Favoritmatematik 2B

Vi arbetar med i Favoritmatematik 2B under vårterminen i årskurs 2. Vi repeterar grunderna i matematik och bygger sedan på med nya kunskaper.

Vad ska vi arbeta med?

Du ska fortsätta att vidareutveckla dina matematiska förmågor och under vårterminen i årskurs 2 är det följande kunskaper och förmågor:

• Klockan hel, halv, kvart i och kvart över
• Multiplikation 1, 2, 3, 4, 5 och 10:ans tabeller
• Talområdet 0-1000, positionssystem
• Geometri - tvådimensionella geometriska objekt
• Volym - liter (l) och deciliter (dl)
• Addition och subtraktionsuppställningar
• Mätning - centimeter (cm), meter (m) och kilometer (km)
• Vikt - kilogram (kg) och gram (g)
• Olika matematiska begrepp.
• Lösa problemlösningsuppgifter enligt EPA-modellen (enskilt, par, alla)

 

Hur ska vi arbeta?  

Under vårterminen arbetar vi med matematik på olika sätt. Vi har gemensamma genomgångar där vi samtalar och delger varandra våra egna tankar. Vi arbetar i matteboken enskilt och gemensamt. Vi spelar olika spel. Vi färdighetstränar på olika sätt, genomför olika undersökningar och löser matematiska problem tillsammans och enskilt.

 

Vad ska du lära dig?

Du visar löpande genom samtal, ditt eget arbete i matteboken och genom olika diagnoser att du utvecklar dina matematiska förmågor och kunskaper enligt listan ovan. 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.