Ämnen:
Bild
·
Årskurs:
7 - 9
Rinkebyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 2 juni 2021
-Läs texten om grottmålningar. Texten avslutades med några frågor. -Du ska göra ett undersökande arbete själv eller med en kompis. Du eller ni ska söka informationen på internet från olika källor för att avsluta texten. -Du ska skriva källor som du använder för uppgiften. -Ni kan plocka meningar från olika källor och skriva en logisk text.
Grottkonst omfattar allt från målningar, ristningar, reliefer och portabel konst och
förekommer i grottor huvudsakligen från Yngre paleolitisk tid (ca.40 000 och 10 000 f. Kr).
Det finns över 150 kända grottor med konst idag och de flesta hittas inom Centralmassivet
och Pyrenéerna i södra Frankrike och även runt de Kantabriska bergen i norra Spanien. Det
har även påträffats konst utanför dessa regioner, men tänker fokusera mest på de som går att
finna i Centraleuropa.
Paleolitisk grottkonst
Karaktäristiska drag; Paleolitisk grottkonst har ofta blivit förklarad som ”djurkonst”
förmodligen på grund av att majoriteten av målningarna föreställer djur. De som framställs är
de större däggdjuren som framförallt bison, vildoxe, häst, stenbock, hjort, ren, jättehjort, mammut samt ullhårig noshörning. Det finns även målningar av rovdjur, såsom grottlejon och brunbjörn och även fiskar avbildades ibland, men mycket sällan fåglar
Människoframställningar var ofta grova och klumpiga jämfört med djurframställningarna,
men det fanns även dem som var väldigt fint gjorda. Inom paleolitisk konst fanns det även
icke-naturalistiska framställningar, som ofta benämns som tecken eller symboler. Djur,
människor eller tecken/symboler förekom antingen isolerade eller samlade tillsammans på ett
enda fält. Ofta förekom kombinationer av djur som osannolikt skulle ha påträffats tillsammans
i naturen; t.ex. framställs ofta bison och häst tillsammans trots att de levde helt åtskilda och i
olika hjordar.
Ett annat utmärkande drag för paleolitiska grottmålningar är hur bilderna är placerade. Ofta
kan man finna ett djur eller ett tecken målat ovanpå ett annat, antingen så att det täcker hela
den föregående bilden eller bara delvis. I flera fall har så många framställningar målats
ovanpå varandra, att det är svårt att urskilja de olika figurerna. Detta har bidragit till en av de
mest diskuterade frågorna om paleolitiskt grottkonst; om syftet var att framställa enstaka figurer eller om man ville framställa grupper och scener av djur. Man antog under en lång tid
att fält som innehöll fler än en bildframställning nödvändigtvis inte behövde höra ihop som en
helhet. Man tolkade det som så att de paleolitiska konstnärerna inte brydde sig om tidigare
arbeten och att varje bildframställning hade sin egen betydelse.
Eftersom målningar eller ristningar uteslutande hittas långt in grottorna där det är
mörkt och trångt, var det nödvändigt att ha med sig någon form av ljus för att kunna se. Det
fanns två tekniker för att skapa ljus; facklor eller oljelampor (djurfett användes som
olja/bränsle) Eld skapades genom att antingen göra hastiga rörelser med en pinne mot en bit
av trä för att skapa friktion. Eller genom att slå flinta mot en annan sten för att skapa en
gnista. Båda dessa metoder gav väldigt svagt ljus. Men människors ögon vänjer sig ganska
fort vid mörker och det svaga ljuset kastade förmodligen skuggor mot väggarna och gav dem
mer liv, vilket bidrog till mystiken.
Målning för de paleolitiska människorna innebar att applicera pigment på
grottväggarna. De flesta framställningarna är röda eller svarta. Den svarta färgen kommer
antingen från kol eller från ett mineral; mangan dioxid. Den röda färgen kom från ett annat
mineral kallad hematit, en järnoxid. För att applicera färgen användes en rad olika tekniker;
måla med fingrarna, måla med en bit av kol, ungefär som en penna eller med någon form av
borste. Torr eller flytande färg kunde appliceras genom att antingen spotta det direkt från
munnen, eller genom att blåsa genom ett rör. Det var så här omvända handavtryck skapades.
Man höll upp handen som en stencil och blåste färgen runt om.
Tolkningar och teorier
Det har funnits många frågor och diskussioner om varför målningar och ristningar i grottor
gjordes. Vilken betydelse de hade för de paleolitiska människorna, vilket syfte som låg bakom
och varför dem alltid målades långt inne i grottorna där det var mörkt och trångt.
Uppgift:
Hitta några svar på internet, skriv på papper och presentera för klassen
Innehåller inga läroplanspunkter