Skolbanken Logo
Skolbanken

Varför ska vi arbeta med hållbar utveckling i förskolan? Herrängs förskola -2021

Herrängs förskola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 6 april 2021

Vad är hållbar utveckling och varför måste vi arbeta med det redan i förskolan? Vi tycker att det är viktigt att barnen får en förståelse för hur vi beter oss i vår vardag idag påverkar planeten och samhället i framtiden. Det är barnen som ska ta över efter oss, dom är framtiden. Hur vill vi att framtiden ska se ut. Vilken kunskap behöver barnen ha med sig.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

 

Generativ fråga: Varför ska vi arbeta med hållbar utveckling i förskolan?

Syfte: Vi vill ge barnen en inblick i vad hållbar utveckling är och vad det innebär för vår planet och oss människor. Det är barnen som ska ta över efter oss, dom är framtiden, och hur vill vi att det ska bli.

 

Mål ur Lpfö 18: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling"

 

Barnens intressen, initiativ och behov: Barnen tycker om att källsortera och är nyfikna, de pratar mycket om skräp vi hittar i naturen och plockar upp det. Dom tycker om att vara i naturen och undersöka växter och djur. Barnen kan ibland sakna empati för varandra och det är något vi hela tiden arbetar med.

 

Specifika mål

Förståelse:

För hur våra val påverkar planeten

För att alla är lika olika.

För att dom ska ta över världen

Förmågor:

Visa empati/respekt för allt levande

Att ta hand om vår miljö

Begrepp:

Hållbar utveckling

Kretslopp

 

Arbetslagets förhållningssätt: Pedagogerna ska inta ett medforskande förhållningssätt och deltar aktivt i barnens aktiviteter, samtal och lek. Vi undersöker och samtalar tillsammans och ställer öppna frågor. Pedagogerna ser till att alla barn kommer till tals och blir sedda. Vi samtalar och reflekterar mycket tillsammans, pedagoger och barn.  Vi försöker att i stor mån arbeta scaffoldingstöttande.

 

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi läser på inom de olika områden vi arbetar med. Det finns bra litteratur vi kan använda oss av på förskolan. Vi kommer bl.a. läsa på mer om olika kretslopp.

 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: Efter genomförandet kommer vi att följa upp och analysera hur vi nått våra mål med hjälp av en matris som är uppdelad med olika kriterier för de äldre och yngre barnen. Matrisen finns i avdelningens teams.

 

Utvärderingssätt: Utvärdering sker löpande genom dokumentation i bild eller film samt under reflektionstillfällena, där vi använder oss av ett reflektionsprotokoll, som sker varje vecka samt en djupare reflektion en gång per månad. Under reflektionerna finns matrisen med där vi följer upp våra uppsatta mål och hur vi ska arbeta vidare med dem. Efter avslutat tema gör vi en djupare analys av arbetet samt planeringen.

 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Aktiviteter: Vi kommer att starta upp planeringen med att prata om frön och odling samt om hur kretsloppet för detta ser ut. Vi kommer sedan att så frön för att i sommar kunna skörda. Vi kommer också att sätta fast olika föremål i olika material på en planka som vi sedan gräver ner för att se hur lång tid det kommer att ta för sakerna att förmultna.

Vi kommer även att ta upp andra olika kretslopp. Tex. Vattnets, sopornas och djurens olika kretslopp. Vi kommer också att undersöka när myrorna och maskarna vaknar.

Vi fortsätter prata om hur man är en bra kompis och hur man ska behandla andra. Vi tittar på vår kompistavla som vi gjort tidigare.

Sedan får vi se åt vilket håll temat fortsätter utifrån barnens intresse.

 

Formativ uppföljning: Vi reflekterar tillsammans varje vecka och tittar då även på olika former av dokumentation. Reflektioner sker även tillsammans med barnen varje vecka. Vi får då syn på barnens intressen och fångar upp vad de vill arbeta vidare med. Vi låter barnens intressen styra vårt arbete. Vi har under reflektionen även med oss vår matris där vi kollar av hur vi ligger till och vad vi behöver arbeta med och erbjuda mer.

 

Lärmiljö: Vi ska låna fler böcker inom temat av biblioteket. Vi ska färdigställa snickarhörnan ute på gården där barnen kan skapa nya saker av återbruk. Vi fortsätter att bedriva mycket av vår verksamhet ute i naturen och använder oss även av digitala verktyg som hjälpmedel i undersökandet. Vi ska laga mat ute och ta till vara på det som naturen erbjuder. Vi ska även använda oss av skapande i vårt arbete, låta ateljén vara tillgänglig för barnens lärande.


Läroplanskopplingar

respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback