Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Stödmaterial Utvecklingspedagogisk teori

Skapad 2021-02-21 11:54 i Hattstugans förskola Svedala
Förskola
Matematik - Bishops sex matematiska aktiviteter

Innehåll

Stödmaterial Utvecklingspedagogisk teori

Bishops sex matematiska aktiviteter

Björnen 2016-barnen 2020-10-19, uppdaterad 2021-02-22

 

Läroplansmål: Matematik

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

 

  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Val av kärnämne/kärnämnen: 

Koncentration - styra och hålla kvar uppmärksamhet, samt Abstraktion - att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler

 

Samvärdering (nulägesbestämning)

Genom arbetet med hållbar utveckling och barnens stora intresse för Sopmonsterna som jag påbörjade under vårterminen, hittade jag en grund att arbeta utifrån. Sopmonsterna genomsyrar undervisningen och hela verksamheten. I matematikundervisningen har vi bland annat arbetat utifrån Bishops sex aktiviteter - Design - med begreppen sortera och mönster med hjälp av Sopmonsterna. Vi har sorterat sopor, och med hjälp av pärlplattor skapat mönster av Sopmonsterna och samtidigt tränat finmotoriken. Vi har spelat olika spel som Ballongspelet och olika memory spel med hjälp av Sopmonsterna. Sopmonsterna har berikat barnens ordförråd och barnen har lärt sig många nya begrepp. I arbetet med Sopmonsterna och Hållbar utveckling har barnen även lärt sig vikten av att ta hand om vår värld - samtidigt som det är en del av vårt tema, Vår Värld. Arbetet med Sopmonsterna har även inspirerat och engagerat både vårdnadshavarna, samt andra barn och pedagoger på förskolan.

 

Samplanering (Hur går vi vidare?)

Med lite inspiration från Ir - vår IKT-pedagog - är min tanke att vi ska använda Sopmonsterna tillsammans med Blue-Boten i vårt arbete med teknik och digitala verktyg, vilket även kommer att bli en utmaning för mig.

 

Lärandesituation (När, var, vem, hur, varför)


När
- undervisningstillfällen - måndag, onsdag, torsdag mellan 09:00-11:00

Var - inne på förskolan

Vem - Jag som pedagog, förskollärare

Hur/metod - med programmering

Varför/syfte - Att utmana barnens intresse för matematik och teknik samt utveckla barnens förståelse för programmering i vårt digitaliserade samhälle, ett första steg för att göra barnen medvetna om att många saker i vår omgivning är programmerade. Det är inte bara datan, surfplattan och telefonen som är programmerade utan även saker som diskmaskinen, bilen och dammsugaren. Arbetet med  programmering är tänkt att vara en nyckel till barnen att förstå sin omvärld. I grunden tänker jag att det är en demokratifråga och något vi måste inkludera alla i för att ge en likvärdig tillgång till vårt samhälle och samtidigt väcka ett intresse oberoende av kön.

 

Samordning av perspektiv (sträva efter samma syn)

Från lokalt till expansivt språk - verbalt använda de rätta termerna - programmerare, kommando, algoritm 

Barn behöver både stöttas och utmanas - en viktig del i processen är att testa om den tänkta lösningen fungerar - om inte, hitta felet och prova igen. Felsökning är minst lika viktig som resten av aktiviteten. Här behöver barnen stöttas, samtidigt som de utmanas - det är okej att göra fel för att lära sig att göra rätt.

Att introducera variation - analog programmering till digital programmering

Mönster görs synliga - mina observationer - barnen uttrycker verbalt sitt lärande och kunnande 

Vad det innebär att kunna något och utveckla ett kunnande - utifrån barnet - glädje, tillit till sin egen förmåga, självkänsla

 

Samhandling (genomförandet) och återkoppling

Jag inledde första undervisningstillfället med att ge barnen instruktioner som de sedan skulle följa, analog programmering. Några barn var programmerare och några barn var robotar. Jag berättade för barnen att programmeraren styr roboten och ger kommandon till roboten - programmeraren bestämmer och roboten följer. Programmeraren ger roboten ett kommando i taget genom att trycka på olika pilar - här osynliga pilar på barnens ryggar. Ett steg fram, ett steg åt sidan... Med hjälp av en app kunde jag sedan projicera med barnen. Inledningsvis turades barnen om en och en, med hjälp av de andra barnen samt min hjälp. När banorna blev lite svårare hjälptes vi åt - kommunikation, samarbete, logiskt tänkande och problemlösning. Barnen gav mig instruktioner och jag tryckte på IPaden. Detta var ett mycket uppskattat undervisningstillfälle och en introduktion till ett kommande undervisningstillfälle med Blue-Bot. En Blue-Bot är en golvrobot med bluetooth, vilket innebär att den kan styras från en surfplatta eller en dator. Den kan också programmeras med enkla knapptryckningar på ryggen, vilket barnen inledningsvis skulle efterlikna.


Vid andra undervisningstillfället introducerade jag Blue-Boten för barnen. Vi började med att prata om vad vi gjorde vid första undervisningstillfället och de olika begreppen - programmerare och kommandon samtidigt som jag introducerade ett nytt begrepp för barnen, algoritm. Tillsammans tog vi fram allt material - Blue-Boten, den transparenta mattan, våra kommandon och våra Sopmonster med tillhörande skräp/avfall. Barnen turades sedan om att vara programmerare. Det barn som var programmerare fick välja ett Sopmonster med tillhörande skräp/avfall och sedan placera Sopmonstert på valfri ruta på den transparenta mattan och skräpet på Blue-Boten. Programmeraren valde sedan en startruta för Blue-Boten och vilken väg hen ville att Blue-Boten skulle gå. Med hjälp av korten, de olika kommandona planerade barnet sedan programmeringen hela vägen innan hen tryckte på ”GO”. Barnen turades sedan om en och en att utföra dessa steg, samtidigt som de lärde sig att programmera en algoritm - ett recept bestående av kommandon, en steg för steg instruktion som berättar exakt hur ett problem ska lösas. Efter några försök klarade barnen uppgiften galant:) Under arbetets gång nämnde barnen flera gånger hur mycket de tyckte om matematik, samtidigt som fokus och koncentrationsförmågan hela tiden var på topp hos barnen:)

 

Vid tredje undervisningstillfället hade vi laddat ner Blue-Bot appen i syfte att programmera Blue-Boten med hjälp av IPaden via bluetooth.

 

Samvärdering (nylägesanalys)

Jag tänker att arbetet med programmering och digitala verktyg har bidragit till att vi kunnat arbeta tematiskt med flera olika målkluster i läroplanen samtidigt - genus, matematik, teknik, digitala verktyg, motorik och språk & kommunikation. Jag tänker även att genom att använda våra Sopmonster tillsammans med Blue-Boten fick vi även in barnens intressen, Barns inflytande, Hållbar utveckling, Naturvetenskap samt Normer och värden - vikten av att ta hand om Vår Värld, med andra ord vårt tema Vår Värld.


Genom att arbeta med programmering i förskolan tänker jag att det är själva logiken bakom att programmera som är viktig att grundlägga. Att utveckla själva förståelsen för hur jag formulerar mitt mål, hur jag formulerar ett problem och ger instruktioner. Spelar det någon roll i vilken ordning jag gör saker när jag löser problemet? Jag tänker att programmering handlar om sortering och mönster, om att sortera information som är relevant och hitta mönster - ju tydligare desto bättre. Jag tänker att detta kan kopplas till våra matematiska aktiviteter och mycket i förskolans vardag - dagliga rutiner som att till exempel tvätta händerna. Tänk bara hur knasigt det skulle bli om man tvättade händerna i omvänd ordning. Att använda begrepp som programmerare, kommando och algoritm ger barnen ett berikat språk - de tillägnar sig ord som de kommer att ha nytta av långt framöver. Jag tänker även att en viktig del i processen har varit att testa den tänkta lösningen om den fungerar - om inte, hitta felet och prova igen. Felsökning är minst lika viktig som resten av aktiviteten. Blue-Boten kan främja barns lärande om den används i ett sammanhang. Inga verktyg är pedagogiska av sig själva, utan kräver ett sammanhang och en engagerad pedagog som finns med hela vägen.

 

Stödmaterial Utvecklingspedagogisk teori 2021-02-22

 

Läroplansmål: Matematik

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

 

  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Val av kärnämne/kärnämnen: Koncentration - styra och hålla kvar uppmärksamhet, Exekutiva funktioner - att planera, organisera och utföra handlingar, planera och organisera sitt beteende, samt Abstraktion - att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler

 

Samvärdering (nulägesbestämning)

Vi fortsätter att prioritera matematik i undervisningen kopplat till Bishops sex aktiviteter. Vi har arbetat med aktiviteten Design och har nu påbörjat arbetet med aktiviteten Mätning - jämförelser, måttenheter, längd, volym, vikt, tid och pengar. Barnen visar stort intresse för all matematik och alla matematiska övningar. Barnen frågar själva om vi inte kan ha matematik.

 

Samplanering (Hur går vi vidare?)

Jag fortsätter att utmana barnens intressen matematiskt genom att bjuda in barnen till roliga och intressanta miljöer och undervisningstillfällen. Genom att lyssna på barnen, observera och reflektera vad barnen är intresserade av erbjuder jag samtidigt barnen delaktighet och inflytande i deras lärprocesser. Vi har pratat lite om volym och längd, och kommer att fortsätta med vikt.

 

Lärandesituation (När, var, vem, hur, varför)


När
 - undervisningstillfällen - måndag, onsdag, torsdag mellan 09:00-11:00

Var - inne på förskolan

Vem - Jag som pedagog, förskollärare

Hur/metod - undersöka och utforska olika sätt att mäta och väga

Varför/syfte - Att utmana barnens intresse för matematik samt utveckla barnens förståelse och stärka deras matematiska förmågor. Att introducera olika matematiska övningar kopplat till Bishop, samt synliggöra vardagsmatematiken i undervisningen för barnen.

 

Samordning av perspektiv (sträva efter samma syn)

Från lokalt till expansivt språk - verbalt använda de rätta termerna - liter, deciliter, meter, centimeter, kilogram

Barn behöver både stöttas och utmanas, och introduceras för variation - En viktig del i processen för att förstå mätningens princip och mätbegreppen är att barnen måste möta dessa i många olika situationer, därför är det viktigt att ha många olika pedagogiska och matematiska verktyg tillgängliga för barnen. Att mäta handlar mycket om att jämföra.

Mönster görs synliga - mina observationer - Barnen uttrycker verbalt sitt lärande och kunnande när de använder olika matematiska begrepp. De kommunicerar barn - barn och barn - vuxen i den fria leken.

Vad det innebär att kunna något och utveckla ett kunnande - utifrån barnet - glädje, tillit till sin egen förmåga, självkänsla

 

Samhandling (genomförandet) och återkoppling

Vid första undervisningstillfället och i samband med att det var nationella isdygn i hela landet visar barnen ett stort intresse för is, vilket gjorde att vi passade på att experimentera med vatten. Jag ville erbjuda barnen ett lite annorlunda material att bygga och konstruera med, vilket gjorde att vi tillsammans fyllde ett flertal mjölkkartonger med vatten och karamellfärg och några med bara vatten. Sedan satte vi mjölkkartongerna ute på gården när temperaturen låg en bra bit under noll under flera dagar. I samband med att barnen fyllde mjölkkartongerna med vatten pratade vi om begreppet volym, om att en mjölkkartong rymmer 1 liter - måttenheten liter. Barnen la även märkte till hur mycket 1 liter vatten vägde, att det var tungt.

 

Vid andra undervisningstillfället och i samband med att barnen reflekterade över måttenheten 1 liter började ett barn spontant att prata om längdenheten 1 meter och centimeter. Jag hämtade en linjal på 1 meter med vilken barnen började att mäta sig själva och varandra med, samtidigt som de jämförde sina längder med varandra. Vem är längst, kortast? Att mäta handlar mycket om att jämföra.

 

Vid tredje undervisningstillfället upptäcker vi att de flesta mjölkkartongerna med vatten och karamellfärg hade expanderat och att färgen runnit ut:( därför öppnade vi och undersökte dem inne - innan vi la dem i vasken för att smälta. Ett barn sa då att ”Nu rinner all färg och vatten iväg till reningsverket och så tar Aqua-liv hand om det” Ett annat barn sa ”Först var det vatten sedan blev det is och sedan blev det vatten igen” 

 

Vid fjärde undervisningstillfället öppnade vi mjölkkartongerna med bara vatten ute på loftet, med vilka barnen sedan kunde bygga och konstruera med. Ett barn sa ”De ser ju ut som byggklossar” Vi pratade även om byggklossarnas färg. Ett barn menade att de var vita, ett annat barn menade att de var genomskinliga samtidigt som barnen undrade om genomskinligt var en färg?? Barnen upptäckte ganska snabbt att det inte var så lätt att bygga med ”isklossarna”. Ett barn sa att ”Det var svårt att bygga med dem för att de var hala”

 

Samvärdering (nylägesanalys)

Barnen bygger och konstruerar, utforskar design samt mätning i den fria leken. Jag observerar att de verbalt använder de rätta tekniska och matematiska termerna/begreppen på egen hand. Med hjälp av stora byggklossar konstruerar barnen ett lutande plan, en elkonstruktion och ett högt torn. Barnet som byggt tornet kallar på min uppmärksamhet och säger ”Titta Cecilia hur lång den är!” Jag frågar barnet ”Hur vet du att den är lång?” varpå barnet ställer sig bredvid tornet och sträcker upp sina händer ”Den är längre än mig!” Med hjälp av kapplastavar bygger barnen ett högt torn som är så högt att de måste stå på stolar för att nå. Av Magna-tiles bygger barnen ett stort slott och en lång rymdraket. Av plusplus bygger dem en lång tusenfoting - vilken de jämför och konstaterar är lika lång som armstödet på soffan - samt en lång chili som ett barn mäter med sin kropp och noterar är längre än barnet, och en lång rad med morötter och chili.

 

Med hjälp av flera olika pedagogiska och matematiska verktyg visar barnen här flera exempel på hur de utforskar begreppet mätning och längd på egen hand i den fria leken. Barnen använder vid flera tillfällen sin kropp för att mäta. Att mäta handlar mycket om att jämföra, vilket barnen visar flera tydliga exempel på. Barnen upptäcker att beroende på vad de jämför med kan de bestämma/bedöma om något är långt eller kort:) Barnen har lärt sig många nya begrepp som de spontant använder, ett språk de lärt sig att förstå och använda - från lokalt till expansivt språk. Barnen har utvecklat och lärt sig att både tänka logiskt och kreativt. Barnen har lärt sig matematik på ett annorlunda och roligt sätt, genom att tänka utanför boxen. Barnen visar stort intresse och engagemang för matematikundervisning.

 

Stödmaterial Utvecklingspedagogisk teori 2021-

 

 

Läroplansmål: Matematik

 

 

KOHERENS

Uppgift: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sovra och sortera bland intryck

Fråga: Hur tydlig och begriplig är miljön i förskolan?

Illustreras: Två case med inskolning s.106-107

Läroplansmål: Nödvändig förmåga i alla mål

 

KONCENTRATION

Uppgift: Styra och hålla kvar uppmärksamhet

Fråga: Underlättar förskolan för barnen? (jfr diagnoser)

Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118-119

Läroplansmål: Grundläggande förmåga som behövs i allt lärande

 

MINNE

Uppgift: Att komma ihåg och uppleva förväntan. Lagring av upplevelser och erfarenheter

Fråga: Vilka minnen skapas i förskolan och hur hanteras minnen från andra miljöer?

Illustreras: “Wiliam vill bada” s.133, “Var låg den nu?” s.148

Läroplansmål: Generell förmåga, brister i minne påverkar det mest

 

INTERSUBJEKTIVITET

Uppgift: Att läsa av andra och vara tillsammans, dela varandras inre värld

Fråga: Har alla barn ett intersubjektivt utbyte i förskolan?

Illustreras: “Dumma teckning” s.131

Läroplansmål: Utveckla förmåga att fungera i grupp

 

SJÄLVBILD

Uppgift: Att veta vem man är och vad man kan, vem är jag och vad kan jag (inte)

Fråga: Får alla möjlighet att se positivt på sig själva?

Illustreras: “Hon vill ändå inte vara med” s.123, “Dumma teckning” s.128-129

Läroplansmål: Utveckla sin identitet och känna trygghet i den

 

KOMMUNIKATION

Uppgift: Att förstå och göra sig förstådd, gemenskap och utbyte med andra

Fråga: Ingår alla i gemenskapen och blir förstådda?

Illustreras: “Erik har mycket att berätta”, “Då kräkte draken” s.154 och mycket mer

Läroplansmål: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta … och fler

 

EXEKUTIVA FUNKTIONER

Uppgift: Att planera, organisera och utföra handlingar, planera och organisera sitt beteende

Fråga: Arbetar nu medvetet med att stärka detta/ser ni barns svårigheter med “diagnosögon”?

Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118

Läroplansmål: T.ex att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

 

MENTALISERING

Uppgift: Att föreställa sig andras perspektiv och känslor, att föreställa sig och leva sig in i andra

Fråga: Arbetar ni med TOM (theory of mind)?

Illustreras: “Var är hans mamma”s.56

Läroplansmål: Utvecklar förmåga att hantera konflikter… att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv

 

ABSTRAKTION

Uppgift: Att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler

Fråga: Kodväxling, olika språklig kompetens, begreppsbildning – hur arbetar man med detta?

Illustreras: “Johan och Ulla leker med ormen Sune” s.163

Läroplansmål: Förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder antal, ordning och talbegrepp… med flera kunskapsmål

 

GENERATIVT LÄRANDE

Uppgift: Att lära sig att lära, skaffa information och att lösa problem

Fråga: Får barnen hjälp att systematisera sina erfarenheter av att lära?

Illustreras: Temaarbete i förskolan, barn “forskar”

Läroplansmål: Förmåga att utforska, dokumentera, ställa frågor…

 

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: