp som du ska k&auml;nna till!
&nbsp;
<h2>Uppbyggnad av materia</h2>
Beskriv f&ouml;ljande begrepp, anv&auml;nder bilder i din beskrivning.
<ul>
<li>Atom</li>
<li>Elektron</li>
<li>Proton</li>
<li>Neutron</li>
<li>Jon</li>
<li>Laddning</li>
<li>Grund&auml;mne</li>
<li>Kemisk f&ouml;rening</li>
<li>Molekyl</li>
<li>Jonf&ouml;rening</li>
<li>Jonbindning</li>
<li>Molekylbindning</li>
</ul>
<h2>Egenskaper</h2>
F&ouml;r att beskriva, klassificera och sortera &auml;mnen kan du studera deras olika egenskaper.
<ul>
<li>Lukt</li>
<li>Smak</li>
<li>Ledningsf&ouml;rm&aring;ga</li>
<li>L&ouml;slighet (i vatten eller andra l&ouml;sningsmedel)</li>
<li>Kokpunkt</li>
<li>Sm&auml;ltpunkt</li>
<li>Fast&nbsp;</li>
<li>Flytande</li>
<li>Gas</li>
<li>Massa&nbsp;</li>
<li>H&aring;rdhet</li>
<li>Br&auml;nnbarhet</li>
<li>Blandning</li>
<li>Kemisk f&ouml;rening</li>
<li>Temperatur</li>
<li>pH</li>
<li>Massa</li>
</ul>
Vilka metoder kan du anv&auml;nda f&ouml;r att studera de olika egenskaperna?
<h2>Kretslopp</h2>
Beskriv kretsloppen med ord och bild. Vilka reaktioner sker i kretsloppet? I vilka aggregationstillst&aring;nd f&ouml;rekommer &auml;mnet? I vilka kemiska f&ouml;reningar ing&aring;r &auml;mnet i kretsloppet?
<ul>
<li>Kol</li>
<li>Vatten</li>
<li>Kv&auml;ve</li>
</ul>
<h2>Jorden och luften</h2>
Vad best&aring;r jorden av? Vad bes&aring;r luften av?
<h2>Blandningar</h2>
Vad k&auml;nnetecknar de olika blandningarna?
<ul>
<li>Uppslammning</li>
<li>Emulsion</li>
<li>L&ouml;sning</li>
<li>Legering</li>
<li>Utsp&auml;dd</li>
<li>Koncentrerad</li>
<li>M&auml;ttad</li>
</ul>
Vad p&aring;verkar l&ouml;slighet?
<h2>Surt och basiskt</h2>
Ge exempel p&aring; n&aring;gra starka syror Ge exempel p&aring; n&aring;gra svaga syror i naturen Ge exempel p&aring; n&aring;gra starka baser Ge exempel p&aring; n&aring;gra basiska &auml;mnen?
<ul>
<li>pH-v&auml;rde</li>
<li>pH-skala</li>
<li>Surt</li>
<li>Basiskt</li>
<li>Neutralisation</li>
</ul>
&nbsp;
&nbsp;
<h2>Kemiska reaktioner</h2>
Vad p&aring;verkar reaktionshastighet?
<ul>
<li>Finf&ouml;rdelning</li>
<li>Koncentration</li>
<li>Katalysator</li>
</ul>
 
<h2>Separeringsmetoder</h2>
Det finns flera olika separationsmetoder. N&auml;r anv&auml;nder du en viss separationsmetod? Hur g&aring;r de till?&nbsp;
<ul>
<li>Sedimentering</li>
<li>Filtering</li>
<li>Indunstning</li>
<li>Destillation</li>
<li>Extraktion</li>
<li>Centrifugering</li>
<li>Kromatografi</li>
<li>Dialys</li>
</ul>
&nbsp;
<h2>Reagens</h2>
Reagens anv&auml;nds vid kemiska analyser&nbsp;f&ouml;r att ta reda p&aring; f&ouml;rekomsten av olika joner&nbsp;eller molekyler &nbsp;i ett prov.
N&aring;gra exempel
Syre - en gl&ouml;dande sticka ant&auml;nds V&auml;te - kombinerat med luft (syre) ant&auml;nds blir det en knall Kloridjoner - vid blandning med silvernitrat ger en vit f&auml;llning av silverklorid V&auml;tejoner - pH-m&auml;tning visar f&ouml;rekomsten av v&auml;tejoner St&auml;rkelse - jod f&auml;rgar bl&aring;svart vid f&ouml;rekomst av st&auml;rkelse 
&nbsp;
<h2>&nbsp;</h2>

Kemi

En sammanfattning av viktiga begrepp från högstadiekursen och exempel frågor kopplade till det centrala innehållet i kemi år 7-9. 

No-matris

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.

Högstadiets kemi

Matriser i planeringen

Uppgifter