När religionen möter det moderna samhället - ett arbetsområde i religionskunskap

Vi pratar om religionsfrihet i ett modernt samhälle. Vilka är ramarna för ett demokratiskt samhälle när det kommer till människors tro? Vad innebär religionsfrihet och vilka skyldigheter respektive rättigheter följer begreppet? Vad menas med att ett samhälle är ”modernistiskt” och ”sekulariserat”? När tangerar- och överskrider religiösa samfund gränserna för vad som utgör norm, lag och rätt i ett demokratiskt, jämställt och jämlikt samhälle? Vad är en ”teokrati” och vad innebär det för befolkningen i det aktuella landet eller kulturen? Vad innebär det att vara agnostiker eller ateist? Varför betraktas svenska kyrkan som en "folkkyrka" idag och inte en statskyrka? Det är viktigt att försöka sätta sig in i- och förstå de troendes såväl som de "kulturellt" kristnas vardag och syn på livet och andra existentiella frågor. Idag betraktas Sverige som ett protestantiskt (Lutheranskt) kristet land där en betydande del av befolkningen är så kallat "kulturellt" kristna men flera andra religioner är etablerade sedan lång tid, liksom ett stort antal frikyrkosamfund. Vilka är dessa och hur möter de ett av världens mest sekulariserade samhällen? Frågor och begrepp som dessa ska vi reda ut och försöka förstå ur olika perspektiv. Titta in i Classroom för at se en detaljerad planering över arbetsområdet. //Fredrik

Vi pratar om religionsfrihet i ett modernt samhälle. Vilka är ramarna för ett demokratiskt samhälle när det kommer till människors tro? Vad innebär religionsfrihet och vilka skyldigheter respektive rättigheter följer begreppet? Vad menas med att ett samhälle är ”modernistiskt” och ”sekulariserat”? När tangerar- och överskrider religiösa samfund gränserna för vad som utgör norm, lag och rätt i ett demokratiskt, jämställt och jämlikt samhälle? Vad är en ”teokrati” och vad innebär det för befolkningen i det aktuella landet eller kulturen? Vad innebär det att vara agnostiker eller ateist? Varför betraktas svenska kyrkan som en "folkkyrka" idag och inte en statskyrka?

Det är viktigt att försöka sätta sig in i- och förstå  de troendes såväl som de "kulturellt" kristnas vardag och syn på livet och andra existentiella frågor. Idag betraktas Sverige som ett protestantiskt (Lutheranskt) kristet land där en betydande del av befolkningen är så kallat "kulturellt" kristna men flera andra religioner är etablerade sedan lång tid, liksom ett stort antal frikyrkosamfund. Vilka är dessa och hur möter de ett av världens mest sekulariserade samhällen?

Frågor och begrepp som dessa ska vi reda ut och försöka förstå ur olika perspektiv. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Kriterier

• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.