Anpassad planering bryggan åk 9

Här kommer en planering som tar upp stora delar av det centrala innehållet i matematik. Genom att arbeta med dessa uppgifter och förstår det du gör ökar du dina chanser att klara ett godkänt betyg i åk 9

Nivå 2 Terminsplanering Bryggan VT 2021

Viktigt att du följer planeringen. Arbeta extra hemma. Fråga om hjälp när du inte förstår. Du kommer att få extra hjälp av mig, Åsa och Hanna. Läs de exempelrutor som finns för att förstå vad du ska göra. Det är cirka 6 sidor per vecka i planeringen ibland lite mer.

Vecka	Innehåll	Sidor
2	Kapitel tal Positionssystemet, decimaler, tallinje	8 -13
3	Avrundning, de fyra räknesätten, prioriteringsregler	14 – 19
4	Multiplicera/dividera med 10, 100 och 1000 och decimaltal	20 – 27
5	Negativa tal, potenser	24 – 29
6	Potenser, kvadratrot	30 – 33 Test
7	Kapitel 2 Geometri, Vinklar, Vinkelsumma, trianglar	42 – 47
8	Fyrhörningar, omkrets, cirkel, enheter	48 – 55
9	Sportlov	Ta igen det du inte hunnit alternativt fortsätt i planeringen nedan
10	Area och skala	56 – 61
11	Symmetri och volym	65 - 73  Test
12	Kapitel 3 Andelar	82 – 87
13	Mer bråk	88 – 93
14	Procent	94 – 99
15	Påsklov	Ta igen det du inte hunnit alternativt fortsätt i planeringen nedan
16	Mer procent	100 – 103 och test
17	Statistik	112 - 117
18	Sannolikhet	118 – 123
19	Mer sannolikhet	124 – 127 och test
20	Repetition	Valda uppgifter
21	Repetition
22	Repetition

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Kriterier

• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.