Period 4 planering - gruppnivå

Estetiska uttrycksformer: bild och drama

Tid: 6 veckor START v.9 t om v.14

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som musik/rörelse(P1), sång/dans(P2), färg/ form(P3) och bild/drama(P4).

Våra tankar och syfte (undervisning) kopplat till teori:

Bild:

Rob Barnes (1994), konstnär och lärare i pedagogik, menar att man genom att reagera eller uttrycka sig genom bild får kontakt med en inre mänsklighet som ger en speciell mening till den visuella omvärlden.

Ulla Löfstedt (1999), forskare i pedagogik, menar att bildskapande innefattar både tvådimensionellt och tredimensionellt arbete. Det tvådimensionella skapandet innefattar enligt henne materialen papper, penna, färg och kritor. Det tredimensionella skapandet beskriver hon som arbete med lera, papper och tejp.

Barns bildskapande i förskolan är enligt Änggård (2005; 2006) avhängigt av en rad olika faktorer, hon nämner bland annat miljön som betydelsefull och på vilket sätt material är tillgängligt för barnen.

Änggård (2005) visar i sin avhandling Bildskapande - en del av barns kamratkulturer att barn och vuxna ger bildskapandet olika mening. I hennes avhandling kom hon fram till att personalen oftast använde ritande för att synliggöra barnens utveckling och som medel när barnen bearbetade vissa teman. För barnen visade det sig att de var mest intresserade av att göra bilder som var attraktiva och intresserade dem. Barnen ritade hellre av tvådimensionella bilder än föremål eftersom det var lättare för dem att lyckas med.

Målsättningen med bildskapandet är till för att:

Bejaka barnens mentala välbefinnande
Lyfta barnens självförtroende
Utveckla barns bildspråkliga förmågor

Drama:

Drama är en uttrycksform och en skapande verksamhet beskriver Heggstad (2014) där den lekande och härmande människan får ta plats. Både lek och drama handlar om kreativitet och en dramatisk gestaltning innebär att ta en roll (härma, imitera) och i teater går man från improvisation till manus (Rasmusson & Erberth, 2008)

Genom lek övar barn på olika händelser där både det verbala och kroppsliga språket är viktigt för att kunna interagera.

Vygotskijs teori att drama finns i barns lek där barn provar att vara olika roller med olika egenskaper där barnen genom det får prova upplevelsen av att vara något annat. Lindqvist (2007) lyfter fram betydelsen av att utveckla dramatiseringar från olika böcker som barnen är bekanta med sedan tidigare. När böcker dramatiseras skapar det fram olika dramalekar där barnen får uppleva att befinna sig i en lekvärld. Där utvecklar barnen sin fantasi, berättandet, och de får uppleva olika känslor samt öva på att förstå abstrakta saker.

Bild och drama i barnets lärande:

I det sociokulturella perspektivet finns centrala begrepp som är av betydelse för hur barn kan lära sig något. Vygotskij är en känd förespråkare av det sociokulturella perspektivet och betonar att barn lär sig tillsammans med andra i ett socialt sammanhang där kulturen i den rådande kontexten påverkar. Den närmaste utvecklingszonen innebär att barn kan lära sig nya saker med stöd av sina tidigare erfarenheter som barnen redan är bekanta med. Med hjälp av en mer “kunnig” person som kan vara antingen ett barn eller en vuxen kan barn bli kapabla att gå vidare i sin lärandeprocess och lösa nya problem som leder till ett nytt lärande.

Ett lärande kan ske genom erfarenheter eller aktiviteter och då gäller det som barnskötare/förskollärare att kunna läsa av barnen utifrån olika situationer med drama och bildspråk som stöd för att kunna stödja inlärningen.

Bild - avbildande framställning av något”. Med andra ord så återger alltså bilden något och detta något uppfattar vi med synen. Bilden kan återge såväl ett föremål som en händelse, utseende och funktioner.

Synonymer till bild

- figur, illustration, teckning, målning, tavla,

- foto, fotografi, porträtt: avbild, bildstöd.

- inre bild, föreställning, vision, idé,

- uppfattning

- symbol, metafor,

- bildkunskap

Drama - Ordet drama är en synonym till teater och teaterpjäs och kan bland annat beskrivas som skådespel ”, pjäs ”.
Drama är en metod att använda för att stimulera barn till ett lekfullt och lustfyllt lärande. Begreppet drama står nära begreppet lek och det är av vikt att pedagogerna kan särskilja begreppen.

I drama utforskas såväl kroppsspråk (kroppsliga och rumsliga aspekter) som olika aspekter av kommunikation mellan människor (social interaktion). Skillnad: I leken förfogar deltagarna i leken över grundelement och verkningsmedel. I drama finns en ledare som medvetet använder dessa.

Drama – en form av litteratur som företrädesvis består av dialog mellan rollfigurer.
Drama är att pedagogiskt använda sig av lekar, gruppövningar, improvisationer och andra teaterformer.

Drama är en metod och ett verktyg att använda där bekanta föremål (karaktärer) och situationer som barn kan identifiera sig med och känner igen sedan tidigare används. Det är då ett lärande kan ske med hjälp av att undersöka och utforska olika teman och skapa fram nya.

Var befinner sig gruppen nu?

Vilka behov kan vi se i gruppen?

Nordstjärnan:

Gruppen visar sina erfarenheter av bild och drama genom att:

Intresserade av olika symboler som de under hösten stött på bla i periodarbetet. Det kan vara Lilla A, Kompostina, Stopphanden och olika TAKK bilder eller bildstödsbilder. Det kan även vara bilder från olika böcker/ sånger och fotografier / dokumentationer inne på avdelningen.
Drama ser vi i barnens lek då många i sin kreativitet leker ofta olika sorters föreställningslekar med varandra.
Behovet kan bli att kunna uttrycka sig med stöd i kroppsspråket och det verbala språket i leken för att kunna fördjupa dig i fantasin och samspelet med andra. Dessa två olika språk är inte tydligt hos en större del av gruppen och slutligen utgör att konflikter uppstår.

Beskriva Situationer/ aktiviteter/ verbala uttryck på gruppnivå:

Vilket utvecklingsbehov finns i gruppen?

att kunna uttrycka ett önskemål
att själv initiera ett samtalsämne/ en diskussion
sätta ord på känslor vid konfliktlösningar
träna empati förmågan genom rollspel (igenkänning för olika vardagssituationer)

Polstjärnan:

Gruppen visar sina erfarenheter av bild och drama genom att:

Beskriva situationer/ aktiviteter/ verbala uttryck på gruppnivå:

barnen är intresserade av olika karaktärer dem har träffat via våra perioder (Lilla A, musik hatten, babblarna, Kompostina, form-monstrena), samt använder sig av olika symboler (TAKK tecken av olika slag, stopp handen) använder olika konventioner i deras roll lekar med olika djur (gör olika läten när dem använder djuren i sina lekar)

Vilket utvecklingsbehov finns i gruppen?

sätta ord på känslor
dramatisera genom att härma (öva på att härma/”låtsas”)
skapa en förståelse för hur någon annan känner sig (empati)
den språkliga utvecklingen så en mer tydlig och konfliktfri kommunikation barn- barn och barn- vuxen sker. (progression)

Vilket undervisningsbehov finns i gruppen?

Nordstjärnan:

Att utveckla förmågan att:

Att utveckla den egna kommunikationen med hjälp av de olika estetiska uttrycksformerna inom ämnena: matematik- läs och språkutveckling och lärande identitet (som grupp)

Polstjärnan:

Att utveckla förmågan att:

Att utveckla den egna kommunikationen med hjälp av de olika estetiska uttrycksformerna inom ämnena: matematik- läs och språkutveckling och lärande identitet (som grupp)

Vad ska barngruppen lära sig - förmå och förstå?

Att fördjupa sitt kunnande i bild och drama främst i vardagssituationer på förskolan.

Exempel:

Vad - Hur - Varför ser och upplever vi bildspråk och drama på förskolan? Exempelvis i leken, i vardagssituationer (barn- barn/ barn- vuxen), i planerade undervisningstillfällen, i den dagliga utevistelsen.
Att utmanas i det sociala samspelet med fokus på samarbeten av av olika slag där diskussion/ formulering/göra sig förstådd är viktiga faktorer.

Exempel på detta kan vara:

kan jag/får jag….?
hur ska VI göra?
vad vill du säga?
vad vill DU?
vill du ha hjälp?

Vad är gruppen intresserad av/nyfiken på?

Nordstjärnan:

Uttrycka sig bildligt, både tvådimensionellt och tredimensionellt, genom att rita, bygga (duplo, magneter), forma med lera; dramatisering i form av rollekar

Polstjärnan:

Samspela med varandra kring musik, lek som kräver turtagning, vuxenstyrda aktiviteter, grovmotoriska utmaningar (klättra, springa, rörelsesånger) och uttrycka sig med ord, takk tecken och gester.

Vart ska vi?

Vilka mål ska vi arbeta mot? (läroplansmål)

A. förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans

B. förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

C. nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

(Glädje, lekfullhet, fantasi, kreativitet)

Vilka målkriterier ska vi ha för de mål vi har valt ut?

A

NS -

Använder och /eller utforskar material (lera, magneter, byggmaterial, ritmaterial).

i egna gemensamma lekar i större och /eller mindre grupp.

PS -

Använder och /eller utforskar bildspråket / kroppsspråket som stöd i kommunikation i egna gemensamma lekar/ situationer i större och /eller mindre grupp.

Exempel:

Använder TAKK tecken, ord, gester för att förtydliga den egna viljan och oviljan i en situation. Tar stöd i material som tex figurer, sagor, sånger för att kunna förtydliga och förstärka den egna kommunikationen med andra, barn som vuxen.

Använder och /eller utforskar material (lera, magneter, byggmaterial, ritmaterial) i egna gemensamma lekar i större och /eller mindre grupp.

B

NS -

Undersöker och använder sig av de olika begreppen inom bild och drama kopplade till främst språkutvecklingen.

Exempelvis:

kan jag/får jag….?

hur ska VI göra?
vad vill du säga?
vad vill DU?
vill du ha hjälp?

PS -

Gör sig förstådd (namnger) med ord och/ eller stavelser kopplat till bild och drama undervisning i tal - TAKK - bildstöd.

Visar/ sorterar/ pekar/ anknyter till/ visar exempel på olika grundläggande begrepp inom aktuell bild och drama som används tex i planerad undervisning tex från aktuella sagor och sånger.

Exempelvis:

visar hänsyn till varandra genom att: kramar, säga förlåt, respektera ett stopp, bjuda in i leken/situationen, säga/visa “kom”, hämta en kompis (ta i hand)
använder “kroppslig bildstöd” i uttryck (slå huvudet = aporna i sängen)

C

NS -

Visar glädje och andra känslouttryck (verbalt) med stöd i olika planerade som spontana undervisningstillfällen kopplade till bild och drama.

Exempel:

de bjuder in oss i deras upplevelse av sin aktivitet kopplad till bild och form

PS -

Visar glädje och andra känslouttryck (gester/ ljud/ ord) med stöd i olika planerade som spontana undervisningstillfällen kopplade till bild och drama utifrån den planerade undervisningen som sker på PS.

Exempel:

de bjuder in oss i deras upplevelse av sin aktivitet kopplad till bild och form

Läslyftet

NS-

Vi använder boken “En bok” av Hervé Tullet

[En bok med matematisk+estetisk innehåll som barnen behöver aktivt interagera med i läsningen] för att genomföra uppgiften i den nuvarande modulen; genom att läsa den med olika fokus ska vi undersöka bokens matematiska möjligheter.

PS-

Vi använder boken “Knacka på” av Anna-Clara Tidholm.

[En bok med estetisk innehåll som barnen behöver aktivt interagera med i läsningen] för att genomföra uppgiften i den nuvarande modulen; genom att läsa den med olika fokus ska vi undersöka bokens matematiska möjligheter.

Hur gör vi?

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta med de utvalda målen?

6 veckor sammanlagt, varav 4 för planerade aktiviteter. Första veckan är uppstart och sista veckan är slutlig utvärdering samt av perioden samt utveckling av nästa periodplanering på gruppnivå.

Hur ska vi följa upp arbetet mot målen

(hur och när ska vi stämma av mål- kriterierna)?

Varje vecka under PUTA men även som enskild pedagog under PUT tiden (då utifrån den gruppen man arbetar i ft)
Frågorna: VAD/ HUR/ VARFÖR?
Vi använder oss av våra satta målkriterier i denna planering som reflektions- och analysstöd i arbetet under dessa sex veckor för att säkerhetsställa att vi följer den röda tråden.

Vilka undervisningssituationer behöver vi planera för och genomföra för att arbeta mot de mål vi har satt upp?

NS-

Vi kommer att erbjuda bild och drama erfarenheter under olika planerade undervisningstillfällen utifrån gruppsammansättningar.
Vi kommer att fokusera på att erbjuda bild och drama med stor igenkänningsfaktor från vardagssituationer som vi/barnen har stött på som gör att de behöver fundera/hitta andra lösningar på olika problem/dilemman.

PS-

Arbeta med sagorna:

“Knacka på” Knacka på! 1996

“Vem?” böcker (handlingar kopplade till känslor).

3 Vem är arg

Vi kommer även att muntligt att berätta klassiska sagor (kopplat till god vs ond) med stöd av rekvisita. Vi kommer även att använda oss av performativ högläsning (bokläsning som lägger tonvikten vid upplevelsen av sagans innehåll genom att läsa med olika röster, tonlägen, hastighet mm)

Sång/ musik- och sagostunder där barnen kan välja från en repertoar med former och färger (peka på bilder/QR koder kopplade till specifika flano/ figur sagor)
Skapa aktiviteter som utmanar barnen i att kommunicera med varandra kopplade till sagorna vi arbetar med. Detta skapar möjlighet att utveckla imitation och turtagning som är grunder för samspel och kommunikation.

När ska de genomföras?

Under period 4 som sträcker sig mellan vecka 9-14, varje dag på förskolan.

Vem ska genomföra dem?

Alla pedagoger på Stjärnan, oavsett om man är inne på PS eller NS.

Barnskötarna är dom som är den fasta pedagogen på respektive hemvist medan förskollärarna växlar mellan dem veckovis (varannan vecka).

Hur ska vi ta tillvara den spontana undervisningen?

Genom att vara inlyssnande och uppmärksamma när barnen vill använda bild och dramaaktiviteter under olika situationer/lek under dagen.

.

Hur ska vi dokumentera undervisningen?

Vi pedagoger dokumenterar genom att filma, fotografera, anteckna och inspelade röstmemon. Detta material använder vi sedan som ett fördjupande arbetsmaterial kopplat till de mål och riktning som period 4 innehåller.
Vi kommer att skriva ett färre antal grupp dokumentationer under hela perioden för att lägga mer fokus på den enskildes dokumentation.
Vi kommer även att posta inlägg på Instagram där vi ger en inblick i periodarbetet på en generell nivå.

Det här behöver vi pedagoger särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande.

Vi behöver dela upp grupperna i mindre grupper och anpassa våra veckoplaneringar efter behov och förmåga.
Vi behöver även vara pålästa om ämnet form och färg samt bearbeta gemensamt vårt dokumentationsmaterial under den egna PUT/ PUTA.
Detta för att kunna skapa en gemensam analys inför veckoplaneringarna och samtidigt få in våra olika perspektiv i SKA arbetet.
Använda ämnesbegreppen i dagliga samtal (på ett mera medvetet sätt).
Fortsätta att använda TAKK och bildstöd i dessa ämnen, men även under så många andra tillfällen under den dagliga vistelsetiden.
Lägga ett ännu större fokus på barnens lek och se den ur ett drama- och bildspråks perspektiv.
Arbeta med tex forumsspel (drama) i förebyggande syfte mer än när det sker någonting.
Organisera NS och PS i den fysiska lärmiljön med bild och drama material av olika slag. Det ska kännas att ämnena är i fokus.
Skapa aktiviteter som utmanar barnen i att kommunicera med varandra kopplade till sagorna vi arbetar med. Detta skapar möjlighet att utveckla imitation och turtagning som är grunder för samspel och kommunikation.
Vi behöver vara mer medvetna om att vi har redan börjat arbeta med bildstöd (inte det “klassiska” utan det egna bildstödet i forma av våra karaktärer, figurer, symboler) och fortsätta med det

Estetiska uttrycksformer : Period 4 - bild och drama

Matriser i planeringen

Uppgifter