Så styrs Sverige

Politik handlar om tankar och idéer kring hur vi ska få ett så bra samhälle som möjligt och olika sätt att driva igenom dessa. Väldigt mycket av det som beslutas av politikerna påverkar vår vardag. Det kan gälla allt från skattehöjningar och vad skatten ska användas till, om vägen utanför ditt hus ska repareras eller om det ska vara lagligt att ladda ner musik och film från internet. Sverige är en demokrati och det betyder att alla får vara med och bestämma. Men alla kan inte vara med och bestämma om allt, så hur fungerar det egentligen? I det här arbetsområdet får du bl a lära dig vad demokrati är, vad riksdag, regering och kommunen fattar beslut om, vilka våra största politiska partier är men även hur du som ung kan vara med och påverka samhället

Övergripande mål och riktlinjer (kap 2)

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.

Ur syftet:

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Konkretiserade mål

Efter avslutat arbetsområde ska du ha kunskap om:

* vad som utmärker en demokrati samt en diktatur (kännetecken)

* Olika slags statsskick (monarki, republik, parlamentarism, presidentstyre, enhetsstat, förbundsstat)

* representativ demokrati och direkt demokrati samt kunna ge exempel på dessa.

* utmärkande drag för olika politiska ideologier såsom socialism, konservatism, liberalism, ekologism, feminism, nationalism

* de tre beslutsnivåerna: kommun, landsting & riksdag

* riksdagens och regeringens uppgifter

* hur det går till när en lag stiftas

* hur en kommun styrs

* vilka områden kommun/landstig/riksdag/regering fattar beslut om.

* vilka partier som ingår i riksdagen

* hur ett riksdagsval går till.

* vad som händer efter valet

* olika sätt att bilda regering

* grundlagarna - vilka de är och vad de innebär

* hur du kan påverka olika beslut (t ex opinionsbildning, medborgarförslag)

* EU - hur unionen styrs samt hur den påverkar oss i vår vardag

* ord och begrepp som hör till arbetsområdet.

Förmågor som tränas:

* göra jämförelser (likheter och skillnader)  t ex mellan olika beslutsnivåer i samhället

* beskriva samband, t ex orsaker och konsekvenser 

* använda samhällsvetenskapliga begrepp.

* ta ställning i olika frågor, uttrycka dina åsikter och argumentera för vad du tycker.

Arbetssätt och undervisning

Vi utgår från läromedlet Utkik samhällskunskap. Vi läser texterna högt tillsammans och diskuterar innehållet. Under lektionerna tränar vi på olika förmågor. Vi kommer också ha gemensamma genomgångar och anteckna viktig fakta tillsammans. Uppgifter till arbetsområdet kommer att ligga i ett classroom på google drive. Dessa kan t ex vara frågor i form av quiz, instuderingsfrågor, arbetsblad eller diskussionsfrågor. Diskussionerna sker enligt EPA - metoden, dvs enskilt, grupp och helklass. Vi kommer även se filmer som handlar om arbetsområdet. 

Visa vad du lärt dig

Prov efter avslutat arbetsområde. Du visar också din förmåga genom att delta i diskussioner, såväl i grupp som i helklass.

Tidsram

Arbetsområdet beräknas omfatta 7 veckor

Bedömning

Se bedömningsmatris utifrån kunskapskraven för åk 9. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

Syfte

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.