Projektsammanfattning Blåvalen 2020-2021, Uppföljningsperiod 3

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör vi en analys av vår undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Hållbar framtid - Barns möte med naturen

Syftet med vår utbildning och vårt projektarbete var att vi på Blåvalen ville ge barnen hopp om en möjlig framtid och visa på kreativt ny-görande och nytänkande. Vi ville erbjuda barnen en möjlighet att utvecklas till trygga, medvetna individer som värnar om jämlikhet, demokrati, hälsa, klimat och miljö, ett steg i att de ville vara med och utveckla ett hållbart samhälle.

 

Målet var att ge barnen mer kunskap och erövra en känsla av att vi, alla människor, kan påverka vår egen framtid.

 

 

       "En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig". (Lpfö 2018, s. 9, Skolverket)

 

 

 

Genom vårt projektarbete har vi låtit barnen få erfara många spännande möten med vår natur och givit dem möjlighet att erövra kunskap om den. Vi har lagt stor vikt vid att stärka varje barns förmåga till delaktighet, inflytande, ökad självkänsla samt nyfikenhet att lära och vilja ingå i ett sammanhang. Vi har valt ämnen utifrån alla barns tidigare erfarenhet, intressen och frågor, samt från Södermalms gemensamma projektuppdrag och Läroplan för förskolan i ett syfte att barnen ska få inflytande i sin utbildning och att vi ska få en likvärdig förskola på Södermalm.

 

 

Genom att vi har:

 

 

 

·      ✔  låtit barnen uppmärksamma natur, växtlighet, djurliv, sol, vind och vatten.

 

·      ✔  låta barnen få använda många uttryckssätt såsom: estetik, digitalitet, teknik och naturvetenskap.

 

Så ger vi barnen en möjlighet att få kunskap 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

Våra förväntningar av projektarbetet är att barnen ska kunna få möjlighet att utforska och prova deras hypoteser samt utveckla deras kunskap om naturen. Vi vill även öka barnens medvetenhet för vårt ekosystem i naturen och att människors handlingar kan påverka vår hållbara framtid.

Syftet med vår utbildning och vårt projektarbete var att vi på Blåvalen ville ge barnen hopp om en möjlig framtid och visa på kreativt ny-görande och nytänkande. Vi ville erbjuda barnen en möjlighet att utvecklas till trygga, medvetna individer som värnar om jämlikhet, demokrati, hälsa, klimat och miljö, ett steg i att de ville vara med och utveckla ett hållbart samhälle.

 

Genom vårt projektarbete har vi låtit barnen få erfara många spännande möten med vår natur och givit dem möjlighet att erövra kunskap om den. Vi har lagt stor vikt vid att stärka varje barns förmåga till delaktighet, inflytande, ökad självkänsla samt nyfikenhet att lära och vilja ingå i ett sammanhang. Vi har valt ämnen utifrån alla barns tidigare erfarenhet, intressen och frågor, samt från Södermalms gemensamma projektuppdrag och Läroplan för förskolan i ett syfte att barnen ska få inflytande i sin utbildning och att vi ska få en likvärdig förskola på Södermalm.

 

Målet var att ge barnen en känsla av att vi, alla människor, kan påverka vår egen framtid.

 

       "En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig". (Lpfö 2018, s. 9, Skolverket)

 

Genom att vi har:

 

·      ✔  låtit barnen uppmärksamma natur, växtlighet, djurliv, sol, vind och vatten.

·      ✔  låta barnen få använda många uttryckssätt såsom: estetik, digitalitet, teknik och naturvetenskap.

Så ger vi barnen en möjlighet att få kunskap 

 

 

  

 

 

 

Våra förväntningar av projektarbetet är att barnen ska kunna få möjlighet att utforska och prova deras hypoteser samt utveckla deras kunskap om naturen. Vi vill även öka barnens medvetenhet för vårt ekosystem i naturen och att människors handlingar kan påverka vår hållbara framtid.

Ur förskolans läroplan

 

Vi startade projektet i maj genom att dela ut sommaruppgiften till vårdnadshavare. Under augusti och september fortsatte vi med en undersökningsperiod där vi samlade in material från barnens sommaruppdrag, spaningar i naturen, utflykter till Nackareservatet och barnreflektionsmöten. Vi lyssnade in barnens intressen och tidigare erfarenhet samt deras nyfikenhet för nya kunskaper. Vi samlade ihop dessa dokumentationer och lärloggar i en mindmapp.

       

Utifrån våra observationer och reflektioner har vi beslutat om att vårt projekt läsåret HT20/VT21 ska innehålla det barnen visat intresse för såsom naturens djur, växter, vatten och dess kretslopp, årstider samt skräp och återvinning.

Vi är nyfikna på att lära mer om:

✔ hur djuren ser ut, hur de förökar sig, var dom bor, vad dom äter, viken nytta de gör i vår natur.

✔ hur växterna kan leva och växa, hur dom kommer till, viken nytta de gör i vår natur.

✔ vad vattnet har för betydelse, rent/smutsigt vatten, vad som finns i våra sjöar, vad som förstör våra sjöar.

✔ vad som händer med djur, växter och vatten under de olika årstiderna.

✔ vad som händer om vi kastar skräp i vår natur och hur de påverkar vår hållbara framtid.

Vetenskaplig koppling. Ur förskolans läroplan

 

 "En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig". (Lpfö 2018, s. 9, Skolverket)

 

Under augusti och september har vi haft en undersökningsperiod där vi samlat in material från barnens sommaruppdrag, spaningar i naturen, utflykter till Nackareservatet och barnreflektionsmöten. Vi har lyssnat in barnens intressen och tidigare erfarenhet samt deras nyfikenhet för nya kunskaper. Detta har vi samlat ihop i lärloggar, dokumentationer och mindmap.

 

       

 

Utifrån våra observationer och reflektioner har vi beslutat om att vårt projekt läsåret HT20/VT21 ska innehålla det barnen visat intresse för såsom naturens djur, växter, vatten och dess kretslopp, årstider samt skräp och återvinning.

 

Vi är nyfikna på att lära mer om:

 

✔ hur djuren ser ut, hur de förökar sig, var dom bor, vad dom äter, viken nytta de gör i vår natur.

 

✔ hur växterna kan leva och växa, hur dom kommer till, viken nytta de gör i vår natur.

 

✔ vad vattnet har för betydelse, rent/smutsigt vatten, vad som finns i våra sjöar, vad som förstör våra sjöar.

 

✔ vad som händer med djur, växter och vatten under de olika årstiderna.

 

✔ vad som händer om vi kastar skräp i vår natur och hur de påverkar vår hållbara framtid.

 

Vetenskaplig koppling

 

”Barnen kan bli aktiva samhällsmedborgare där de kan göra skillnad inom, men kanske också utanför förskolan. Vi behöver naturvetenskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser” (Cecilia Caiman, forskare naturvetenskap SU, utdrag ur en publicerad artikel från forskolan.se)

 

I vår utbildning så arbetar vi även med Barnkonventionen och det sociala samspelet, vi använder oss av Igelkott och Kanin (Kompisböckerna). 

 

Ur barnkonventionen:

 

Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

 

 Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

 

 Artikel 6 Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

 

Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

 

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#kort-version

 

Dagligen så arbetar vi med pulshöjande rörelse bland annat miniröris, dans och genom att våra kroppar får röra sig utifrån olika rörelser vi finner i naturen (djur, växter, vind och vatten).

 

 

 

Varför: 

 

 

 

Hur: 

 

Vår utbildning och projektbeskrivning bygger på våra styrdokument såsom: "Läroplanen för förskolan", "Projektuppdraget - Barns möte med naturen", "Fyrens plan för Grön flagg", "Plan mot kränkande behandling", "Verksamhetsplan för Fo4", "Barnkonventionen", "Att designa en pedagogisk lärmiljö Södermalms pedagogiska ställningstagande", KI:s rörelseprojekt, samt barnens intressen, tidigare erfarenhet och utifrån vetenskaplig beprövad grund. 

 

Vi erbjuder välkomnande miljöer där barnen ska få utforska och uttrycka sig på många olika vis genom det som många benämner "de hundra språken". Detta innebär att miljön är föränderlig, inspirerande, tillgänglig och tillåtande för att ge barnen möjlighet att skapa mening utifrån olika perspektiv. Att få leka och lära tillsammans utifrån de fyra K:na; Kommunicera, kollaborera, skapa kreativt och tänka kritiskt. Vår miljö används som den "tredje pedagogen" genom att erbjuda tillåtande, tydliga och tillgängliga rum. I rummen har barnen, under hela dagen, möjlighet att leka och utforska tillsammans, både spontant och styrt, genom många estetiska uttryckssätt. De utvecklar även sitt lärande inom projektet naturvetenskap kopplat till Hållbar framtid.

 

Ur förskolans läroplan

 

Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. (Lpfö 2018, s. 9, Skolverket)

 

I vår inomhus miljö erbjuder vi:

 

✔Ateljé

 

✔ Kulturstudio

 

✔ Bygg och konstruktion

 

✔ Språk, matematik och teknik

 

✔ Naturvetenskap

 

Med utgångspunkt i ett kreativ lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

 

I vår undervisning använder vi oss av bildstöd och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Ett språkutvecklande arbetssätt löper som en röd tråd genom projektet liksom arbetssätt för att stärka barnens delaktighet, inflytande och självkänsla.

 

Ur förskolans läroplan

 

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. (Lpfö 2018, s. 8, Skolverket)

 

I vårt projektarbete kopplar vi ihop alla ämnen som barnen valt och väver samman dessa som sedan kopplas vidare till hållbar framtid. Vi har även skapat en egen återvinningsstation på Blåvalen tillsammans med vårdnadshavarna. Där lämnar vi återvinningsmaterial som vi bygger och konstruerar med. När vi arbetar med sopsortering och återvinning tar vi hjälp av "Sopsamlarmonstren, "Barr och Pinne" som på ett enkelt och roligt sätt lär oss om hur vi kan vara rädda om naturen. Vi lär oss om kompostering, kretslopp, allemansrätt, sopsortering, återvinning och vart skräpet egentligen ska och varför. 

 

https://urplay.se/program/155103-barr-och-pinne-raddar-varlden-glas-och-tidningar

 

Vi tittar även på den pedagogiska serien "Rädda världen". Den ger oss en förståelse för hur olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling och klargöra samband, förklara naturens olika kretslopp och att förmedla ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt.

 

https://urplay.se/program/211019-radda-varlden-skrap

 

Vetenskaplig koppling

 

Med att undervisa barnen i hållbar utveckling så möjliggör det att vi tillsammans inte enbart tillgodoser vårt eget behov idag. Utan med att utbilda barnen i att vi är måna om vår miljö idag, så äventyrar vi inte framtida generationers möjligheter till att kunna tillgodose sina behov. Barnen får en positiv tro på sig själva och sin påverkbarhet, samt på den framtid de möter. (I. Elfström, B. Nilsson, L. Sterner, C. Wehner-Godée, 2014, s. 174)

 

Ur förskolans läroplan

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. (Lpfö 2018, s. 12, Skolverket)

 

Vi pedagoger är lyhörda för barnens tankar, hypoteser och teorier under processens gång. Varje fredagar har vi barnreflektionsmöte utifrån veckans undervisning. Pedagogerna skriver spaltdokumentationer och dokumenterar lärande, nya frågor och intressen. Varje måndag reflekterar arbetsgruppen utifrån barnens reflektionsmöte och dokumenterar lärlogg, planerar och utvecklar projektarbetet.

 

Vetenskaplig koppling

 

"När man observerar så gör man något mer än att bara se. Att observera blir ett medvetet samlande av iakttagelser, något man sett eller hört men ännu inte reflekterat över. En observation väcker frågor som gör en nyfiken på något som en vill förstå mer om. Det man har blivit nyfiken på i sin observation fungerar som grund för hur man i nästa steg ska välja ut vad en vill dokumentera" (Åberg, A, Lenz Taguchi, H, 2012, s. 18). Referens: Åberg, A. Lenz Taguchi, H. (2012). Lyssnandets pedagogik. Natur och kultur: Stockholm

 

Måndag - fredag förmiddagar driver vi planerad undervisningen med målstyrda processer, som grundar sig på barnens ställda hypoteser till utveckling och lärande. Övrig tid bedrivs undervisningen spontant i barnens lek med närvarande pedagoger som agerar som närgranskare, rekvisitörer, medlekare eller lekledare. Torsdagar bedriver vi undervisningen i Nackareservatet för att barnen ska få utforska i naturen och för att upptäcka förändringar under de olika årstiderna. 

 

Vårt veckoschema är organiserat utifrån att det ska finnas möjlighet för barnen att vara delaktiga i sin utbildning. De ska få erövra kunskap i både styrd och spontan undervisning.

 

 

 

 VEM:

 

Förskolläraren har huvudansvaret för utbildningen, undervisningen och miljöerna på Blåvalen. Hon ansvarar för att undervisningen i projektet bedrivs med pedagogiskt innehåll efter våra styrdokument och att det främjar barns utveckling och lärande. Barnskötarna har ansvar för sitt ämnesområde, i undervisningen ska detta främja barns utveckling och lärande i enlighet med våra styrdokument.

 

Pedagogerna på Blåvalen har valt att dela upp ansvarsämnen och ansvarsrum. Varje pedagog ska ta ansvar och lära inom ämnet för att kunna bedriva undervisningen i sitt ansvarsrum. Alla pedagoger ansvarar för att observera, reflektera och dokumentera under undervisningen. Pedagogerna ansvarar även för att rummen är välkomnande, rena och fina, fyller på material vid behov och att det är god materialvård i rummet. 

 

✔ Entrén och tamburen:

 

Samira: Språk, rörelse, dans, film, skapande och det sociala samspelet (normer och värden).

 

✔ Kulturstudion:

 

Ivan - Drama, musik, film och digitala sagor

 

✔ Ateljén:

 

Süheyla - Estetiska uttryckssätt som bild och form.

 

✔ Bygg/konstruktion, ✔ Naturrummet ✔ Matematik/teknik:

 

Åsa: Naturvetenskap (kemi, fysik och biologi), matematik, teknik och digitalitet.

 

I alla rum och ämnen tillför vi digitala verktyg och utvecklar barnens språkliga och matematiska kunskaper.

 

För att alla barn lättare ska synliggöras och få lära och utvecklas efter sina förmågor delas barngruppen in i tre anpassade smågrupper. Alla grupper erbjuds delta i de olika ämnena och rummens undervisning.

 

I skolplattformen dokumenteras undervisningen kontinuerligt och systematiskt för att synliggöra barnens och gruppens utveckling och lärande. Förskolläraren ansvarar för att utbildningen analyseras, utvärderas och utvecklas. Syftet är att förskolan ska tillgodose barnens och gruppens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.

 

I skolplattformen presenterar vi vårt arbete i lärloggar både i grupp och individuella för att vårdnadshavare ska kunna vara delaktiga och att de tillsammans med barnen ska kunna följa projektets process. Vi erbjuder även utvecklingssamtal för samtliga vårdnadshavare två gånger per läsår. I slutet av läsåret bjuder vi in vårdnadshavarna till en avslutningsfest för att ta del av hela projektet.

 

Förskolan Fyren har valt att satsa på kompetensutveckling inom ämnen som "De pedagogiska undervisningsmiljöerna" och "Etik och demokrati i pedagogiskt arbete" detta sker både med hjälp av filmer av Ann Pihlgren  och boken "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åhberg och Hillevi Lenz Taguchi.

 

 

 

Projektfrågor:

Vad kan vi göra för att vår natur och miljö ska få en hållbar framtid?

 

Varför är djur och växter viktiga för vår natur och hållbara framtid?

 

Vad har vattnet för betydelse för vår hållbara framtid?

 

Våra projektfrågor utgår från barnens intressen, erfarenheter, frågor, hypoteser och teorier. Förkunskaper och erfarenheter varierar från barn till barn, vi ser att barns enskilda frågor skapar nyfikenhet hos kompisarna och nya frågor och hypoteser ställs. Barnen utforskar och provar sina hypoteser i vår inomhusmiljö som vi byggt upp utifrån projektet "Barns möte med naturen". 

 

Vår förväntning är att barnen ska erövra kunskap om naturen och naturens betydelse för oss människor och för vår hållbara framtid. Vi vill även att barnen ska få kunskap att använda många uttryckssätt såsom: estetik, digitalitet och teknik.

 

Så här använder vi lärloggar: 

 

Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan. Vi använder oss av verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Vi lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. Vår lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 

När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.

I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

                

Här beskriver ni med stöd av text och bild projektets innehåll. Sammanställ - med stöd av nedanstående punkter - innehållet till en pedagogisk berättelse. Den pedagogiska berättelsen/sammanfattningen delas sedan med gruppens vårdnadshavare. Som grund för sammanfattningen använder ni er av tidigare underlag: Projektbeskrivning, Projektavstämning, reflektioner, lärloggar, pedagogisk dokumentation och analys i syfte att synliggöra den pedagogiska processen.   

En projektberättelse är även en del av det systematiska kvalitetsarbetet - den kan hjälpa oss att få syn på och utveckla förskolans kvalitet.

Använd er av de didaktiska frågorna (VAD-HUR-VARFÖR-NÄR-VEM) och följande punkter när ni formulerar er projektsammanfattning.

Vad är det vi vill berätta?

För vem vill vi berätta?

Varför vill vi berätta?

Vilken skillnad gör det för barnen?

 

Sammanställ med stöd av nedanstående punkter, innehållet i den pedagogiska berättelsen/sammanfattningen, som sedan delas med gruppens vårdnadshavare i Skolplattformen.

Beskriv med stöd av text och bild det pedagogiska projektets innehåll.

• Rubrik
• Bild
• Ingress
• Text

Starta med en ingress/inledning; Beskriv kort er barngrupp kort och hur det hela började. ("Vi såg att barnen var intresserade av....., då bestämde vi oss för att utmana dem genom.... När vi sedan reflekterade över detta såg vi att..., detta i sin tur ledde till att..."  osv.)

I sammanfattningen görs en analys av undervisningen och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling.

• Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga? Hur kommer det sig att ni valt detta innehåll/fokus? Vilka förväntningar/mål fanns från början? Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?

• På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet? 

• Hur reflekterade vi med barnen? 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn? 

• Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande? 

• Hur har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö18?

• Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 

• Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till? 

• Vilka  material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

• Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? 

• Vad blev bra/mindre bra – och varför? 

• Var det något som förvånade oss? 

• Vad är vi mest stolta över i projektet? 

• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? 

• Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till  beprövade erfarenheter? 

• Tankar om kommande pedagogiska år?   

 

Kom ihåg att publicera er Projektsammanfattning  

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året.

I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,