Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geografiplanering VT-21

Skapad 2021-02-25 13:37 i Konradsbergsskolan Stockholm Grundskolor
Planering för geografi, SO åk 6 VT-21
Grundskola 6 Geografi
Hur ser jorden ut på insidan? Vad gör att vi får tsunamis, jordbävningar, vulkanutbrott och hur påverkar de människor? Hur gör man en fältstudie och hur kan man använda kartor? Hur kan vi ta hand om vår planet, och varför har olika länder olika förutsättningar? Detta är vad vi kommer jobba med i Geografin på SO:n!

Innehåll

 

Pedagogisk planering för vårterminen 2021 åk 6 – SO - Geografi

 

 

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

 

 

 

Kunskapskrav

E

C

A

Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människan. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om källornas användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva läget på och storleksrelationer mellan olika geografiska begrepp.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och planeringar för vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förändras.

Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människan. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade  resonemang om källornas användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i relativt ändamålsenligt sätt.

Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva läget på och storleksrelationer mellan olika geografiska begrepp.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och planeringar för vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förändras.

Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människan. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i ändamålsenligt och effektivt sätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva läget på och storleksrelationer mellan olika geografiska begrepp.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och planeringar för vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förändras.

 

Planering (Med reservation för mindre ändringar)

Vecka

Innehåll

Kopplingar till läroplanen

Bedömning

2

Introduktion till Geografin.

Utdelning av kursbok

Repetition om kartor.

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Var aktiv under lektionen


Arbeta med häftet om kartfrågor.
 

Inlämning till mig i slutet på vecka 4.

3

Vi börjar med temat jordens inre och yttre krafter.

Geografiboken s. 22-26

Vi går gemensamt igenom 1-2 sidor under lektionerna och pratar om begreppen.

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Var aktiv under lektionerna.

 

 

 

4

Geografiboken s. 27 & 29. 

Under veckan kommer geografin att tillfälligt brytas av Förintelsens minnesdag som vi kommer uppmärksamma.

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till.

Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Förhör på sidorna 22-27 och 29 i geografiboken.

Var aktiv under lektionerna.

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

Geografiboken s. 28

Bergarter och sediment.

Naturkatastrofer.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

Var aktiv under lektionerna.


Gruppredovisning om naturkatastrofer.

6

Avslutning av tema Inre och yttre krafter.

 

Repetition


Prov på sidorna 22-29 i geografiboken.

7-8

Fältstudieuppgift.

Eleverna kommer i grupper göra en fältstudie på närområdet.

Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

Gruppuppgift, redovisning samt inlämning via Teams.

9

SPORTLOV

SPORTLOV

SPORTLOV

10-11

Uppstart med nästa tema: “Hållbar utveckling i Europa och världen.”

”Geografens testamente” - filmserie"

 

 

 

 

 

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

 

Var aktiv på lektioner.

Individuellt arbete om miljöpåverkan.

 Geografiboken s 44-51

12-13

 Hållbar utveckling kopplat till Europas geografi.

Europas kultur och naturlandskap

”Geografens testamente” - filmserie"

 

Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

Individuellt kartuppgift, med inriktning ”Hållbar utveckling”

Var aktiv under lektionerna.

14

PÅSKLOV

PÅSKLOV

PÅSKLOV

15

 

Uppstart Samhällskunskap. (Sveriges demokrati och relation till Europa)

 

Se separat planering.

.

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: