Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Planering Modersmål Finska VT21, närundervisning

Skapad 2021-02-24 11:33 i Adolfsbergsskolan Knivsta
Grundskola 1 – 6 Modersmål
Planering för modersmål Finska för vårterminen 2021, avsedd för elever som för närvarande deltar i närundervisning.

Innehåll

Syfte:

Undervisningen i finska som nationellt minoritetsspråk i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om språket samt kunskaper om minoritetens kultur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla flerspråkighet, sin förståelse av omvärlden och sin identitet.

Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter

  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

  • reflektera över sociala, historiska och kulturella företeelser i miljöer där språket används, och

  • reflektera över språkets ursprung, utveckling och nutida status.

 

Vi kommer att jobba med följande arbetsområden:

  • LÄSA Lässtrategier.
      Läsa med flyt.
      Tolka och analysera en text.
    TALA Muntlig presentation om ett givet ämne.
    LYSSNA Olika varianter av talat finska/dialekter, fakta och hörförståelse. 
      Lyssna en berättelse och skriva om/diskutera.
    SAMTALA Diskutera med varandra om ett givet ämne. 
      Argumentera/motargumentera.
    TEXTER Läsa och/eller skriva ett exempel av följande texttyper: Beskrivande text (tex en faktatext), Instruerande text (tex ett recept), Argumenterande text (tex insändare, recension, reklam, blogg), Förklarande text (tex faktatext).
    SPRÅKBRUK Ord och begrepp svenska/finska.
      Ord och begrepp känslor/åsikter.
    SVERIGEFINSK KULTUR En författare och hens verk.
      En samhällsfråga kopplat till sverigefinnar.

 

Vi kommer också att jobba med följande teman:

 

Specifika teman för vårterminens arbete:

  • Talvisanat

  • Vaatteet

  • Suomen puhekielen ja kirjakielen erot

  • Teemasanastoa, esim. kehon ja kasvojen eri osat sekä pääsiäissanoja

  • Juhla- ja teemapäivien viettoa Suomessa

  • Kevätluonto

 

 

Arbetsmetoder för att eleven ska nå målen:

  • Läsa och skriva olika slags texter

  • Skriva egna texter

  • Muntliga och skriftliga presentationer

  • Grammatiska övningar

  • Jämföra finska och svenska språket

  • Högläsning

  • Läsförståelseövningar

  • Hörförståelseövningar

  • Samarbetsövningar/rörelseövningar

  • Ge förutsättningar för att uttrycka känslor, tankar och åsikter

  • Lyssna och titta på finskspråkiga filmklipp och inspelningar

  • Spela spel på finska

  • Word search, ordkryss, färgläggning och pyssel

 

Bedömning:

Beroende på ålder och utvecklingsnivå samt förkunskaper i språket, bedöms eleverna både formativt (löpande deltagande på lektionerna) och summativt (prov, tester, läxor och presentationer).

 

Formativ bedömning

Formativ bedömning innebär en löpande bedömning under hela lärprocessen eftersom syftet med bedömningen är att bidra till lärande och inte att summera en persons kunskaper vid ett visst givet tillfälle. För utbildaren innebär formativ bedömning en mer aktiv roll under utbildningens gång. Genom att utbildaren följer deltagarna genom utbildningens olika steg skapas en bättre bild av hur kunskap utvecklas hos de olika deltagarna. På detta sätt kan utbildaren stödja deltagarna i deras lärande, utifrån individuella behov och förutsättningar. Genom formativ bedömning blir lärprocessen tydlig för deltagaren och med rätt stöd kan han eller hon ta ett stort ansvar för sitt eget lärande. 

Vid formativ bedömning deltar deltagarna ofta själva i bedömningsprocessen. De kan både bedöma sin egen utveckling och övriga deltagares uppgifter - så kallad "peer-to-peer review" (eller kamratbedömning). Genom kamratbedömning stödjer deltagarna varandra i lärandet samtidigt som olika sätt att lära sig och nå lärandemålen blir synliga. I VGR finns många möjligheter att använda Lärportalen och andra digitala pedagogiska verktyg för att skapa nätbaserade utbildningar som underlättar formativ bedömning.

Summativ bedömning

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Bedömningens främsta syfte är inte att bidra till lärande och personen som bedöms får inte alltid en återkoppling som förklarar vad han eller hon kunde ha gjort annorlunda. Ett exempel på summativ bedömning är teoriprovet för körkortet.

 

Summativa bedömningar presenteras ofta som ett betyg eller skriftligt omdöme men behöver inte stå i motsats till formativ bedömning för lärande. De båda arbetssätten kombineras ofta i samband med en utbildning. En summativ bedömning bidrar däremot sällan till ett ökat lärande för deltagaren och bör inte vara den enda typen av bedömning i en utbildning. 

 

Matriser

Ml
Modersmål minoritetsspråk finska som förstaspråk år 1-3

1
2
3
4
Läsa A
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.
Jag förstår vad texten handlar om när någon läser för mig (läser på och mellan raderna vid lärarens högläsning tex ”varför hände detta?”).
Jag känner igen en del ord i skriven text (tex mamma, pappa, egennamn).
Jag känner igen flera skrivtecken och kan läsa/ljuda ihop dem till ord (kan de flesta bokstavsljuden och kan läsa ljudenliga korta ord)
Skriva A
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
Jag kan skriva mitt namn och skriva av skrivtecken och ord.
Jag prövar att skriva själv, och kan flera skrivtecken och vet hur de låter.
Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg (skriver 2-3 ords meningar)
Tala A
Jag kan prata med en kamrat om händelser i vardagen.
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
Jag kan behålla ordet i samtal med andra.
Jag kan återberätta en händelse eller saga så att andra förstår vad jag menar.
Läsa B
Jag kan alla skrivtecken i finska alfabetet och förhållandet mellan ljud och bokstav. Jag kan själv läsa ord och meningar i korta texter.
Jag kan jämföra skrivtecknens form och ljud med svenskans.
Jag använder olika sätt för att förstå en text (läser om, frågar, rättar sig själv i läsningen) och läser oftast texterna med flyt.
Jag förstår det jag läser, märker när jag läser fel och börjar få flyt i mitt läsande
Skriva B
Jag använder alla skrivtecken och skriver så att andra kan läsa.
Jag kan skriva ord och korta meningar.
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt (även mellanrum mellan orden).
Jag skriver så att andra kan läsa och följa med i mina texter (skriver text med enkel handling).
Tala B
Jag kan ta och ge muntliga instruktioner.
Jag kan beskriva olika saker så att andra förstår vad jag menar (hur något ser ut, beter sig)
Jag kan förklara så att andra förstår vad jag menar (tex vardagliga händelser eller något man lärt sig)
Jag kan berätta en längre berättelse så poängen blir tydlig.
Läsa C
Jag läser för att uppleva och lära.
Jag läser ofta olika typer av texter från områden där modersmålet talas, (läser enkla kapitelböcker, lyrik, sagor, myter)
Jag förstår det viktiga (innehåll och budskap) i berättelser och faktatexter.
Jag läser olika texter med flyt och läser dem på lite olika sätt beroende på varför jag läser.
Skriva C
Jag kan stava många ord och känner till vissa stavningsregler för vanligt förekommande ord.
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så att andra förstår.
Jag skriver berättelser med början, mitten och slut (skriver korta texter med tydlig handling).
Jag kan jämföra modersmålets ordföljd och stavningsregler med svenskan.
Tala C
Jag kan ge uttryck för egna tankar och känslor och lyssna på andras åsikter.
Jag kan bygga vidare på vad andra sagt, genom att kommentera och ställa frågor.
Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken situationer det är och vilka som lyssnar (uttal betoning och satsmelodi)
Jag kan använda bilder och andra hjälpmedel för att stödja muntliga presentationer.
Kultur och samhälle A-C
Jag känner till och kan några vanliga rim, ramsor och gåtor ur finsk och sverigefinsk tradition.
Jag känner till sverigefinnars kulturliv i form av musik och estetiska uttryck.
Jag känner till och kan använda vissa ord och begrepp med anknytning till sverigefinsk och finsk kultur.
Jag känner till och kan dela med mig av sverigefinnarnas liv idag med utgångspunkt i deras historia och kultur.

Ml
Modersmål minoritetsspråk finska som andraspråk år 1-3

1
2
3
4
Läsa A
Jag kan några skrivtecken i finska alfabetet och förhållandet mellan ljud och bokstav.
Jag känner igen en del ord i skriven text (tex mamma, pappa, egennamn).
Jag känner igen flera skrivtecken och kan läsa/ljuda ihop dem till ord (kan de flesta bokstavsljuden och kan läsa ljudenliga korta ord)
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser enkla texter för mig.
Skriva A
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
Jag kan skriva mitt namn och skriva av skrivtecken och ord.
Jag prövar att skriva själv, och kan flera skrivtecken och vet hur de låter.
Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg (skriver 2-3 ords meningar)
Tala A
Jag kan tala enkla fraser.
Jag kan berätta i grupp och lyssna på mina kamrater.
Jag känner till och kan använda olika uttal och intonation i det språk jag möter.
Jag har strategier för att uppfatta viktiga ord och kan därför dra slutsatser om innehållet i talad finska.
Läsa B
Jag kan alla skrivtecken i finska alfabetet och förhållandet mellan ljud och bokstav.
Jag kan själv läsa ord och meningar i korta texter.
Jag förstår vad texten handlar om när någon läser enkla texter för mig (läser på och mellan raderna vid lärarens högläsning tex ”varför hände detta?”).
Jag förstår det jag läser, märker när jag läser fel och börjar få flyt i mitt läsande.
Skriva B
Jag använder alla skrivtecken och skriver så att andra kan läsa.
Jag kan skriva ord och korta meningar.
Jag skriver meningar med stor bokstav och punkt (även mellanrum mellan orden).
Jag kan stava vanliga ord och skriver så att andra kan läsa och följa med i mina texter (skriver text/ meddelanden med enkel handling).
Tala B
Jag kan enkelt beskriva olika saker så att andra förstår vad jag menar (hur något ser ut, beter sig)
Jag kan enkelt förklara så att andra förstår vad jag menar (tex vardagliga händelser eller något man lärt sig)
Jag kan ge uttryck för egna tankar och känslor och lyssna på andras åsikter.
Jag kan med enkla meningar prata med en kamrat om personer intressen, eller händelser i vardagen.
Kultur och samhälle A-B
Jag känner till och kan några vanliga rim, ramsor och gåtor ur finsk och sverigefinsk tradition.
Jag känner till sverigefinnars kulturliv i form av musik och estetiska uttryck.
Jag känner till och kan använda vissa ord och begrepp med anknytning till sverigefinsk och finsk kultur.
Jag känner till sverigefinnarnas liv idag med utgångspunkt i deras historia och kultur.

Ml
Modersmål minoritetsspråk finska som förstaspråk år 4-6

Insatser krävs
E
C
A
Samtala
Eleven kan samtala om och diskutera bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet eller diskussionen.
Eleven kan samtala om och diskutera bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett sätt som relativt väl upprätthåller samtalet eller diskussionen.
Eleven kan samtala om och diskutera bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett sätt som väl upprätthåller samtalet eller diskussionen.
Tala
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk samt viss anpassning till mottagaren.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga framställningar med relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk samt relativt god anpassning till mottagaren.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och språk samt god anpassning till mottagaren.
Kommunikation
Genom att på ett i huvudsak fungerande sätt använda olika hjälpmedel för kommunikation förtydligar och levandegör eleven framställningens budskap.
Genom att på ett ändamålsenligt sätt använda olika hjälpmedel för kommunikation förtydligar och levandegör eleven framställningens budskap.
Genom att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt använda olika hjälpmedel för kommunikation förtydligar och levandegör eleven framställningens budskap.
Skriva
Eleven kan skriva texter med begripligt innehåll och viss språklig variation. Eleven använder då grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med viss säkerhet.
Eleven kan skriva texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation. Eleven använder då grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med relativt god säkerhet.
Eleven kan skriva texter med tydligt innehåll och god språklig variation. Eleven använder då grundläggande regler för stavning, meningsbyggnad och ordböjning med god säkerhet.
Skriva
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling.
De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
Skriva
Dessutom kan eleven presentera information i form av faktatexter med i huvudsak fungerande struktur, enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Dessutom kan eleven presentera information i form av faktatexter med relativt väl fungerande struktur, utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Dessutom kan eleven presentera information i form av faktatexter med väl fungerande struktur, välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Läsförståelse
Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Läsförståelse
Eleven kan utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk, och även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt. Dessutom kan eleven på ett i huvudsak fungerande sätt söka och välja ut information ur faktatexter.
Eleven kan utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk och även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett utvecklat sätt. Dessutom kan eleven på ett ändamålsenligt sätt söka och välja ut information ur faktatexter.
Eleven kan utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra enkla och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk och även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett välutvecklat sätt. Dessutom kan eleven på ett ändamålsenligt och effektivt sätt söka och välja ut information ur faktatexter.
Sverigefinsk kultur
Eleven har grundläggande kunskaper om samhälle, historia och kultur i sverigefinsk kontext. Eleven visar det genom att ge enkla beskrivningar av sverigefinnarnas kulturliv i olika konstformer.
Eleven har goda kunskaper om samhälle, historia och kultur i sverigefinsk kontext. Eleven visar det genom att ge utvecklade beskrivningar av sverigefinnarnas kulturliv i olika konstformer.
Eleven har mycket goda kunskaper om samhälle, historia och kultur i sverigefinsk kontext. Eleven visar det genom att ge välutvecklade beskrivningar av sverigefinnarnas kulturliv i olika konstformer.
Sverigefinsk kultur
Eleven kan också föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om sverigefinnarnas historia och om några samhällsfrågor som berör gruppen i dag.
Eleven kan också föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om sverigefinnarnas historia och om några samhällsfrågor som berör gruppen i dag.
Eleven kan också föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om sverigefinnarnas historia och om några samhällsfrågor som berör gruppen i dag.

Ml
Modersmål minoritetsspråk finska som andraspråk år 4-6

Insatser krävs
E
C
A
Lyssna och läsa
Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen.
Lyssna och läsa
Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet.
Lyssna och läsa
För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.
För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.
Lyssna och läsa
Eleven kan orientera sig i texter och talat språk av enkel karaktär från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Eleven kan orientera sig i texter och talat språk av enkel karaktär från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Eleven kan orientera sig i texter och talat språk av enkel karaktär från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Tala och skriva
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar.
I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.
Tala och skriva
För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar.
För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar.
För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.
Interaktion
I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.
I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.
Sverigefinsk kultur
Eleven har grundläggande kunskaper om samhälle, historia och kultur i sverigefinsk kontext. Eleven visar det genom att ge enkla beskrivningar av sverigefinnarnas kulturliv i olika konstformer.
Eleven har goda kunskaper om samhälle, historia och kultur i sverigefinsk kontext. Eleven visar det genom att ge utvecklade beskrivningar av sverigefinnarnas kulturliv i olika konstformer.
Eleven har mycket goda kunskaper om samhälle, historia och kultur i sverigefinsk kontext. Eleven visar det genom att ge välutvecklade beskrivningar av sverigefinnarnas kulturliv i olika konstformer.
Sverigefinsk kultur
Eleven kan också föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om sverigefinnarnas historia och om några samhällsfrågor som berör gruppen i dag.
Eleven kan också föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om sverigefinnarnas historia och om några samhällsfrågor som berör gruppen i dag.
Eleven kan också föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om sverigefinnarnas historia och om några samhällsfrågor som berör gruppen i dag.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.