I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barn språkets möjligheter.

Vi vill stimulera barnen att bli nyfikna på språket, lära sig fler ord samt en insikt om språkets möjligheter.

Genom att arbeta med språklekar vill vi att barnens möte med skriftspråket blir lustfyllt. Vi vill även förstärka barnens trygghet genom att de ska lära sig mer förståelse för varandra och respektera varandras åsikter.

Hur man är en bra kompis, visa empati, respekt och vara hjälpsam mot varandra. Vi vill skapa en "Vi" känsla i gruppen med mycket glädje och skratt.

Mål

 
Vem / Vilka ska delta

Vi kommer att låta alla barn på kulan oavsett ålder delta på språksamlingarna efter sin förmåga.

Vi kommer dela in barnen i mindre grupper Tigrarna 4-5 år , Grodorna 3-4 år  och Elefanterna 2-3 år, för att alla ska få höras och synas. 

Var är vi

Vi kommer att arbeta med materialet vid olika tillfällen under veckan i olika miljöer. Varje del kommer vi att arbeta med under två veckor. 

När sker det

Vi kommer har två planerade dagar, tisdagar och torsdagar och sen vid gemensamma dagliga samlingar. 

Varför detta val

”Före Bornholmsmodellen” har visat sig vara en vetenskapligt beprövad metod för barn att utveckla sitt språk samt förberedande för skriftspråkutvecklingen. Vi vill aktivt stödja barnen i deras språkliga utveckling och berika deras ordförråd. Vi tycker även att vara en bra kompis följer med i alla ämnen.

Dokumentation 

Vi kommer att dokumentera via bilder och text. Vår förhoppning är att delge vårdnadshavarna barnens upptäckarglädje och framsteg via Unikum samt med dokumentation på förskolan.

Hur ska vi arbeta 

• Upprop

Att börja samlingarna med ett upprop gör att man uppmärksammar varje enskilt barn i gruppen. När du fokuserar på varje barns förnamn och senare även deras efternamn och ålder blir varje barn synligt. Senare innehåller uppropet också språklekar, som att dela upp barnens namn i stavelser eller uppmärksamma första och sista ljudet i det egna namnet. Med uppropet vet också barnen att nu börjar språksamlingen.

• Högläsning

Högläsning ger rika möjligheter för barnen att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda.

Den gör också att barnen får uppleva skriftspråkets egenart och att de vänjer sig vid ett distanserat språk, ett språk som är fristående från " här och nu" - situationen. Gradvis kan de också utveckla föreställningar om hur berättelser är uppbyggda. Därmed får de ett mönster som de senare kan känna igen i nya berättelser.

Som pedagog är det viktigt att läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning för att fånga och upprätthålla barnens uppmärksamhet. Som högläsare måste vi vara lyhörda för barnens behov av förklaringar och anknytningar till egna erfarenheter utan att vi förlorar den röda tråden

• Veckans ramsa 
  I leken med ramsor uppmuntrar vi barnen till lustfyllda språkliga upptäckter. Både vad gäller ordens innehåll och form.
  
  
• Språklek

Vi lyssnar efter ljud som finns runt omkring oss. Tex. hur låter det när man skriver på ett papper, när vi läser en bok mm.

Vi arbetar med rim och ramsor. Det enklaste sättet för oss att få barnen att upptäcka språkets form. Språksamlingarna innehåller många lekar som bygger på rim och ramsor.

Om vi får leka med tungan och läpparna på olika sätt så övar vi upp vår talmotorik. En svagt utvecklad talmotorik kan bidra till att det är svårt att forma språkljuden.

Att klappa stavelser i sitt namn är en vanlig och uppskattad lek för barnen. Med den sortens lekar får barnen en första erfarenhet av att ord går att dela upp i mindre delar. Man kan sedan utveckla detta till att stampa och nicka till de olika stavelseindelningarna och då får de även uppleva rytmen i språket med hela kroppen.

Vi arbetar med språklekar där vi visar hur man kan sätta ihop två ord och skapa ett nytt. Tex. kaffe och kopp bildar ordet kaffekopp. Detta gör att barnen blir uppmärksamma på ordens form och inte bara på dess betydelse.

Att barnen får genom lek prova hur de kan använda prepositioner gör att de får erfarenheter som de sedan kan bygga vidare på.

Med de olika övningarna i språkligt skapande som att tex. leka med rösten, lär sig barnen att vi inte enbart kommunicerar med ord. Det lär dem att vi också använder rösten för att signalera känslor, stämningar och avsikter.

Ett sätt att uppmuntra barnen att föreställa sig i sitt inre och att skapa sammanhang mellan olika ledtrådar, är att låta dem beskriva ett djur, eller ett barn i gruppen, med hjälp av olika ledtrådar, t ex djurets storlek, var det lever och hur det låter.

Att låta barnen få återberätta är ett sätt att skapa berättarglädje hos dem. I ett långsiktigt perspektiv ger detta barnen erfarenheter av att berätta en saga eller händelse i en logisk följd men också att delta i textskapande i muntliga sammanhang.

Att låta barnen få lyssna efter första och sista ljudet i sina namn blir de uppmärksamma  på språkets minsta byggstenar. Att leka med ljud- och tungvrickarramsor får de också dessutom se och känna efter hur vissa ljud formas i munnen. På detta sätt hjälper vi barnen att utveckla en fonemisk medvetenhet som senare har betydelse för deras läs- och skrivinlärning.

• Sånglek

Sånglekar är språkliga aktiviteter där barnen i sång, rörelser och socialt samspel får känna rytmen i både språket och melodin med hela kroppen. Sångerna hjälper barnen att utveckla sin förmåga till koordination och uppmärksamhet.

• Avslutning

Varje språksamling har en tydlig avslutning. Det är en ramsa eller en sång som avslutar samlingen.