Garnteknik åk 8 - Virka virus

Under terminen får du lära dig garntekniker och skapar två olika slöjdprodukter.

Vad ska vi göra?

Efter att vi gått igenom grunderna i virkning så får du inledningsvis virka en mormorsruta. Därefter är uppdraget att formge ett eget virus. Du väljer själv med stöd av din lärare vad du ska skapa och vilka tekniker som kan vara lämpliga för att formge sitt virus.

 

Hur ska vi göra det?

• Du inleder arbetet med att lära dig grunderna i virkning och virkar därefter en mormorsruta.
• Du utvecklar en idé kring hur du ska formge ditt virus som du sen kommer att arbeta med under resterande del av terminen.
• Följa olika typer av instruktioner.
• Delta i genomgångar.
• Du driver ditt arbete framåt självständigt med stöd av lärare.
• Pröva olika tekniker och material.
• Du skapar en mormorsruta och sedan ett virus.
• Du ska utvärdera ditt arbete.

Vad ska vi lära oss?      

• Garntekniker
• Följa arbetsbeskrivningar
• Slöjdbegrepp
• Tolka och skapa uttryck

Tiden

• En termin

Bedömning

• Hur genomarbetat formgivningen och framställandet av slöjdföremålet är
• Använda redskap
• Pröva hantverkstekniker och material
• Visa initiativ
• Välja olika tillvägagångssätt och handlingsalternativ samt motivera dina val.
• Ge omdömen om ditt slöjdarbete med slöjdspecifika begrepp
• Tolka uttryck och föra resonemang kring detta

Läroplanskopplingar

Syfte

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Centralt innehåll

• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.
• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.