Språk, drama, känslor och vänskap vt-21

Denna termin har vi fokus på språket genom att arbeta med drama, men också mycket med känslor och vänskap. I drama börjar vi med Bockarna Bruse, och kring känslor och vänskap använder vi bl a Kompisböckerna.

Syfte

Vi ser behov av att arbeta med språk, känslor och vänskap i barngruppen. Att använda oss av drama, som är en del av vår verksamhetsplan, blir en bra metod som vi tror kommer att tilltala barnen. 

Syftet är att utveckla barnens språk, hjälpa dem att sätta ord på känslor och bli uppmärksammade på hur de, och kompisarna känner och upplever, olika situationer. Vi vill stärka vänskapsbanden mellan barnen och uppmuntra till ett gott kamratskap. Genom att låta drama gå som en röd tråd genom projektet, vill vi locka med barnen och ge dem olika möjligheter att ta del av, så väl som att uttrycka, olika sinnesstämningar, känslor och upplevelser. 

Hur kan jag vara en bra kamrat? Hur kan jag VISA att jag är en bra kamrat? Hur upplever jag olika situationer och hur kan jag se hur mina kompisar upplever situationen? Hur hanterar jag det? På vilka olika sätt kan jag uttrycka mig? 

Mål

Vi vill skapa ett tillåtande klimat i barngruppen, där vi är uppmärksamma på hur vi uttrycker oss och respekterar varandras känslor och upplevelser.  

Vi vill att språkmiljön ska ha högt i tak och vara tillåtande och inkluderande, men samtidigt utvecklande. 

Metod / Aktivitet

Små: Prata om känslor. Litteratur. Bilder. Appar. Fotografera. Kompisböckerna med handdockor. 

 

Mellan & Stora: Dramatisera Bockarna Bruse (och andra sagor) på olika sätt. 

 

Prata om känslorna, ändra tonfall, hur känner Lilla Bocken, varför tror ni trollet är argt, hur känner bocken om trollet pratar på ett annat sätt? Mm. 

Flanosaga. Dockor. Leka berättelsen.

 

Vi försöker att utnyttja miljön på fsk på bästa sätt och dela oss i olika rum, samt ateljé och mattorg. 

 

 

Material

Flanosaga, böcker, handdockor, sagofigurer i trä

 

Dokumentation

Vi dokumenterar genom bilder, text och i veckobrev. 

Låta dokumentationsväggen vara levande och tillgänglig för barnen. Reflektera tillsammans med barnen på torsdagarna, genom bl a bilder via projektorn. 

 

Ansvarsområden mellan pedagogerna går vi igenom på planeringstiden

 

Få föräldrar delaktiga

Främst genom veckobreven och föräldramöten

 

Hur gör vi aktiviteten jämställd och genusmedveten? 

Alla barn är med på samma villkor och barnen delas in i grupper utifrån ålder och mognad. Alla ska fåkänna sig delaktiga men vara med på sina villkor. Inget tvång kring aktiviteterna. 

Inte lägga vikt vid genus utan mer PERSONEN och de egenskaper vi jobbar med inom projektet. T ex spelar det ingen roll om Lilla Bocken är en pojke eller flicka, om frågan kommer upp, viktigt att inte prata med pipig röst om bocken t ex får en flickas egenskaper etc. Samma sak om Trollet är pojke eller flicka, om frågan dyker upp, blanda inte in stereotyper i dramat.

 

Utvärdering:

Pedagogerna utvärderar kontinuerligt inför varje ny vecka. 

Vi reflekterar med barnen varje vecka. 

 

Sammanfatta projektet längre fram i vår. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,