Filmanalys- dramaturgi

Dramaturgiska kurvan 

 

Dramaturgi används i alla varianter av berättande för att få en berättelse som man har en röd tråd i och som samtidigt är spännande! Dramaturgin används i allt berättande oavsett om historien berättas muntligt, skriftligt eller i rörliga bilder som vi ska fördjupa oss i.  

 

 

Anslag- Fångar publikens intresse.

Ger en föraning om filmens innehåll. Lite spänning för att tittaren ska bli intresserad av att titta vidare

Presentation- Visar var, när, och med vilka (karaktärer presenteras) berättelsen äger rum.

Fördjupning- Filmens stora problem/hinder som måste lösas presenteras!

Går djupare än presentationen. Presenterar karaktärernas förhållande till varandra. Vi lär känna karaktärerna. Vi får veta om de är vänner/ovänner, konflikter etc. 

 Konfliktens upptrappning- Hindret/ problemet i filmen blir svårare. Spänningen stiger. Kan finnas flera upptrappningar! Det blir värre och värre...

Konfliktlösning/Vändpunkt- Filmens klimax dvs. det mest spännande! Någon sida får övertaget och utnyttjar det. Vem vinner? Hur löser vi problemet

Avtoning-  Ett bokslut. Allt är lugnt och bra igen! Oftast i alla fall…

Individuell uppgift: Dramaturgi

• Hitta de 6 olika delarna från dramaturgiska kurvan. 

• Beskriv kortfattat respektive scen/händelse/del

• Besvara frågorna nedan! OBS! Det är svaren på dessa frågor som är det intressanta i er text! Inte sammanfattningen. Beskriv, ge konkreta exempel, argumentera och reflektera för att läsaren ska förstå din åsikt. Det finns inget facit, rätt eller fel. Det är dina tankar kring filmen som är det viktiga.

1. Anslag- Hur fångar man publikens intresse?Får du veta vad filmen ska handla om? Hur får du veta vad filmen ska handla om? Hur blir det spännande i anslaget? Blir det spännande i anslaget?

2. Presentation- Hur visas det var berättelsen äger rum? Hur visas det när berättelsen äger rum?  Hur presenteras karaktärerna? 

3. Fördjupning- Hur lär vi känna karaktärerna och deras personlighet? Vilket är filmens stora problem/hinder? Hur presenteras detta STORA problem?

4. Konfliktens upptrappning- Hur blir problemet svårare att lösa? Finns det flera upptrappningar? Att det blir värre och värre? 

5. Konfliktlösning/Vändpunkt- Vilken del är filmens klimax dvs. den mest spännande delen? Varför är denna del klimax?  Hur löstes det STORA problemet? 

 

6. Avtoning-  Blir allting bra igen som i klassiska sagor? Eller är det ett olyckligt slut? En twist där ett nytt problem presenteras? 

 

7. Följer man dramaturgiska kurvan till punkt och pricka eller har man kastat om någon del? Om man har kastat om i dramaturgin, hur har man då byggt upp handlingen?

Bygg upp strukturen i er text på ett liknande sätt för att hålla isär handlingen och era egna åsikter/analys.

Ex. Analys av dramaturgiska kurvan

“PRESTO”

Anslag: Det första som händer i filmen är att vi ser en affisch med namnet “presto” skrivet med stora bokstäver. Affischens bakgrund är mörk/svart med vit rök som ringlar sig runt, stjärnor och flera månar. Vi har bakgrundsmusik

Analys Anslag: I anslaget får jag veta att filmen ska handla om Presto. I det här skedet vet jag dock inte om “Presto” är en människa, plats eller något annat. Men jag får ett intresse av titta vidare för att få veta vem/vad det är. 

Detta intresse lyckas man skapa genom att skapa lite mystik med röken, stjärnorna och månarna. Musiken är även den spännande och mystisk. Den kopplar jag till klassisk musik från främre orienten, den typ av musik som kan förekomma på en cirkus…

I anslaget får jag inte på ett tydligt sätt veta vad filmen ska handla om. Utan jag får gissa mig till detta med hjälp av de små hintar som man ger med affischen och musiken. 

 

Presentation: Sekvensen efter anslaget kommer en till affisch med likartad layout som i anslaget. Men denna gång finns där också en man som man förstår är en trollkarl med en magisk hatt! Presto är presenterad.

 I nästa sekvens ser vi ett bord med diverse saker, bland annat en morot. Kameran panorerar till höger där det står en liten bur med en vit kanin i buren. Kaninens mage kurrar och han försöker nå moroten. Vi förstår nu att vi är i trollkarlens omklädningsrum på grund av alla saker som finns i rummet

Analys presentation: Hatten som finns på affischen är klassisk cylinderhatt som trollkarlar brukar dra upp diverse saker ut och detta förstärks med en text på affischen “& his hat of wonder”. Nu blir det tydligt vem och vad Presto är. 

 Presto har också en vit kanin som han för tillfället inte har tagit så väl hand om då den är hungrig och inte kommer åt maten. Kaninen använder han förmodligen när han ska trolla med sin magiska hatt och dra upp diverse saker ur den. T.ex. kaniner. 

 När allt detta utspelar sig tidsmässigt är svårt att säga. Vi får inga tydliga ledtrådar utan de saker som har visats i form av saker och kläder/mode kan finnas i både nutid och dåtid. 

 

Fördjupning: Dörren öppnas och in kliver Presto som slickar sig om fingrarna och har ett vitt papper eller tygbit runt kragen för att skydda sin vita skjorta. Han torkar sig om munnen och kollar på klockan. Nu får han bråttom. 

Han låser dörren till omklädningsrummet och tittar sig omkring i rummet. springer bort till en byrå som han öppnar. Under sina kläder har han gömt sin magiska hatt.... osv

Analys Fördjupning: Presto lär vi känna lite mer när han kommer in i rummet. Han har prioriterat sig själv före kaninen. Han är mätt och belåten. Detta visar man väldigt tydligt genom att han slickar sig om fingrarna och torkar sig om munnen. 

Han låser dörren som har onödigt många lås. Jag tror att man har valt att sätta så många lås på dörren för att visa att Presto är misstänksam och litar inte på någon. Det finns någonting värdefullt i rummet. Detta förstärks med hans misstänksamma blickar när han inspekterar så att ingen mer finns inne i rummet och att han har gömt sin hatt! Det är denna som är så värdefull för Presto. Det gnistrar om hans ögon när han får syn på hatten. 

Nu förstår vi också varför han är så rädd om hatten... Den är magisk!... osv

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Kommunikationsprocesser och teorier om bildkommunikation.
• Bildanalysmodeller och bildtolkningsmodeller samt analys av konstbilder och massbilder.
• Bildproduktion och bildanvändande i olika sammanhang.
• Bilden som text, bildsemiotik och bilden i relation till annan text.
• Bildens roll i kultur och samhälle samt för individen.

Kriterier

• Eleven genomför komplexa bildanalyser och bildtolkningar samt använder, granskar kritiskt, och redogör utförligt och nyanserat för skillnader och likheter mellan, olika analysmodeller. I analysen och tolkningen redogör eleven utförligt och nyanserat för bildsemiotik, använder det som verktyg och redogör för hur bilden kommunicerar ur olika aspekter. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för hur bildens betydelser påverkas av dess sammanhang och hur betydelserna förändras beroende på vem som ser bilden, var den syns och vad som avbildas samt hur detta påverkar det egna sättet att se på bilden. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat bildens konstnärliga kvalitet. Eleven värderar egnas och andras bildanalyser med nyanserade omdömen samt ger förslag på alternativa sätt att analysera bilden.
• Eleven genomför bildanalyser och bildtolkningar samt redogör utförligt för skillnader och likheter mellan olika analysmodeller. I analysen och tolkningen redogör eleven utförligt för bildsemiotik och för hur bilden kommunicerar ur olika aspekter. Eleven redogör också utförligt för hur bildens betydelser påverkas av dess sammanhang och hur betydelserna förändras beroende på vem som ser bilden, var den syns och vad som avbildas. Dessutom diskuterar eleven utförligt bildens konstnärliga kvalitet. Eleven värderar egnas och andras bildanalyser med nyanserade omdömen.
• Eleven genomför enkla bildanalyser och bildtolkningar. I analysen och tolkningen redogör eleven översiktligt för hur bilden kommunicerar ur olika aspekter. Eleven redogör också översiktligt för hur bildens betydelser påverkas av dess sammanhang och hur betydelserna förändras beroende på vem som ser bilden, var den syns och vad som avbildas. Dessutom diskuterar eleven översiktligt bildens konstnärliga kvalitet. Eleven värderar andras bildanalyser med enkla omdömen.