Utbildningsplan

Varför har vi valt de här områdena?

Områdena är valda i relation till förskolornas utvärderingar och Stadsdelens prioriterade områden, med Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen som grund. Fokus under året riktar sig mot språk och fysisk rörelse samt att användningen av digitala verktyg ska främja undervisningen och barnens utforskande.  

Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden

Enhetsmål:

I Fruängens förskolor är gruppen en tillgång där varje barn har sin självklara plats, ges utrymme och blir lyssnad på.

Förväntat resultat

• Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
• Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra
• Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor

En kartläggning görs i början av varje termin, av miljö samt barngruppens intressen och behov. Den ligger till grund för utformning av den pedagogiska miljön, innehållet i verksamheten samt värdegrundsarbetet kopplat till Barnkonventionen och Aktiva Åtgärder och plan mot Kränkande behandling. 

Pedagogerna är närvarande vuxna som lyssnar på varandra och barnen och tar tag i konflikter direkt när de uppstår. Pedagogerna är tydliga positiva förebilder, vägleder och gör barnen delaktiga i konfliktlösningar. Pedagogerna bemöter barn och vuxna med insikt om allas lika värde och kulturella identitet.

Pedagogerna är uppmärksamma på och reflekterar tillsammans över sitt eget förhållningssätt i relation till alla barns möjlighet till lika stort utrymme och inflytande i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt och normkritiskt medvetet genom att, tillsammans med barnen, diskutera bilder, böcker, filmer som representerar olika normer.

Litteratur och digitala hjälpmedel används för att belysa olika kulturer och normer. Pedagogerna uppmuntrar barn, föräldrar och varandra att dela med sig av kunskap kring olika kulturer och låter dessa vara en del av förskolans verksamhet.

Bilder och text används för att ge förslag på aktiviteter och material. Pedagogerna arbetar med bokstäver och symboler i olika projekt samt använder sig av språkstödjande metoder som TAKK och PECS. Ett varierat litteraturutbud finns synligt för att väcka barnens nyfikenhet. Högläsning, boksamtal  och berättande är viktiga arbetssätt som medvetet används vid olika tillfällen under dagen. 

Arbetssätt:

Vi tar tillvara på barnens intressen i verksamheten då vi bla formar vårt pågående projekt utifrån barnens intressen. Vi följer den aktuella barngruppens intressen och anpassar och ändrar projektet allteftersom barnen utvecklas. Då barnen visade intresse för bollar och bilar och andra saker som rullar så utgick vi från det i projektet. Vi använder fotbollsplanen och spelar boll för att ta tillvara på barnens intresse för bollar och samtidigt ge barnen utrymme för fysisk rörelse. 

Under projektets gång erbjöd vi estetiska aktiviteter såsom att måla med bilar och intresset flyttades alltmer till färger. Barnen var delaktiga i aktiviteter genom att bla få välja färger. Då vi såg intresset för färger erbjöd vi barnen fler aktiviteter runt det, både estetiska, litterära, språkutveklande aktiviteter samt i leken. Vi har tex läst Alfons färger, haft boksamtal och barnen fick måla kopplat till boken. 

Aktiviteter fotas och dokumenteras i skolplattformen både i individuell lärlogg och i grupplärlogg.

Barnen har visat stort intresse för babblarna vilket vi ofta tar upp i samlingen. Då använder vi konkreta material kopplat till en bok vilket underlättar barnens språkutveckling. För att ta tillvara den språkliga mångfalden och medvetandegöra för barnen att det finns flera språk benämner vi olika saker i sagan på olika språk som representeras av barn och personal i gruppen.

Vi hälsar också på olika på språk och använder de få ord vi kan på barnens olika språk och kopplar dem till samma ord på svenska.

Genom att leka lekar som barnen vill, tex gubben 

Vi är delaktiga i barnens lek och nära barnen och handleder dem i konflikter. Om något barn har gjort ett annat barn ledsen pratar vi med båda parter och visar dem att kamraten blev ledsen samtidigt som vi lär barnen att säga stopp med hjälp av stopphanden då hen inte vill något.

Då barnen försöker ta saker som en kamrat leker med är vi nära och förklara att man inte får ta det någon annan leker med utan visar på alternativa leksaker som är lediga. Ibland insisterar barnen på att få exakt den saken en kamrat har och kan bli mycket arga/ledsen över att inte få den. Då är vi som pedagoger där och bekräftar barnens känslor och hjälper dem igenom känslorna. Genom att sätta ord på barnens känslor utvecklar barnen förmågan att hantera sina känslor och förstå varför de uppstår.

Vi diskuterar i arbetslaget regelbundet hur vi förhåller oss till barn behöver extra, tex när vi har barns som bits eller har andra tillfälliga behov. Då kommer vi överens om att ge de barnen mer positiv förstärkning och mer positiv uppmärksamhet.

Vi använder foton på barnen i samlingen och pratar om vilka som är här och inte för att stärka gruppkänslan.

________________________________________________________________________________________________________ 

 Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklas och lär utifrån sina förmågor i lärmiljöer av hög kvalitet 

Enhetsmål:

Varje barn i Fruängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner.

Förväntat resultat

• Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp
• Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik
• Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel
• Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Barnen får tillgång till ett varierat konstruktionsmaterial och utmaningar att använda dessa på olika sätt enskilt och i grupp. Pedagogerna introducerar och sätter ord på olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen under lek, rutinsituationer och olika aktiviteter.

De uppmärksammar och introducerar barnen i vardagsteknik och använder sig av digitala verktyg för dokumentation och kunskapssökning tillsammans med barnen. Lärplattor, datorer och projektorer används som ett komplement i alla delar av verksamheten för att reflektera, återskapa upplevelser som barnen haft eller introducera nya spännande begrepp och världar. 

Pedagogerna är positiva förebilder. De motiverar och organiserar aktiviteter som uppmuntrar till rörelse både ute och inne. 

Arbetssätt:

På gården är vi pedagoger närvarande i aktiviteterna och sätter ord på det barnen gör. Vi pratar mycket och storlek, form och färg på tex spade, hink, kaka, tex den gröna spaden är längre än den blå, de blå spaden är kortare än den gröna osv. Vi räknar saker ute och stegen då vi klättrar upp för klätterställningen.

Vi har en stor gård med utmaningar i form av höjdskillnader där barnen erbjuds nyttja hela gården för att springa, hoppa och klättra.

Inomhus har vi varierat material och ett stort varierat utbud av byggklossar som barnen visar stort intresse för. Vi har klossar med bokstäver och siffror på där vi benämner bokstäverna kopplat barnens namn och vi benämner siffrorna och visar antalet på fingrarna eller med konkret material. Vi har också klossar i plast i olika färger som sätts ihop med hjälp av magneter där barnen får en uppfattning om hur magneter fungerar. Barnen bygger med dessa klossar mycket både på höjden och bredden och vi sätter ord på hur bygget ser ut med hjälp av matematiska begrepp såsom hög, lång, längre, bred mm. Barnen sätter också upp klossarna på torkskåpet och om de sätter för många klossar på varandra ramlar de ner och barnen får en uppfattning om tyngdlagen.

Barnen får klättra upp för skötbordet där vi också räknar stegen upp vilket lockar barnen till att vilja gå upp på skötbordet.

Vi räknar barnen i samlingen, både själva barnen och fotona på barnen. 

Vi erbjuder barnen dagligen dans och rörelselek med hjälp av digitala verktyg där vi som pedagoger deltar.

Vi bygger ofta hinderbana med barnen där barnen får inflytande att forma banan och sedan använda den.

Barnen möter teknik i vardagssituationer tex då de får träna på att dra upp dragkedjan till overallen.

De får utmana sig motoriskt då de ges möjlighet till att klä på sig själva.

______________________________________________________________________________________________________

Nämndmål:

Boende i Hägersten-Älvsjö har tillgång till ett rikt utbud av kultur och evenemang

Enhetsmål:

Fruängens förskolor erbjuder barnen återkommande kulturella upplevelser kopplade till innehållet i den pedagogiska verksamheten.

Förväntat resultat

• Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater och skapande i bild och form.
• Barnen får uppleva kulturtillfällen Av -, Med - och För- barn som är kopplade till aktuella projekt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna introducerar olika material och tekniker för barnen för att skapa förutsättningar att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer. Estetiska uttrycksformer ingår som en del i de flesta projekt. Pedagogerna tillhandahåller ett varierat material och skapar tillsammans med barnen samt uppmuntrar deras egna initiativ till skapande. Miljön anpassas för en lättillgänglig skapande verksamhet så att barnen på eget initiativ kan använda sig av utklädning, sång, lyssna på musik, dramatisera, klippa, klistra och måla.

Pedagogerna erbjuder kulturupplevelser på förskolan och i den mån det går, även utanför. Utifrån barnens intressen utvecklas projekt där kulturella upplevelser ingår som en del i temat. Pedagogerna uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner. Digitala hjälpmedel används för att lyfta in kulturupplevelser, från hela världen, i de projekt som barnen arbetar med.

Arbetssätt:

Genom projektet erbjuds barnen olika estetiska uttryckssätt såsom måla med bilar, måla i snö, rita med färgpennor mm.

Barnen har tillgång till vissa utklädningskläder som de spontant kan använda. De sätter ofta på sig djurdräkter eller doktor- eller brandmanskläder. Barnen går in i rollen och vi pedagoger deltar och dramatiserar i leken.

Vi erbjuder barnen musik och dans så gott som dagligen både med hjälp av digitala verktyg och där vi sjunger och spelar själva. Vi pedagoger delta som förebilder.

Vi erbjuder ofta barnen att spela på olika instrument där barnen får turas om att prova på de olika instrumenten.

Så fort det blir möjligt vill vi börja att gå till biblioteket med några få barn i taget.

________________________________________________________________________________________________

Uppföljning och analysfrågor 

Klistra in frågorna i rutan Reflektion och Analys - bara för personalen och besvara dem tillsammans i arbetslaget. Underlaget för era analyser är utvärdering av era undervisningsplaner och alla lärloggar ni skapar under den bestämda tidsperioden. 

Stödfrågorna hittar ni i Lathund för Utbildningsplan. Gemensamma mappen-Skolplattformen-PoB.

Slutanalys (görs vanligen en gång per år, ofta i samband med WKI och kvalitetsredovisningen