👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Ma åk 4 vt 2021 Geometri
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/linkoping2/malmslattsskolankarna/malmslattsskolankarna_4a3/6399661501_98f7e2aa-67f8-4c3f-a9d1-9537efc3692d.jpg
Skapad 2021-02-28 18:40
i Kärna skola Linköping
unikum.net
Grundskola
4 – 6
Matematik
Ett antal veckor framöver ska du arbeta med geometri. Du kommer till exempel att få mäta och beräkna omkrets och area, lära dig namn på olika geometriska figurer och lära dig mer om räta, spetsiga och trubbiga vinklar. Du ska också få träna på att använda dig av skala för att förminska eller förstora olika föremål.
Innehåll
Det här ska du visa att du kan:
Problemlösningsförmåga
Tolka muntlig och skriftlig information med matematiskt innehåll, till exempel textuppgifter kopplad till omkrets, area eller skala.
Välja relevanta metoder för beräkning.
Bedöma resultatets rimlighet.
Begreppsförmåga
Olika geometriska figurer som rektangel, kvadrat, triangel, parallellogram, romb och parallelltrapets.
Begrepp som hör till området, till exempel hörn, sidor (motstående sidor, parallella sidor), längd, längdenheter, sträcka, omkrets, area, kvadratcentimeter, skala (förstoring, förminskning). räta, spetsiga och trubbiga vinklar samt vinkelspets, vinkelbåge och vinkelben.
Metod
Omvandlingar mellan längdenheter (m, dm, cm och mm).
Beräkningar av omkrets och area.
Förminskningar och förstoringar med hjälp av skala.
Jämföra och uppskatta vinklar samt beräkna och mäta vinklar.
Kommunikationsförmåga
Redovisa beräkningar och lösningar, både muntligt och skriftligt.
Resonemangsförmåga
Föra enkla resonemang om metod samt om resultatets rimlighet.
Ställa frågor, framföra och bemöta matematiska resonemang om beräkningar och redovisningar.
För att lära dig kommer du:
Ta del av genomgångar.
Arbeta såväl enskilt som i grupp: färdighetsträning samt problemlösning.
Anteckna.
Delta i matematiska diskussioner i helklass.
Utvärdera och diskutera olika beräkningar och redovisningar parvis eller i grupp.
Du visar vad du kan när:
Du deltar muntliga diskussioner och resonemang.
Du arbetar under lektionerna.
Du genomför avstämningar av lektionsmål.
Du genomför prov.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,Ma
-
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,Ma
-
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,Ma
-
föra och följa matematiska resonemang, ochMa
-
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.Ma
- Centralt innehåll
-
Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.Ma 4-6
-
Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.Ma 4-6
-
Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.Ma 4-6
-
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.Ma 4-6
-
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.Ma 4-6
Matriser
Geometri
Geometri |
|||
| Ännu inte godtagbara kunskaper | Godtagbara kunskaper | Mer än godtagbara kunskaper | |
|---|---|---|---|
|
Geometriska figurer
Du ska kunna namnge och beskriva några geometriska figurer t ex kvadrat, rektangel, triangel, parallellogram, romb och parallelltrapets.
|
Du är osäker på geometriska figurers namn och på att beskriva dem på ett matematiskt tydligt sätt.
|
Du kan namnge några geometriska figurer samt enkelt beskriva dem. Du använder t ex ord som sida, hörn och vinkel.
|
Du kan namnge och beskriva flera av de geometriska figurerna och beskriver dem på ett utvecklat sätt.
Du använder t ex ord som sida, hörn, vinkel och motstående respektive parallella sidor.
|
|
Längdenheter
Du ska kunna mäta, jämföra och uppskatta längd.
Du ska kunna omvandla längdenheter.
|
Du är är osäker när du mäter, jämför eller uppskattar längd.
Du är osäker när du ska omvandla olika längdenheter.
|
Du är säker på att mäta med linjal. Du kan uppskatta längder på olika föremål någorlunda korrekt.
Du kan göra enkla jämförelser av längder, t ex 45 cm är mindre än 5 dm.
Du kan göra enkla omvandlingar mellan längdenheter (främst cm, dm och m).
|
Du visar stor säkerhet vad gäller mätning, uppskattning och jämförelse av längder
Du är säker på enhetsomvandlingar mellan de flesta längdenheterna (mm, cm, dm, m, km och mil).
|
|
Omkrets
Du ska kunna beräkna omkrets av olika geometriska figurer.
|
Du kan inte beräkna omkrets.
|
Du kan beräkna omkrets i en figur med givna mått. Du kan även beräkna omkrets genom att mäta i figuren.
Du kan rita en figur med given omkrets.
|
Du visar stor säkerhet när du beräknar omkrets. Du visar även en god förståelse för sambandet mellan omkrets och sidornas längd genom att t ex utifrån en given omkrets på en figur räkna ut vad varje sida är.
Exempel: En fotbollsplan har formen av en rektangel. Långsidan är dubbelt så lång som kortsidan. Planens omkrets är 300m. Hur lång är varje sida?
|
|
Area
Du ska kunna beräkna arean av olika geometriska figurer.
|
Du kan inte beräkna area.
|
Du kan beräkna arean i en figur med givna mått. Du kan även beräkna arean genom att mäta i figuren.
Du kan rita en figur med given area.
|
Du visar stor säkerhet när du beräknar arean. Du visar även en god förståelse för sambandet mellan arean och sidornas längd genom att t ex från en given area för en figur kunna ge exempel på sidornas längder.
Exempel: Ett gräsmatta har formen av en kvadrat. Omkretsen är 140 m. Hur stor area har gräsmattan?
|
|
Skala
Du ska kunna förstora och förminska bilder.
Du ska kunna jämföra en bild med verklighet.
|
Du är osäker på hur du använder skala för att förminska och/eller förstora bilder.
Du kan inte ange föremålets naturliga storlek utifrån en förminskning/förstoring med angiven skala.
|
Du kan förstora och förminska bilder utifrån angiven skala med någorlunda god säkerhet.
Exempel: a) Hur lång blir tråden i skala 1:5 om den är 10 cm i naturlig storlek. b) Hur lång blir skruven i skala 6:1 om den är 6 cm i naturlig storlek.
|
Du kan förstora och förminska bilder och även räkna ut naturlig storlek utifrån angiven skala.
Dessutom kan du jämföra verklighet och bild och då ange skalan för förstoringen resp. förminskningen.
Exempel: a) Hur lång är sträckan i verkligheten - utgå från en bild som visar sträckan i skala 1:15. b) En växt är 36 cm hög i verkligheten. På en bild är växten 3 cm hög. I vilken skala är växten ritad?
|
|
Vinklar
Du ska kunna namnge olika vinklar och känna till begreppen vinkelben, vinkelbåge och vinkelspets.
Du ska kunna jämföra, uppskatta och beräkna vinklar utifrån form och storlek.
|
Du är osäker på begreppen.
Du är osäker på vad som menas med spetsig, trubbig och rät vinkel.
Du är osäker på hur man beräknar/mäter en vinkels storlek.
|
Du kan de flesta begreppen och vet också vilka vinklar som är spetsiga, trubbiga och räta.
Du kan i huvudsak beräkna vinklars storlek genom att utgå från rät respektive rak vinkel.
|
Du är säker på begreppen och på hur vinklar beräknas med hjälp av rät vinkel och rak vinkel och hur de mäts med gradskivan.
|
|
Problemlösning
Du ska kunna använda olika strategier för att lösa problemuppgifter inom området.
|
Du har ännu inte visat detta.
|
Du kan använda några strategier för att lösa enklare problemuppgifter.
Exempel: Rita två olika figurer med samma omkrets men med olika areor.
|
Du kan använda några strategier för att lösa mer avancerade problemuppgifter.
Exempel: Skolans flaggstång är 20 m hög. När Jocke ritar av den gör han den bara 10 cm hög. I vilken skala har Jocke ritat av flaggstången?
|
|
Kommunikation och resonemang
Du ska kunna redovisa dina beräkningar och lösningar.
|
Dina beräkningar är svåra att följa.
|
Du kan i huvudsak redovisa dina beräkningar och lösningar men vissa delar kan ibland vara otydliga/svåra att följa.
|
Du kan redovisa dina beräkningar och lösningar på ett tydligt sätt som gör att de blir lätta att följa.
|
|
Resonemang
Du ska kunna följa med i och själv delta i matematiska resonemang.
|
Du deltar sällan själv i gemensamma resonemang och har svårt att följa med i andras resonemang.
|
Du deltar till viss del i resonemang och kan även följa med i enkla resonemang som till exempel handlar om olika strategier.
|
Du deltar ofta i resonemang och kan själv föra resonemangen vidare genom att t ex göra kopplingar till mer komplexa strategier och resultatets rimlighet.
|
