Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisningsplan, Kiddie Cloud V.T.2021

Skapad 2021-02-25 12:35 i 014561 Förskolan Ekbacken Stockholm Rinkeby-Kista
Förskola
Undervisningsplan

Innehåll

 

Undervisningsplan Rinkeby/Kista

 

En undervisningsplan beskriver hur vi lägger upp den övergripande

 

Undervisningen utifrån utbildningsplanens mål och varje avdelnings

 

Valda mål i läroplanen.

 

 

 

Innehåll                          

 

1.Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande

 

Språk

 

Fördjupa barnens kunskap i litteraturen.

 

Barnen ska få ökad medvetenhet om vikten av skriftspråket.

 

De ska få ökad förståelse för att det de säger kan också skrivas.

 

Barnen ska få ökad kunskap om att det finns litteratur i olika genrer - fakta, sagor, rim, kokböcker.

 

Barnen har större förståelse för att man kan skaffa sig kunskap genom att läsa.

 

Vi jobbar med Jolly Phonics- barnen kommer vidare i sin process att lära sig ljuda och läsa.

 

Barnen får en grund i engelska språket.

 

 

 

Matematik

 

I matematik vill vi åstadkomma att barnen tycker att det är roligt och lustfylld med matematik. 

 

Barnen får ökad kunskap att mäta. Tex. jämför vi linjal och måttband.

 

Barnen har fått djupare förståelse för att jämföra. Tex. Mäter vi kvadraten sidor; vi jämför cirkel och triangel.

 

Barnen har ökad kunskap i matematiska begrepp. Tex. Lägsta, högsta, långsamt, snabbt, hårdare, mjukare.

 

 

 

Naturvetenskap och teknik

 

Genom att forska och experimentera med barnen har vi väckt deras intresse för naturvetenskap och teknik. Vi hoppas att vi sår ett frö som bidrar till svensk forskning i framtiden.

 

Barnen har lärt att använder olika tekniker i sin vardag t.ex använda skohorn, hälla mjölk, knäppa knappar, gå i trappor, dela mat på sin talrik.

 

Barnen har lärt sig att använda olika tekniker i skapandet, bygga med olika lego, magneter, pinnar i skogen.

 

Barnen har fått ökad förståelse för kretsloppet.

 

Barnen har ökad förståelse för skogens djur.

 

 

 

Fysisk aktivitet

 

Barnen har fått bättre grovmotorik och kroppsuppfattning genom att åka pulka och skridskor.

 

Att vi gått på promenader har gett större uthållighet.

 

Barnen har fått bättre självförtroende. De ser att de klarar av nya utmaningar. Barnen är nyfikna på nya saker och är villiga att testa.

 

Barnen kan klättra, balansera, gå på ojämn mark i skogen, springa, hoppa.

 

Barnen får bättre kroppsuppfattning.

 

 

 

Delaktighet och inflytande

 

Barnen har fått ökad medvetenhet om att de kan påverka sin dag på förskolan, de ser att de kan styra över vad vi ska göra och jobba med. T.ex genom att jobba med projekt är det barnens intresse som styr så att vi binder in i undervisningstillfällena matematik, språk, naturvetenskap, teknik, musik o.s.v.

 

Genom att spela spel med barnen förväntar vi att deras spelförmåga utvecklas, sociala kunskaper slipas, de lär sig matematiken, logiskt tänkande utvecklas och även datalogisk tänkande. Barnen lär sig att i spelet måste man följa reglar och att det inte går att förhandla.

 

 

 

 

 

2.Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden

 

Här väljer ni läroplansmål att arbeta mot utifrån målbilden för förändrat kunnande.

 

Läroplansmål klickar du hem i mallen.

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

 

-självständighet och tillit till sin egen förmåga,

 

-  fantasi och föreställningsförmåga,

 

-förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 

 

 

 

 

3. Organisering av miljö och material för att nå målbilden

 

-så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

 

-så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden.

 

Språk

Vi har och läser böcker i olika genrer i olika rum. Vi lyssnar på sagor på Cd. Vi tittar på sagor, filmer på Ipad och dator. Vi berättar flanosagor.

 

Vi uppmuntrar barnen att återberätta eller prata om bokens dilemma.

 

Utomhus benämner vi saker och uppmuntrar barnen till dialog t.ex i skogen.

 

Vi ska ha station på gården där man kan läsa.

 

 

 

Matematik

 

I matematik vill vi åstadkomma att barnen tycker att det är roligt och lustfylld med matematik. 

 

Vi undervisar matematiken på ett lekfullt sätt t.ex att barnen får räkna pojkar och flickor, att barnen för berätta vems spår är större/mindre.

 

Vi spelar spel.

 

vi skapar situationer då barnen behöver använda matematiskt tänkande i sin vardag t.ex om barnet ska halv smörgås, helt äpple, mera mat,o.s.v.

 

Barnen får ökad kunskap att mäta. Tex. jämför vi linjal och måttband.

 

Vi har linjaler och måttband på avdelningen så att barnen kan använda de själv. Barnen kan ta material själva utan att fråga. Vi ska ta material ut (när det blir torrare) att mäta föremål ute.

 

Vi tillsammans med barnen mäter mattan, bordet, barnens längd.

 

Barnen har fått bättre förståelse för att jämföra. Tex. Mäter vi kvadraten sidor; vi jämför cirkel och triangel.

 

Barnen får jämföra längd, former, vikt, hårdhet, värme på olika föremål och beskriva med olika matematiska begrepp det som de ser och upplever. Jämförelser blir aktuella i skogen (djurens fotspår), på gården (snö är mjuk men is är hård; snö är lättare än vatten).

 

Inne kan vi mäta olika föremål och se om föremålet är en kvadrat eller rektangel.

 

Inne har vi olika material som man kan bygga med och då måste barnen uppskatta vilken bit och var de ska använda.

 

Barnen har ökad kunskap i matematiska begrepp. Tex. Lägsta, högsta, långsamt, snabbt, hårdare, mjukare.

 

Vi använder olika begrepp t.ex när vi pratar om föremålens position.

 

Barnen har ökad kunskap i matematiska begrepp. Tex. Lägsta, högsta, långsamt, snabbt, hårdare, mjukare.

 

Vi använder matematiska begrepp när vi jämför saker.

 

Vi använder matematiska begrepp när vi beskriver något.

 

 

 

 

 

Rörelse

 

Barnen har fått bättre grovmotorik och kroppsuppfattning genom att åka pulka och skridskor.

 

Vi erbjuder möjligheten att åka pulka/skridskor.

 

Att vi gått på promenader har gett större uthållighet.

 

Promenader.

 

Barnen har fått bättre självförtroende. De ser att de klarar av nya utmaningar. Barnen är nyfikna på nya saker och är villiga att testa.

 

Inomhus erbjuder vi barnen miniröris eller olika banor, musik och dans.

 

Musik och dans, skridsko och pulka- och skridskoåkning utomhus.

 

Barnen kan klättra, balansera, gå på ojämn mark i skogen, springa, hoppa.

 

Vi går till skogen där det är ganska svårt att ta sig fam. I skogen får barnen hasa, krypa, klättra, balansera, hoppa, o.s.v.

 

 

 

Barnen får bättre kroppsuppfattning.

 

Vi klappar på samlingen rytm på olika kroppsdelar.

 

Ute på promenader/skogen/bollekar lär barnen att ha bättre kontroll över sina rörelser.

 

 

 

 

 

Naturvetenskap

 

Genom att forska och experimentera med barnen har vi väckt deras intresse för naturvetenskap och teknik. Vi hoppas att vi sår ett frö som bidrar till svensk forskning i framtiden.

 

Vi erbjuder barnen att prova på olika experiment.

 

Barnen har fått ökad förståelse för kretsloppet.

 

Vi odlar- det börjar inomhus och fortsätter utomhus.

 

Vi följer naturens årstider.

 

Barnen får se hela processen från att så ett frö till att skörda en gröda.

 

Barnen har ökad förståelse för skogens djur.

 

Vi jobbar med en saga som heter Sagan om vanten. Vi letar i skogen efter djurspår, observerar vilka djur syns. Inne klistrar vi bilder på djurens spår i boken. Vi ska jämföra djurens päls (groda, hare). Vi ska prata om varför kan groda och björn inte krypa in i vanten (för den sover på vinter) och vilka andra djur sover på vinter.

 

 

 

Delaktighet och inflytande

 

Barnen har fått ökad medvetenhet om att de kan påverka sin dag på förskolan, de ser att de kan styra över vad vi ska göra och jobba med. T.ex genom att jobba med projekt är det barnens intresse som styr så att vi binder in i undervisningstillfällena matematik, språk, naturvetenskap, teknik, musik o.s.v.

 

Genom att spela spel med barnen förväntar vi att deras spelförmåga utvecklas, sociala kunskaper slipas, de lär sig matematiken, logiskt tänkande utvecklas och även datalogisk tänkande. Barnen lär sig att i spelet måste man följa reglar och att det inte går att förhandla.

 

Vi observerar barnen - vad de har för intresse, vad de vill göra, vilka lek vill de leka, var finns det störst intresse. Sedan organiserar vi miljön så att barnen har utrymme för det de vill göra.

 

Vi är lyhörda och försöker ge tid till barnen så att de inte blir avbrutna i onödan.

 

Barnen kan ta med sig böcker hemifrån.

 

 

 

4.Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.

 

-vi tror på barnens kunnande, på det kompetenta barnet

 

- vi är nyfikna på att höra var barnens säger och tänker

 

- vi använder språket medvetet

 

- vi uppmuntrar barnen att pröva på olika nya utmaningar

 

- vi är intresserade av barnens hypoteser

 

- vi har ett tillåtande förhållningssätt

 

- vi är medforskande

 

- vi ger barnen tid att bli klara eller nöjda med det de gör

 

- vi tar hänsyn till barnens olika förmågor

 

 

 

5. Aktiviteterna kopplat till målbilden

 

De aktiviteter ni väljer ska stödja barnens förändrade kunnande.

 

Vi fortsätter att jobba med tema Sagornas Värld. Just nu koncentrerar vi oss på sagan Sagan om vanten.

 

Vi berättar med hjälp av flanobilder.

 

Barnen återberättar sagan.

 

Vi lyssnar sagan på Youtube.

 

Vi undervisar i naturvetenskap genom sagan för sagan handlar mycket om skogen.

 

Vi väver in olika kemi och fysik experiment.

 

Skapande kopplad till tema (skapa vintertavlor, måla olika djur, o.a.)

 

I matematik jämför vi (t.ex djurens spår/päls/vilka djur sover på vinter)och  mäter olika föremål. Vi använder olika matematiska begrepp (högsta/lägsta, mjuk/hård, bakom/framför, över/under) för att beskriva positionen.

 

Vi gör utflykter till naturen för att få inspiration eller konkret material (se djurens spår eller se vad djuren kan äta i skogen).                

 

 

 

6. Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.

 

SPRÅK: Vi observerar barnen vilka kunskaper de har i skriftspråket och undervisar så att det är utmanande för alla.

 

MATEMATIK: Vi observerar och är lyhörda när det gäller matematik i deras lek. En närvarande pedagog kan hjälpa barnen att förstå vardagen bättre och sätta ord på barnens funderingar.

 

NATURVETENSKAP: Vi observerar vad är barnen intresserade av i naturen när livet går genom olika årstider och väderlekar.

 

FYSISK AKTIVITET: Här handlar mycket om samarbete men också om  självförtroendet.

 

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE: Vi pedagoger ska vara observanta att alla barn får komma till tals och får (blir erbjudna) lika stort talutrymme (t.ex på samlingen).

 

 

 

7. Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete?

 

 Alla tre pedagoger i arbetslaget deltar i pedagogisk nätverk i enheten.

 

Vi behöver bli säkra på att använda Skolplattformen och One Note.

 

 

 

8. Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?

 

Vi och barnen behöver läs- och sago appar, CD skivor på svenska och engelska, flanosagor.

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: