Kartläggning av var barngruppen befinner sig

(ingen information av känslig art, allmänt hållen)

-Var befinner vi oss just nu? Vi jobbar ihop oss och blir en ny grupp. Vi har skolat över barn till äldre avdelningen och håller på att skola in nya barn.

-Vilka lärprocesser är barnen inne i just nu? Vi har precis introducerat geometriska former, med hjälp av teater och konkret material.

-Vad kan/vet barnen om detta? Att det finns olika former, och dom upptäcker formerna i verksamheten.

-Intressen Teatern, dom knackar på dörren frågar vem som är där. Gumman cirkel, gubben kvadrat, hunden rektangel och triangeln.

Formulera tydliga mål och förväntade effekter av valt projekt/tema

-Koppla läroplansmål till planeringen.

( När man valt mål omformulerar/bryter man ner dem. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara. )

- Vilka kunskaper och färdigheter ska våra barn få möjlighet att utveckla?

Att lära sig känna igen de geometriska formerna (som nämns ovan)
Att utveckla förmågan att urskilja formerna

-Vad ska vi undervisa om? Vi kommer att undervisa geometriska former Kvadrat, cirkel, triangel och rektangel.

-Hur ska undervisningen ske i

Planerad undervisning: v. 2-6

Lära sig formerna genom att uppleva formerna genom teater
Att lära formerna genom olika aktiviteter i lärmiljön
kims lek
Samling där formerna presenteras och barnen får urskilja formerna och para ihop formerna

5.Skapande aktivitet, där varje barnen får skapa sin egen formgubbe.

Planerad undervisning v.7-11

1. Lära sig formerna genom teater

2. lära formerna genom formgubben
3. Mönster genom formgubbens vänner
4. skapande aktivitet, där varje barn får skapa sin egna formgubbe.

5. mönster genom olika aktiviteter

Spontan undervisning: Vara lyhörda i varje möten som sker tex påklädning, matsituationer. Fånga upp vad barnen pratar om och utveckla. Anpassat miljön så att vi kan synliggöra projektets innehåll så vi kan ta till vara de spontat under hela dagen.

-Hur gör vi barnen delaktiga i arbetet? Att vi pedagoger fångar upp deras tankar / funderingar och utvecklar undervisningen. Minder grupper när vi har undervisning för att kunna möta alla barnen.

Detta behöver vi göra för att skapa förutsättningar för lärandet av projekt/tema

-Hur förbereder vi barnen? Att lärmiljön är anpassad efter vad vi vill lära och skapar ett intresse hos barnen. Vi har skapat en struktur i vardagen så barnen vet när vi ska ha planera undervisning.

-Hur utmanar och inspirerar vi barnen? Vi benämner formerna och färgerna och utmanar barnen i det. Vi utmanar barnen i det vardagliga arbetet, vi använder oss pedagoger för att väcka intresse för projektets innehåll. Våra lärmiljöer ändras kontinuerligt.

-Vilka ändringar behöver göras i lärmiljön? Att hänga upp dokumentation från undervisningen så barnen lätt kan se och ha det som ett flytande samtal under blockets gång. Vi ändrar miljöns utformning efter projektets gång. Vi såg att vi behövde synliggöra olika mönster då det framkom under våra undervisnings tillfällen att barnen behövde få syn på mönster.

-Hur skall dokumentationen ske? Foto, film och observation, dokumentation av barnen arbete.

Aktiviteter som genomförts under veckorna 2-6

Vi har spelat teater för barnen, där vi utgått från sången ovan. Vi valde att ha med Vinga som vi hade under förra terminen. Så Vinga kommer och hälsar på hemma hos de olika formerna. Vi startade med att Vinga besökte hemma hos cirkeln, cirkeln ville ha hjälp av Vinga att baka både sockerkaka och bullar. Barnen fick sedan hjälpa Vinga och gumman cirkeln att baka. Gumman cirkeln sjunger alltid när hon bakar så båda Vinga och barnen fick hjälpa till att sjunga. Barnen fick sedan gå runt i rummet och se om det fanns andra cirklar som barnen kunde hitta och vissa för Vinga och gumman cirkeln. Vi upprepade denna teater vid flera tillfällen. Vi avslutade med att bjuda barnen på sockerkaka som gumman cirkel hade bakat. Sockerkakan var formade som en cirkel.

Efter att spelat teater där Vinga besökt cirkel vid flera tillfällen, bestämde vi att gå vidare med att cirkel hade besök av gubben kvadrat när Vinga kom på besök. Vinga fick då dansa tillsammans med gumman cirkel och gubben kvadrat. Barnen fick hjälpa gumman cirkel och gubben kvadrat att hitta både cirklar och kvadrater i rummet.

Vi har skapat olika lärmiljöer, där barnen kan utforska de geometriska formerna. Vi har klistrat fast de olika formerna på golvet. Vi sitter med barnen och benämner formerna och barnen kan lägga kaplastavar utifrån mallarna som finns på golvet. Vi har även tejpat upp formerna i en hage så barnen kan hoppa i de olika formerna. Vi har arbetat med att benämna formerna som de hoppar i och gett barnen uppdrag att hoppa i cirkel, hoppa i kvadraten osv.

Vi har skapat ett bord där formerna ligger i olika storlekar så de kan bygga olika figurer, skapa mönster och para ihop. Även att de ska lägga rätt form i rätt form.

Med de äldre barnen på avdelningen gjorde vi kims lek, först så pratade vi om formerna, förklarade hur leken går till. Vi pratade även om färgerna de olika formerna hade. Vi fick göra leken några gånger. Barnen fick sedan göra och vi höll på en bra stund med denna leken. Leken går till på följande sätt. Man lägga ett antal föremål under en filt, man tar sedan bort ett eller flera av föremålen under filten och barnen ska sedan säga vilket föremål som tagits bort.

Vi har haft olika grupper där vi kollat av vad barnen kan i nuläget, vi presenterade formerna bad barnen benämna eller peka på formen pedagogen sa. Barnen fick sedan para ihop cirkel och kvadrat. Barnen skapade sedan olika geometriska figurer och några av barnen lade olika mönster.

Barnen har fått skapa egna geometriska figurer. Barnen har skapat cirkel och kvadrat figurer. Under aktiviteten samtalade vi om hur formerna ser ut, barnen fick dekorera sina figurer med ögon och mun. Barnen fick välja färg på sina former. Barnen figurer kommer sedan användas när vi sjunger låten om de geometriska formerna. Barnen kommer få ha figurerna när vi sjunger för att förstärka och förtydliga vilka vi sjunger om.

Aktiviteter som genomförts under v. 7-11

Vinga har besökt hemma hos triangeln. Triangeln dansade och tillsammans sjöng Vinga och triangeln formsången. Vinga ville denna dagen inte cykla hem så hon cyklade vidare till hunden Solo som var av formen rektangel. Hunden Solo och Vinga sjöng hela låten tillsammans. Barnen fick sedan komma fram och testa att vara hunden solo samt triangeln. Barnen bedömde formerna i rummet samt färgerna.

Sista gången med denna teatern hade Vinga hittat ett paket som hon tog med sig hem till triangeln. Vinga ville att hon och triangeln skulle sjunga sången innan triangeln fick öppna paketet. Både Vinga och triangeln var så nyfikna på vad som fanns inuti paketet. I paketet fanns formgubben som undrade om han fick flytta in på ägget. Alla barnen var nyfikna på våran nya kompis i gruppen.

Vi delande in barnen i mindre grupper, formgubben kom på besök. Formgubben visade att han kunde röra på sin hatt och även röra på sina armar. Han frågade barnen om de också kunde röra på sina armar. Formgubben hade med sig fyra olika kompisar. Men kompisarna hade ingen namn, så barnen fick hjälpa till att hitta på namna till kompisarna. Barnen fick även frågan vad tror ni kompisarna ska göra.

Barnen har skapat egna formgubbar rektanglar och trianglar.

Under en samling kom formgubben på besök. Han frågade vad alla barnen heter. ( vi delade in barnen i två grupper) formgubben få berättade att han hade några kompisar som sakande namn och frågade om barnen kunde hjälpa honom att ge hans kompisar namn. Han ville även ha hjälp med vad barnen trodde hans kompisar skulle göra.

I våran innemiljö har vi satt upp bilder med olika mönster. Bilderna finns på väggarna, dörrarna samt på golvet.

Formgubben kom på besök igen med en låda. I lådan fanns de legobitar i olika färger. Det låg lappar med olika mönster av legobitarna som barnen skulle härma.

Formgubben kom på besök , idag hade han med sig strumpor som hade olika mönster. Barnen fick para ihop, barnen fick sedan följa ett mönster och bygga med legobitar. I slutet spelade vi memory med strumporna. Avslutade med att barnen efter min instruktion fick ge mig de strumporna som jag beskrev.

Under en samling var det fler barn som deltog, både de äldsta och de yngsta barnen på avdelningen. Formgubben kom med lådan och i lådan låg strumpor. Formgubben frågande barnen om de kunde hjälpa honom att para ihop rätt strumpor med varandra. Alla barnen hjälptes åt och sedan turandes de om att hitta rätt par. Barnen är duktiga på att se och para ihop strumporna. De äldre barnen benämnde färgerna och pedagog förtydligade vilka olika mönster som fanns på strumporna. I slutet av aktiviteten säger ett av barnen kolla min strumpor är röda. Vi tittade sedan på varandras strumpor och pratade om mönster och färger. Barnen uppmärksammade sen att en av dom hade hjärtmönster på sin byxor. En annan hade blommönster på sin tröja.

(Uppföljning sker genom)Reflektion och analys

-Bedömning av hur arbetet fortskrider

Arbetet med projektet fortlöper som planerat. Vi har ändrat eller lagt till där vi ser att det har behövts. Vi fick under projektets sista veckor ändra och fokus blev mönster.

Vi ser följande under denna period:

Barnen leker spontant under dagarna att Vinga hälsar på hos formerna.

Ökad lek under dagen i våra lärmiljöer kopplat till formerna
Ökat fokus under våra aktiviteter
Vi upplever att barnen leker i större utsträckning med flera under dagen
urskiljer mönster i vardagen
urskiljer former i vardagliga situationer, så om matsituationer, ute.

-Reflektion, både barn och vuxna

Vår upplevelse när vi spelade teater var att barnen återkopplade till de vi gjorde under förra terminen. När Vinga kom in på sin cykel skrek alla barnen Vinga kommer. Barnen sitter intresserat och lyssnar och de nya barnen i gruppen tittar på hur de andra barnen agerar och det vi upplever är att det blir bra lärsituation och de nya barnen följer de barnen som varit med oss längre. Barnen sitter och lyssnar och iakttar vad som händer, när vi bjuder in barnen i teater vet dom vad de ska göra och deltar aktivt. Vi upplevde under förra terminen att denna form av aktivitet passade vår barngrupp och vi känner samma under denna uppstart.

-Barnens delaktighet, på vilket sätt har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande? Hur samtalar barnen om projekt/temat? Vad vill barnen fortsätta utforska? etc.

Vi upplever att alla barn deltar utifrån sin förmåga och att de blir en lärsituation inte bara mellan oss pedagoger utan även mellan barn-barn.

Under dagarna leker de själva att de är Vinga som knackar på hemma hos cirkel,

Lärmiljöerna har använd flitigt, vi ser att vi pedagoger spelar stor roll i hur miljöerna används och vi kan se att barnen leker mer tillsammans vi de olika miljöerna. Hagen som vi klistrat upp på golvet, har bidragit till att barnen får använda hela sin kropp. Vi upplever att barnen i större utsträckning lärt sig formerna i den spontana leken, vilket vi ser som positivt och gjort oss medvetna om hur mycket lärmiljöerna kan påverka barnen lärande. Bordet där vi lagt fram olika former i olika storlekar blir en samlingsplats i leken. Barnen prövar, omprövar och testar sig fram.

Kims lek var utmanade för barnen, men även en aktivitet som barnen satt länge med. Det tog en stund innan barnen förstod hur det gick till och vad de skulle göra. Men när barnen väl förstod satt vi länge och lekte leken. Barnen turades sen om att vara lekledaren och detta gjorde att barnen höll fokus en längre stund. Vi lade även till former vi inte hade arbetat med och barnen lärde sig fort, och lärsituationerna blev mer utmanade för barnen som deltog.

Vi upplever en stor glädje och nyfikenhet när barnen ser Vinga komma in på cykeln. Barnen ropar Vingas namn. Barnen tittar nyfiket på när vi spelar teatern, de påpekar saker under teaters gång. Barnen blir ivriga när de får komma upp och testa de olika formerna eller som hunden Solo som var en rektangel hund som Vinga besökte. Vi upplever att de flesta barnen kan formerna cirkel, triangel och kvadrat. Vi hoppas att hunden Solo kan göra att de även snart kan rektangel.

Det var spännande när Vinga besökte triangel och hade med sig ett paket. I paketet låg formgubben som frågande om han fick vara på ägget ett tag. Några av barnen benämnde gubbens kroppsdelar som består av formerna

Samling med formgubben, barnen gav namn till djuren som låg nära för dom, ex mamma , pappa namn på syskon, namn på oss pedagoger. Barnen trodde att djuren var på väg att dansa. Vi pratade om vad djuren hade på sig och försökte belysa mönstren på varje djur, men vi upplever att barnen inte såg mönstren. Detta kommer vi arbeta vidare med under kommande vecka

Vi har satt upp olika mönster på avdelningen så som på golvet, väggarna samt dörrarna.

Barnen fick i uppdrag av formgubben att bygga mönster av legobitar. Några av barnen såg färgerna och plockade fram rätt färger. Några av barnen försökte bygga efter samma mönster. Vi upplevde att barnen hade svårt att se perspektiv. De provade sig fram att lägga på, bredvid och ställa legobitarna upp. Tar med oss till nästa gång att de både ska finnas på papper men även i fysisk form.

Lade fram alla strumporna, barnen fick i uppgift att para ihop strumporna. alla i gruppen löste detta. Bygga med legobitar gick bra för visa men svårt för visa att urskilja färgerna.

memory, några förstod direkt och kom ihåg var strumpparen låg. Svårt för visa, tog samma par hela tiden även fast de inte hörde ihop.

instruktion att ge mig rätt strumpa var svårt,vissa hade lätt för detta.

Behövs nya förändringar i arbetssätt och metoder? Varför och på vilket sätt?

I nuläget fortsätter vi som planerat. Sista veckorna på projektet gjorde vi mindre undervisningsgrupper. För att vi skulle kunna möta varje barn.

Sista veckorna på projektet blev det ett ändrat fokus. Vi valde att mer fokusera på mönster.

-Har det tillkommit nya mål?

Resultat

-Hur gick det? Fokusera på vad som gjort skillnad i arbetet (inte så mycket på vad ni gjort)

Vi upplever att bygga vidare på Vinga som barnen träffade förra terminen har varit positiv. Att både ha helgruppsaktivitet samt mindre grupper ha fungerat väl. Utformningen av vår innemiljö har skapat goda förutsättningar för spontana aktiviteter kring projektet.

Mindre grupper har vi haft när vi haft vår undervisning, har varit positivt för vår undervisning.

Använt i större utsträckning konkret material. Fokus på vår innemiljö relaterat till projektet.

-På vilket sett ser vi att barnen har utvecklat sin förmåga utifrån valda läroplansmål?

- barnen benämner de geometriska formerna i större utsträckning.

- barnen urskiljer formerna både spontant i vardagens samt i planerade aktiviteter.

- vi upplever att barnen använder de kunskaper de fått i en undervisning och använder sig av detta i andra situationer.

-Verktyg att utgå ifrån;

pedagogisk dokumentation,
lärloggsinlägg
reflektioner och intervjuer med barnen (vad gör de från undervisningen i "fri" lek, vad säger barnen om sina lärloggsinlägg när de får se dem)
samtal med föräldrar
barnens arbeten

Analys och slutsats

Analys:

Vad av detta verkar ha varit framgångsrikt?

Vi ser att teatern har varit en framgångsfaktor i vårt arbete. Vi upplever att dela in barnen i mindre grupper att fungerat väl.

att vi byggde vidare från tidigare projekt. Miljöns utformning. Vi har försökt att få in många delar i projektet. Barnen har fått vara med om teater, praktiska övningar, skapande aktivitet. Vi har lagt stor vikt vid att skapa en röd tråd i de vi har gjort.

Varför tror ni att det har varit framgångsrikt?

* igenkännande för barnen.

* tydlig struktur.

* tillgängligt i våra miljöer.

Slutsats:

Sammanfatta kort vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Utveckla hur arbetet kan fortsätta framöver.

Bygga vidare på barnens tidigare erfarenheter. Arbeta vidare med instruktioner samt perspektiv. Arbeta i mindre grupper.

Vad tar vi med oss till nästa projekt/tema.

Arbeta med instruktioner.

mindre grupper

teater som utgångspunkt

utemiljön

Vilka eller vilket utvecklingsområde kan vi fokusera på?

utemiljön

Instruktioner

Ägget Matematik 2021

Matriser i planeringen

Uppgifter