Vi skriver historia

Vi ger oss ut på en tidsresa genom Sveriges historia genom Sverige under 1700 och 1800-talet. Tillsamman skriver vi historia.

 

Syfte

Syftet med kommande arbetsområde är att utveckla kunskaper om Sveriges historia under 1700- och 1800-talet Du skall efter avslutat arbetsområde ha utvecklat en historisk referensram gällande de båda århundradena och ha skapat dig en uppfattning om hur Sveriges förhållanden såg ut till övriga världen.  

För att ta del av referenser till läroplanen och vilka mål vi arbetar med under detta arbete, se kopplingar till läroplanen nedan. Under detta stycke presenteras ven aktuella kunskapskrav. 

Undervisning 

För att inhämta kunskaper kommer att använda oss av olika arbetsmetoder och olika redovisningssätt. Vi kommer att genomföra ett grupparbete där du själv väljer redovisningssätt. 

Vi kommer att;

• Se på film
• Böcker - läroböcker och biblioteksböcker
• Kontakt med museum?
• Sammanställning av fakta
• Arbete med praktiska moment 
• Gemensamma stunder av faktainhämtning följt av diskussion

• Genomförande

Vi kommer att genomföra grupparbeten med olika inriktningar och du kommer att få välja mellan följande redovisningssätt;

• Pjäs
• Muntlig redovisning
• Saga/berättelse
• Bygge/illustration/minimodell 

Redovisning sker i samband md arbetets avslut och aktuellt datum bestäms under arbetets gång. 

Bedömning

• Bedömning sker kontinuerligt under arbetes gång.

För att nå en godtagbar nivå behöver du;

• Vara aktiv under lektionerna
• Delge dina tankar och frågeställningar under arbetes gåg
• Bidra till att gruppen gör gemensamma framsteg, vara en del av att arbetet fortlöper framåt
• Vara aktiv under redovisningstillfället

Bedömning och dokumentation

Bedömning och dokumentation sker via Unikum. 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.