Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Skolverkets bedömningsstöd i Svenska åk 1-3

Skapad 2021-03-07 16:51 i Gullhedskolan Sandviken
Grundskola 1 – 3 Svenska Svenska som andraspråk
Avstämning A ska helst vara helt ifylld vid slutet av åk 1. (Några är kunskapskrav för år 1) Avstämning B ska helst vara helt ifylld vid slutet av åk 2. Avstämning C ska helst vara helt ifylld vid slutet av åk 3. (Kunskapskrav för åk 3)

Innehåll

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
    Sv  1-3
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
    Sv  1-3
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
    Sv  1-3
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
    Sv  1-3
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
    Sv  1-3
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
    Sv  1-3
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
    Sv  1-3
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
    Sv  1-3
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
    Sv  1-3
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
    Sv  1-3
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
    Sv  1-3
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
    Sv  1-3
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
    Sv  1-3
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
    Sv  1-3
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
    Sv  1-3
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
    Sv  1-3
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
    Sv  1-3
  • Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
    Sv  1-3
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
    Sv  1-3
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
    Sv  1-3
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
    Sv  1-3
  • Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier
    Sv  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Sv   3
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
    Sv   3
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
    Sv   3
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
    Sv   3
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
    Sv   3
  • De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
    Sv   3
  • Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
    Sv   3
  • Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
    Sv   3
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
    Sv   3
  • Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
    Sv   3
  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
    Sv   3
  • När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
    Sv   3
  • Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
    Sv   3
  • Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
    Sv   1
  • Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
    Sv   1
  • I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.
    Sv   1

Matriser

Sv SvA
Sammanställning av skrivutvecklingen

Avstämning A
Du börjar skriva för att uttrycka dig.
Avstämning B
Eleven skriver kortare texter med enkelt innehåll.
Avstämning C
Du skriver längre texter med handling och innehåll.
Du har skrivriktningen klar för dig.
Eleven skriver så att texten är läslig för eleven själv och för andra.
Eleven skriver läsligt med gemener och versaler.
Du prövar att skriva för att kommunicera.
Du skriver text för att kommunicera.
Du skriver berättande texter med inledning, händelseförlopp och avslutning.
Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
Du använder de flesta versaler och gemener på ett korrekt sätt.
Du skriver beskrivande texter där innehållet klart framgår.
Du gör ofta mellanrum mellan orden.
Du gör mellanrum mellan orden
Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.
Du kopplar ihop i stort sett alla bokstavsljud med bokstäver.
Du kan stava några för eleven vanligt förekommande ord.
Du kan stava många för eleven vanliga ord.
Du bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.
Du visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt.
Du markerar meningar med stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter.

Sv SvA
Sammanställning av läsutvecklingen

Avstämning A
Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
Avstämning B
Du läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.
Avstämning C
Du använder flera olika sätt att bemöta det lästa för att fördjupa förståelsen samt läser med flyt både kortare och längre texter.
Du namnger i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter
Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografisk helordsläsning.
Du läser texter med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodnings-strategin.
Du urskiljer ord i meningar.
Eleven läser enkla meningar med flyt.
Du utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller komplicerade ord.
Du läser enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin.
Du stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
Du korrigerar dig själv vid behov.
Du prövar att läsa om och korrigera sig själv på lärarens uppmaning
Du läser för det mesta om och korrigerar då sig själv vid behov.
Du läser elevnära faktatexter och återger innehållet muntligt.
Du visar förståelse för innehållet vid egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa.
Du visar förståelse för texters innehåll genom att återge delar av innehållet och besvara frågor.
Du läser elevnära skönlitterära texter och återger handlingen muntligt.
Du visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter.
Du börjar använda olika förståelse-strategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
Eleven drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: