Planering Modersmål Finska VT21, närundervisning

Planering för modersmål Finska för vårterminen 2021, avsedd för elever som för närvarande deltar i närundervisning.

Syfte:

Undervisningen i finska som nationellt minoritetsspråk i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om språket samt kunskaper om minoritetens kultur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla flerspråkighet, sin förståelse av omvärlden och sin identitet.

Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

• reflektera över sociala, historiska och kulturella företeelser i miljöer där språket används, och

• reflektera över språkets ursprung, utveckling och nutida status.

 

Vi kommer att jobba med följande arbetsområden:

• LÄSA	Lässtrategier.
  	Läsa med flyt.
  	Tolka och analysera en text.
  TALA	Muntlig presentation om ett givet ämne.
  LYSSNA	Olika varianter av talat finska/dialekter, fakta och hörförståelse.
  	Lyssna en berättelse och skriva om/diskutera.
  SAMTALA	Diskutera med varandra om ett givet ämne.
  	Argumentera/motargumentera.
  TEXTER	Läsa och/eller skriva ett exempel av följande texttyper: Beskrivande text (tex en faktatext), Instruerande text (tex ett recept), Argumenterande text (tex insändare, recension, reklam, blogg), Förklarande text (tex faktatext).
  SPRÅKBRUK	Ord och begrepp svenska/finska.
  	Ord och begrepp känslor/åsikter.
  SVERIGEFINSK KULTUR	En författare och hens verk.
  	En samhällsfråga kopplat till sverigefinnar.

Vi kommer också att jobba med följande teman:

 

Specifika teman för vårterminens arbete:

• Talvisanat

• Vaatteet

• Suomen puhekielen ja kirjakielen erot

• Teemasanastoa, esim. kehon ja kasvojen eri osat sekä pääsiäissanoja

• Juhla- ja teemapäivien viettoa Suomessa

• Kevätluonto

 

Arbetsmetoder för att eleven ska nå målen:

• Läsa och skriva olika slags texter

• Skriva egna texter

• Muntliga och skriftliga presentationer

• Grammatiska övningar

• Jämföra finska och svenska språket

• Högläsning

• Läsförståelseövningar

• Hörförståelseövningar

• Samarbetsövningar/rörelseövningar

• Ge förutsättningar för att uttrycka känslor, tankar och åsikter

• Lyssna och titta på finskspråkiga filmklipp och inspelningar

• Spela spel på finska

• Word search, ordkryss, färgläggning och pyssel

 

Bedömning:

Beroende på ålder och utvecklingsnivå samt förkunskaper i språket, bedöms eleverna både formativt (löpande deltagande på lektionerna) och summativt (prov, tester, läxor och presentationer).

 

Formativ bedömning

Formativ bedömning innebär en löpande bedömning under hela lärprocessen eftersom syftet med bedömningen är att bidra till lärande och inte att summera en persons kunskaper vid ett visst givet tillfälle. För utbildaren innebär formativ bedömning en mer aktiv roll under utbildningens gång. Genom att utbildaren följer deltagarna genom utbildningens olika steg skapas en bättre bild av hur kunskap utvecklas hos de olika deltagarna. På detta sätt kan utbildaren stödja deltagarna i deras lärande, utifrån individuella behov och förutsättningar. Genom formativ bedömning blir lärprocessen tydlig för deltagaren och med rätt stöd kan han eller hon ta ett stort ansvar för sitt eget lärande. 

Vid formativ bedömning deltar deltagarna ofta själva i bedömningsprocessen. De kan både bedöma sin egen utveckling och övriga deltagares uppgifter - så kallad "peer-to-peer review" (eller kamratbedömning). Genom kamratbedömning stödjer deltagarna varandra i lärandet samtidigt som olika sätt att lära sig och nå lärandemålen blir synliga. I VGR finns många möjligheter att använda Lärportalen och andra digitala pedagogiska verktyg för att skapa nätbaserade utbildningar som underlättar formativ bedömning.

Summativ bedömning

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Bedömningens främsta syfte är inte att bidra till lärande och personen som bedöms får inte alltid en återkoppling som förklarar vad han eller hon kunde ha gjort annorlunda. Ett exempel på summativ bedömning är teoriprovet för körkortet.

 

Summativa bedömningar presenteras ofta som ett betyg eller skriftligt omdöme men behöver inte stå i motsats till formativ bedömning för lärande. De båda arbetssätten kombineras ofta i samband med en utbildning. En summativ bedömning bidrar däremot sällan till ett ökat lärande för deltagaren och bör inte vara den enda typen av bedömning i en utbildning.