Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Ekorren Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Skapad 2021-02-19 13:35 i 133111 Förskolan Täppan Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen.

Innehåll

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

 

Lite bakgrund                                                                                                                                                            

Sedan höstens (2020) projekt då barnen visade intresse för vad som fanns i skogen; olika svampar och bär, har projektet utvecklats vidare. Med tiden har barnen visat intresse för fåglar och det som kan flyga. Vi började vårens projekt redan i december då vi berättade för vårdnadshavarna att intresset nu var fåglar och att med den inriktningen skulle vi starta upp på vårterminen. De fick en hemläxa att ta med sig ursköljda mjölkkartonger till uppstarten efter jul.

 

Projekt fåglar startar                                                                                                                                                     

Av de medhavda mjölkkartongerna skapade barnen egna fågelholkar.  På detta sätt skapades ett intresse från början för projektet. Vem skulle bo i fågelholken? Det blev en fantasifågel gjord av en kotte som fick fjädervingar och ögon. Barnen gav fågeln ett namn som de hittade på. 

Vi hade både individuella och enskilda samtal med barnen och inventerade vilka fåglar barnen kunde från början. Kråka, rödhake, domherre, koltrast, skata och mås var de fåglar barnen nämnde.

I det skapande  fick  barnen måla akvarellfåglar såsom de tycker att en fågel ser ut. Konturerna ritades med tuschpenna och målades med vattenfärg.

 

Uteaktiviteter                                                                                                                                                              

Varje vecka har vi gått på promenader till Vitabergsparken. Där har vi haft olika aktiviteter på temat som fågelsökning där vi lagt bilder på de kända fåglarna i snön. Det blev ett bra undervisningstillfälle när bilderna hittades. Vad heter fågeln? Vad äter fågeln? Fryser fåglar om vintern? Flyttfåglar? Stannfåglar? 

 

 Vårt mål var att barnen skulle förstå samband i naturen och för hur människor natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö18)

 Lärande hos barnen                                                                                                                                                         

I vår inomhusmiljö har vi satt upp bilder på fåglarna som valts. Vi uppmärksammar att barnen lärt vad fåglarna heter. Projektet har fortsatt med bilder på fåglarnas ägg. Vid flera undervisningstillfällen var det fåglarnas ägg som var i fokus. Frågor som vi svarade på var - Hur kommer fåglarna ur ägget? - Kan de flyga? Det barnen upptäckte var att fågeläggen såg olika ut. Vi går vidare med arbetet kring fågeläggen. 

Vår förväntan är att barnens kunskap ger ökat intresse för djur och natur. Och att det finns så mycket mer att upptäcka och lära. 

 

Hur vi pedagoger förberett oss

Vi pedagoger har förberett oss genom att läsa på i böcker och skaffat förkunskaper om fåglar inför projektstart. Vi köpte in en fågelsångsbok med fågelläten för att använda i undervisningen. Detta har bidragit till att intresset hos barnen har hållit i sig och vi har kunnat fylla på projektet med vår kunskap fortlöpande.

Undervisningen fortsätter

Dagligen på samlingen har vi haft planerad undervisning och samtalat med barnen om fåglar. Det har även funnits spontan undervisning när barnen vill läsa en bok, reflektera över fåglar etc

Varje vecka har vi gått till Vitabergsparken där vi valt en plats som är det närmaste man kan komma natur i storstan. Miljön består av träd, gräs och kullar.  Här har vi organiserat gruppaktiviteter på tema fåglar, letat fågelbilder och spanat efter riktiga fåglar och spår. 

Vi ställer ut all dokumentation på förskolans väggar och i naturrummet som vi byggt upp sedan i höstas, som följer vårt naturtema. Vi bygger även mindre miljöer med barnen på ett naturbord som följer barnens skapande och projektets innehåll. Av halm och pinnar har vi skapat ett fågelbo, i vitlera har barnen rullat ägg och lagt i boet. 

 

Den pedagogiska lärmiljön har berikats med programmering med bee-bot där vi gjort en fågelkarta där barnen fått programmera bee-boten för att komma till den fågel de valt.

 

Barnen inspireras                                                                                                                                                                           

Barnen inspireras genom att deras eget skapande blir deras eget pedagogiska material som finns tillgängligt för reflektion, samtal och lek. I fågelmiljön leker de med fåglarnas ägg och boet. Barnen inspireras genom att miljön visar vad vi arbetar med, det ger många samtal och reflektioner.

Vårdnadshavarna har fått information via utbildningsbreven att intresset för fåglar hade väckts. Vårdnadshavarna får fortlöpande information när barnens intresse utvecklas och förändras. Detta ger ett utökat engagemang och intresse. Familjerna har berättat att de även blivit involverade i projektet genom att barnen berättar vad de olika fåglarna heter på promenad till förskolan såväl som i hemmet.

 

Ökat lärande hos barnen

Barnens lärande innefattade också att fåglar behöver fett och frön när det är vinter. Vi köpte in fågelfrön och cocosolja, sedan smälte vi cocosoljan och blandade i fröna. Det blev som en smet. Av frö- och oljesmeten gjorde vi "bollar", som vi tog med till veckopromenaden till parken. På promenaden fanns fåglar att upptäcka. Barnen nämnde fågelsorter som vi såg. -Titta en fiskmås! Nej två!

I busken där, finns det gråsparvar! - En skata! Alla dessa kommentarer visar på ett intresse och vetgirighet hos barnen.

I vårt projekt ingår även musik.

Vi har använt äggmaraccas och sjungit en äggsång och spelat med instrumentet. Med det instrumentet övar vi på att hålla rytmen och takten." Högt i ett träd en kråka" är en sorglig visa med en svår ramsa att komma ihåg. Simsalabimbombasaladusaladej. "  gyllengula fågeln" är en grupp- och sånglek. Barnen lär sig snabbt och vill lära sig ännu mer sånger.Vi ser att barnen vet vad fåglarna heter. Projektet har fortsatt med bilder på fåglarnas ägg. Vid flera undervisningstillfällen var det fåglarnas ägg som var i fokus. Frågor som vi svarade på var - Hur kommer fåglarna ur ägget? - Kan de flyga? Det barnen upptäckte var att fågeläggen såg olika ut. Vi går vidare med arbetet kring fågeläggen. 

 

Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

Vi ställer ut all dokumentation på förskolans väggar och i naturrummet som är ett rum där naturen är temat. Vi bygger även miljöer på ett naturbord som följer barnens skapande och projektets innehåll. Barnens eget skapande utgör deras egen lekmiljö. I naturrummet samlas allt skapande för lek och levande miljö.

Organisation av barngruppen: alla barn är samlade när vi går till Vitabergsparken och i samlingen då vi arbetar för en gemensam upplevelse. I skapande och när vi forskar delar vi upp arbetet i mindre grupper.

Reflektion och planering

Vi pedagoger har veckovisa möten på avdelningen där vi reflekterar och planerar det fortsatta arbetet. I det veckovisa utbildningsbrevet till vårdnadshavare informeras om projektet och barnens lärande.

Arbetslaget deltar i de olika undervisningstillfällena och vi planerar gemensamt de aktiviteter som ska föra projektet vidare. Arbetslaget ansvarar gemensamt för material och lärmiljöernas utformning.

 

 

 

 

 

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  •  
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
  • När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
  •  

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: