👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska åk 5 VT21

Skapad 2021-03-08 09:12 i Österbyskolan Östhammar
I arbetsområdet med berättande text får eleverna lära sig texttypens struktur, innehåll och språkliga drag.
Grundskola 4 – 6 Svenska
Under VT21 kommer vi att arbeta med berättande text. Temat för området kommer att vara spänning och kan till exempel vara spökhistorier, mysterier och deckargåtor.

Innehåll

 

Mål

Vi ska arbeta mot följande mål:

  • Förstå syftet/meningen med en berättande text.
  • Lära dig hur en berättande texts berättarkurva är uppbyggd, med en inledning, en serie spännande händelser och svårigheter som måste lösas samt en avslutning som knyter ihop berättelsen.
  • Lära dig hur man använder språket för att skapa spännande miljöer och bygga upp spänning.
  • Lära dig det språk, ord och begrepp som är typiskt för texttypen samt hur du använder dessa för att skapa en beskrivande text. 
  • Öva på det du lärt dig och tillsammans i klassen bygga upp en berättarkurva och skriva några avsnitt till en berättelse.
  • På egen hand kunna planera och skriva en berättelse.

Arbetssätt

- Gemensamma diskussioner och genomgångar där vi återberättar och dramatiserar olika spänningsberättelser och samtal om vad det är som gör en berättelse spännande.

- Vi arbetar gemensamt med modelltexter och lär sig känna igen spänningsberättelsens struktur (berättarkurvan).

- Arbeta med de språkliga drag som används för att skapa spänning, som vikten av att välja rätt adjektiv och beskrivande verb, tala till alla sinnen, ibland inleda meningar med adverb eller en preposition, använda liknelser samt variera meningslängden.

- Läsa och analysera några textavsnitt, skriva tillsammans med läraren korta avsnitt där du få använda de kunskaper du tidigare lärt dig.

- Planera och på egen hand skriva en spännande berättelse där du visar den kunskap du lärt dig. Texten ska bearbetas och redovisas.

Bedömning

Se matris.

Ditt arbete bedöms löpande under arbetets gång samt genom den individuella berättande texten du skriver i slutet av arbetsområdet.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
    Sv  4-6
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  4-6
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
    Sv  4-6

Matriser

Sv
Zick Zack Skrivrummets skrivutvecklingsmatris: Berättande texter

INNEHÅLL

På god väg
Godtagbara kunskaper
Mer än godtagbara kunskaper
Texten är begriplig men den ”röda tråden” är svag.
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig ”röd tråd”.
Texten har ett relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och ”röd tråd”.

STRUKTUR

På god väg
Godtagbara kunskaper
Mer än godtagbara kunskaper
Inledning:
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen. Har ej med information om tid och plats.
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
Komplikation:
Återger en rad händelser som inte verkar leda till en komplikation.
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
Avslutning:
Skriver en enkel avslutning, t.ex. ”Det var en dröm.”
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.

SPRÅKLIGA DRAG

På god väg
Godtagbara kunskaper
Mer än godtagbara kunskaper
Ordval och meningsbyggnad:
Ordvalet är vardagligt och meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
Ordvalet är relativt varierat och meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
Ordvalet är varierat och meningsbyggnaden varieras (både vad gäller längd och sätt att inleda meningarna), med avsikt att skapa spänning och tempoväxling. Använder adjektiv, adverb och beskrivande verb. Använder liknelser och bisatser inledda med prepositioner och adverb, för att utveckla texten.
Första/tredje person:
Byter ofta från tredje person till första person.
Skriver konsekvent i första eller tredje person.
Anpassar perspektivet på ett i stort sett korrekt sätt.
Direkt och indirekt tal:
Använder sällan direkt tal.
Återger tal ibland. Börjar använda riktig interpunktion i dialoger.
Använder dialoger på ett för sammanhanget passande och korrekt sätt.
Tempus:
Har vissa svårigheter att hålla ett bestämt tempus.
Håller sig i viss mån till ett och samma tempus.
Använder tempus korrekt.
Sambandsord:
Använder några få enkla sambandsord, som t.ex. ”och, sen”. Lite variation i längden på meningarna.
Använder vanliga sambandsord som t.ex. ”för att, därför, så att”. Försöker variera längden på meningarna.
Använder mera komplexa sambandsord som t.ex. ”även om, å andra sidan”. Använder både enkla meningar, sammansatta meningar och komplexa meningar.
Berättarteknik:
Texten innehåller inga eller få gestaltande beskrivningar eller berättartekniska grepp.
Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar samt en del berättartekniska grepp, avsedda att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller gestaltande beskrivningar av olika slag, liksom olika berättartekniska grepp, medvetet valda för att skapa spänning och väcka intresse.