Pettsonsgård- grupp Blå SKA-modell område Söder, Lilla Edets Kommun

Systematiskt kvalitetsarbete på förskolorna i område Söder, Lilla Edets kommun.

Våga välja

Uppstart/kartlägga/urskilja lärandeobjekt och knyta an till styrdokument

 

Varför?

 

• Vad visar barnen intresse för?

• Vilka lärprocesser uppfattar vi hos barnen just nu?

• Vilka behov ser vi i barngruppen just nu?

Barnen i den blåa gruppen har under terminens gång visat ett större intresse för att ta del av ny kunskap, som att ta reda på fakta om olika saker och lyfta det på samlingen och berätta för varandra. Detta har vi vävt in i vår planering, hur vi tar tillvara på deras vetgirhet på bästa sätt. Vi gjorde en grovplanering i början av terminen där vi bestämde för att fokusera på matematik, teknik och naturkunskap under terminens gång. När vi startade upp vårt arbete med teknik valde vi i den blå gruppen att knyta an det arbetet till rymden utifrån barnens visade intresse och kunnande om just rymden.  

Lärprocesser som vi ser just nu är hur de försöker skapa sig en övergripande bild över hur det skulle kunna se ut i rymden, vad de olika planeterna heter och vad som kännetecknar dem. Vi upplever att barnen är väldigt intresserade av fakta om rymden, vi försöker utgå från deras funderingar och deras förkunskaper för att utmana dem vidare i att ta reda på mer fakta. Detta kan ske på olika sätt, vi har haft samlingar där vi tillsammans satt upp och pratat om de olika planeterna men också projicierat upp små korta filmer med fakta om rymden. Detta genomsyras även i vårt arbete med både matematik och naturkunskap att vi väver in flera olika ingångar, allt sker inte på en samling utan det kan ske vid bokläsning genom att vi väljer ut litteratur som passar in med det som vi arbetar med eller att projicera upp på väggen. Detta för att bredda barnens möjlighet till ett utvidgat lärande och kunskapserövring.

 Behoven i barngruppen som vi ser är att de behöver utmanas i större utsträckning än tidigare, detta genom att arbeta vidare med deras förkunskaper om våra valda läroplansmål där vi utmanar dem till att vilja ta reda på mer, att de får upplevelsen att det är givande att sitta med på samlingen där de ges möjligheter att där lära sig. Vår upplevelse är att för att fånga dessa blivande sexåringar så krävs det mer av oss pedagoger, mer planerade undervisningssituationer där vi kan utmana och göra barnen delaktiga och spinna vidare på deras tankar och funderingar.  

 

Vad? (mål)

• Vilket målområde (utifrån Lpfö18, Verksamhetsplan, PDK) ska vi arbeta med?

• Vad vill vi att barnen ska få ett utökat kunnande/lärande/färdighet om/i?

• Vilka effekter vill vi se?

Vi kommer under vårterminen 2021, arbeta med matematik, teknik och naturvetenskap. Vårt övergripande mål kommer fortsatt vara att arbeta språkfrämjande. Även om vi valt att rikta in oss på olika läroplansmål och arbetet där kan se varierat ut beroende på vald inriktning har vi alltid vårt språkliga mål med oss under hela arbetsgången. Detta genomsyras såsom i samlingar, i de vardagliga aktiviteterna där vi reflekterar över hur vi samtalar med barnen, vi ställer fler frågor och utmanar dem till att berätta vidare. Via högläsning och återberättande av litteratur.

Vi vill att barnen ska få ett ökat kunnande om matematik, teknik och naturvetenskap. Vi vill göra de delaktiga i och med att ta reda på fakta, ställa frågor, utforska, använda sin fantasi och skapandeförmåga till att bygga och konstruera med hjälp av olika material. Att förstå hur vissa saker hänger ihop,

 Vi vill se effekter som att barnen redan från förskolan är vana att ställa frågor och argumentera, att våga prata inför sina kompisar. Våga ta plats och tro på sig själva, att känna att de duger precis som de är. De ska vara medvetna om att vi alla är olika och har olika förutsättningar. Vi vill också se effekter på hur barnen samspelar med varandra att de inser vikten av att samarbeta och vara en bra kompis.

Nedan kommer lite valda läroplansmål som vårt arbete genomsyras av. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

 

·       ”Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. ”

·       ”Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. ”

·       ”Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, ”

·       ”Självständighet och tillit till sin egen förmåga,”

·       ”förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, ”

·       ”förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,”

·       ”förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, ”

·       ”förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

 

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. ” (Lpfö18)

 

Hur? (metod)

• Hur tar vi vara på och synliggör barns inflytande och delaktighet

   

  I vårt arbete utgår vi ifrån barnens förkunskaper genom att ställa frågor kring vad de har för erfarenhet eller kunskap om det vi samtalar om. Utifrån barnens svar kan vi se åt vilken riktning vi ska arbeta emot. Barnen gör till stora delar själva sina val hur vi ska arbeta, vi lyssnar in och kommer med vägledande frågor som utmanar dem i deras tänkande och berättande. Detta hjälper oss som pedagoger att få bild över var barnens befinner sig kunskapsmässigt så vi kan utmana dem på bästa sätt, att det inte blir för lätt eller likaså för avancerat. Utifrån barnens förkunskaper försöker vi på ett lustfyllt och lärorikt sätt göra barnen intresserade av att utforska vidare, vi använder oss ofta av olika karaktärer i vårt arbete som skickar brev till barnen, där barnen får samarbeta och komma med olika lösningar kring ett dilemma, det kan också vara att figurer behöver barnens hjälp med att tillverka något. Likaså att de får uppdrar om något som de ska ta reda på eller höra vad barnen har för egna teorier. 

   

• Hur ges barnen bäst förutsättningar för lärande i processen?

Detta genom att barnen är i en relativt mindre grupp, där vi också i vissa utvalda aktiviteter/stunder  även delar denna grupp. Att dela barnen i mindre grupper är något om vi arbetat med under en längre period på Pettsonsgård. Vår upplevelse är att detta arbetssätt medför att barnen i högre utsträckning vågar ta för sig mer i samlingarna, att våga prata inför kompisarna och ta plats i gruppen. Där det även ger oss pedagoger större förutsättningar för att kunna stötta och utmana barnen genom att ger mer utvecklande svar eller funderingar. 

• Vilka lärmiljöer vill vi erbjuda?

Lärmiljöerna vill vi ska se olika ut beroende på vad vi ska göra eller har planerat. De olika lärmiljöerna ger barnen olika förutsättningar för lärande. Vi har under terminen använt oss mestadels av skogen, rörelsehallen, dramarummet där vi har vår samlingsplats och våra pysselområden samt läsloftet. 

• Hur använder vi leken som redskap?

Vi använder oss av barnens lekar när vi planerar aktiviteter eller väljer inriktningar i vårt arbete. Ska vi lyckas med detta behöver vi också vara näravande i barnens lekar, vara delaktiga och även där utmana dem till att ta leken vidare. Om inte ännu viktigare att vara med och starta upp en lek för att sedan succesivt dra sig därifrån och observera hur leken fortgår, många behöver viss stöttning i hur vissa lekar kan lekas. . Vi använder oss mycket av leken i vårt arbete med barnen att i våra undervisningssituationer använda oss av de olika karaktärerna där vi själva förställer rösten för att passa karaktären. Vi försöker alltid göra undervisningen på ett så lekfullt och lustfullt sätt för barnen.

• Hur tar vi tillvara varandras kompetenser på bästa sätt?

Vi tar tillvara på vad vi själva är intresserar av, vi diskuterar och stöttar varandra kring att komma vidare i vårt arbete. Vi planerar tillsammans vad vi ska göra med barnen, men även var för sig och återkopplar tillvarandra om detta är något att arbeta vidare kring. 

• Hur ska vi se effekterna av vårt arbete?

Effekterna av vårt arbete vill vi ska ske genom att barnen visar ett ökat intresse/nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Att använda matematik, teknik och naturvetenskap i vardagliga situationer att själva uppmärksamma att det ständigt finns omkring oss. Effekterna av de positiva delarna man skapar genom att samarbeta med sina kompisar, att vi alla är olika och har olika egenskaper som är  lika viktiga.