Ämnen:
Religionskunskap
·
Årskurs:
7 - 9
KMU VT - 2021 Syskonreligionerna
Vifolkaskolan 7-9, Mjölby · Senast uppdaterad: 9 maj 2021
Vi ska i området titta på hur syskonreligionernas historia hänger samman samt hur de påverkar och påverkas av samhället och den enskildes identitet.
Målet med undervisningen är att lära sig om de tre syskonreligionerna och på vilket sätt de är besläktade. Vi ska också se på vilket sätt en religion påverkar uppväxten och en persons identitet. Varför har vi olika tankar om livet när vi är uppväxta i olika kulturer?
Läroplanskopplingar
Syfte (3)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
Centralt innehåll (7)
Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Kriterier (12)
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
