Ämnen:
Kemi, Biologi, Fysik, Teknik
·
Årskurs:
7 - 9
Fast, Flytande & Gas- Aggregationstillstånd
Bergviksskolan åk 4-9, Söderhamn · Senast uppdaterad: 10 januari 2023
Ämnen antar olika former eller faser beroende på omgivningen. Dessa former innebär att ämnena har olika sammansättning, struktur och egenskaper. Vad är det som bestämmer om vatten är fast, flytande eller gas?
Undervisningens mål
- Förstå vad värme är
- Veta vilka tre olika former ämnen kan finnas i
- Kunna beskriva hur vattenmolekylerna rör sig när vatten är i fast, flytande och gasform
- Veta vad övergångarna mellan formerna kallas
- Kunna beskriva vad som händer med vattenmolekyler vid övergången från fast till flytande form
- Kunna beskriva vad som händer med vattenmolekyler vid övergången från flytande till gasform
- Förstå att övergångar från en form till en annan inte förändrar vilket ämne det är eller vilka beståndsdelar som ämnet är uppbyggt av
STRÄVANSMÅL:
- Veta vad sublimering är
- Kunna ge exempel på ett ämne som kan sublimera
- Veta vilka faktorer som påverkar om ett ämne är i fast, flytande eller gasform
- Känna till att metaller oftast har högre smältpunkt än icke-metaller
- Känna till några ämnen som skiljer sig från mängden när det gäller smältpunkt
Så här kommer vi att arbeta:
- Lyssna på genomgångar
- Titta på film
- Samtala
- Arbeta enskilt och i grupp
- Läsa olika texter
- Söka information på olika sätt
- Göra experiment och undersökningar
- Lära in nya ord och begrepp
- Begreppstest samt instuderingsfrågor.
Detta bedöms:
- hur väl du kan delta i en diskussion om de olika aggregationstillstånden samt ditt muntliga deltagande
- hur väl du kan genomföra en undersökning, dokumentera den och resonera kring ämnet
- hur väl du kan beskriva hur de olika aggregationstillstånden
- hur du använder de nya ord och begrepp du har lärt dig
- dina resonemang och reflektioner i samtal, diskussioner i klassen och i grupper
Begrepp
Absoluta nollpunkten
Den lägsta temperaturen något kan ha. Kelvinskalan utgår från absoluta nollpunkten. 0 K = −273 °C.
Kelvinskalan
Används i vetenskapliga sammanhang. Temperaturen anges i enheten kelvin (K). Skalan har sin nollpunkt vid absoluta nollpunkten.
Avdunstning
När ett ämne långsamt övergår från flytande form till gasform.
Läroplanskopplingar
Syfte (9)
kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.
förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid,
kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, och
Centralt innehåll (14)
Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.
Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
