Skolbanken Logo
Skolbanken

Åldrar:

3 - 5

Solrosen - Kroppen - Naturvetenskap och Teknik VT 21

Förskolan Fröstugan, Fristående förskolor · Senast uppdaterad: 11 mars 2021

Hur fungerar kroppen? Under detta läsår arbetar vi med Kroppen som projekt. Förskolan arbetar med pedagogiskt årshjul där vi fokuserar på olika målområden under olika perioder. Under mars och april står Naturvetenskap och Teknik i fokus.

Matematik

 

 


VAD o VARFÖR?

 

1a. SYFTE         

 

Genom observationer och intervjuer har vi uppmärksammat att barnen har intresse för dans, gymnastik och rörelse överlag. Därför har vi valt att jobba med kroppen som tema, och under denna period utifrån naturvetenskap och teknik då vi använder oss av pedagogiskt årshjul. Inom detta område kommer vi arbeta specifikt med magen och matsmältningen, och titta mer på hur det fungerar. 

 

 

GENERATIV FRÅGA

Hur fungerar kroppen?

 

 

Övergripande mål

 

1b. MÅL ur Lpfö 18   

 

Det valda läroplansområdet vi valt att fokusera på är: 

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

 

– förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

 

– förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

 

 

 

Ur LPFÖ18:

 

Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

 

 

 

 

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

 

1c. BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE 

       

Genom dialoger och diskussioner med barnen har vi uppmärksammat att barnen har en nyfikenhet och vetgirighet kring detta ämne, de har en viss förförståelse för matens väg genom kroppen. Barnen har en god förförståelse för hur vi kan påverka naturen, exempelvis vid nedskräpning, bryta grenar med mera. 

Barnen har visat ett stort intresse för Green Screen (digital teknik) som vi kommer använda oss mer av under projektet. 

 

 

 

Specifika mål

 

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

  • Kretslopp
  • Nedskräpning

 

 

 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

  • Digital kompetens
  • Skapande 

 

 

 

 

1f. BARNENS BEGREPP

  • Matsmältning
  •  

 

 

 

 

 

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

 

- Låter barnen få komma till tals 

- Undersökande och medforskande arbetssätt (stöttande/scaffolding) 

- Vara noggranna med aktivitetsplaner i de olika grupperna där vi har samma frågeställningar. 

- Aktiva samtal med barnen kring området

- Göra vårdnadshavare mer delaktiga i projektet 


 
Arbetssätt


Vi arbetar både gruppvis och gemensamt.

Vi har en avbild av en kropp uppsatt på dörren som synliggör det vi arbetar med. 

Vi kommer vara ute mycket i naturen för att ta del av förändringar i årstiden och strata upp våra odlingar. Vi kommer dessutom uppmärksamma Skräpplockardagarna. I detta  kommer vi även arbeta digitalt. 

Vi vill få in mer av de olika modersmålen i utbildningen genom exempelvis att ha namn på kroppsdelar på olika språk. 

 

 

 

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

 

Vi har en viss förkunskap kring ämnet, vi vet var vi kan hämta mer kunskap, exempelvis i böcker och i digitala medier.

Vi tar stöd i litteratur och aktuell forskning kring ämnesområdet och använder oss av de olika styrdokumenten som finns för förskolan. 

 

 

 

2.      UTVÄRDERING

 

 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

 

2a. KRITERIER

 

Kriterier sätts upp genom att skriva ner dem i en matris och vi tittar på den med jämna mellanrum samt vid utvärderingen.

Vi har avstämningar och markerar i matrisen var barngruppen ligger. Vi kommer ha olika färger beroende på om gruppen ligger olika i fas då man har olika åldersspann på gruppen. 

 

 

 

 

2b. UTVÄRDERINGSSÄTT

 

Vi gör en en delutvärdering vid varje planeringstillfälle för att stämma av var vi är någonstans och vad vi behöver jobba mer med samt hur vi går vidare. Vi använder oss av matrisen vid delutvärderingarna och även vid slututvärderingen. 

 

 

 

 

3.     AKTIVITETSPLAN

 

 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?



 

3a. STARTAKTIVITET 

 

Titta på filmer i helgrupp om hur magen och matsmältningen fungerar. 
Första film: Uppdrag Kroppen på UR 

 

Vidare planering: 

Vi ska försöka konstruera matens väg genom kroppen (hur det blir bajs), samt göra en modell av en magsäck. 

Vi kommer att titta närmre på en docka som har synliga organ. 

 

Vi kommer skriva olika aktivitetsplaner ju längre in i området vi kommer. 

 

 

 

 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen?


3b. FORMATIV UPPFÖLJNING 

 

 

Vi är uppmärksamma och lyhörda kring barnens tankar och idéer. Detta följs upp vid reflektionstillfällen och vid planeringstillfällena för vidare planering. 

 

 

 

 

 

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

 

3c. LÄRANDEMILJÖ

Våra lärmiljöer är föränderliga. Vi utvecklar och anpassar de olika lärmiljöerna utefter barnens behov. Men även utifrån projekt och målområde som är nu Kroppen och Naturvetenskap och teknik. Vi använder oss av vår projektvägg där både barn och vuxna kan följa projektets gång och reflektera kring. Vi lånar anpassade böcker från Bokbussen. 
Vi tänker även utveckla den digitala miljön där barnen får möjlighet utveckla sin digitala kompetens, genom att pröva på Green Screen. Vi håller på att skapa ett rum där det finns möjlighet att utforska teknik på olika sätt, både analogt och digitalt. 

 

 


Läroplanskopplingar

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Matriser i planeringen
Matris för uppföljning av måluppfyllelse
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback