Tärning En tärning har naturligtvis sex sidor med olika antal prickar på men tärningar är också runda. Om man håller en tärning så att man ser tre av dess sidor lika bra, så är konturen cirkelrund! Man kan också studera skuggan av tärningen och se att när ett (avfilat) hörn pekar rakt mot ljuskällan så är skuggan cirkelrund. Det är därför tärningar rullar så bra. Cirkelpassare är ett skojigt ritverktyg tycker många elever. Alltför få har övat sig på att använda det. Cirkeln är en geometrisk grundform som kan användas för att konstruera andra geometriska figurer. Under tillverkningen av tärningen används cirkelpassaren för att markera formen på tärningen såväl som prickarnas placering. Se till att eleverna har tillgång till cirkelpassare av bra kvalitet, många elever kan inte hantera billiga cirkelpassare som saknar möjlighet att låsa inställningen på skänklarna. Det kan vara en bra idé att först låta eleverna träna på att använda cirkelpassaren på papper. Tärningen ger också tillfälle att jämföra egenskaperna hos täck- och betsfärg. Äldre elever kan prova att göra fusktärningar genom att gömma en metallklump under ettan så att tärningens tyngdpunkt förskjuts. Lite fysikundervisning alltså, fast det behöver man ju inte tala om. På en rätt konstruerad tärning är summan av prickar på två motstående sidor sju. Detta innebär att det finns två olika sätt att placera prickarna. De två varianterna är ett exempel på det som inom kemin kallas kiralitet, de är sinsemellan spegelvända, kiraler. Tärningarna tillverkas av kvadratiskt, hyvlad furu (40 -60 mm) som kapas till kuber. Tärningens form markeras med hjälp av vinkelhake, strykmått, stålskala och cirkelpassare. Ettan t o m. femman markeras med cirkelpassare och sexan markeras med strykmått. Grunda gropar borras där prickarna ska vara och kubens kanter tas bort med rasp och fil. Prickarna målas i groparna med täckfärg varefter tärningen slipas. Till sist målas tärningen med betsfärg. Gå igenom prickarnas placering med eleverna på tavlan innan arbetsstyckena sågas ut. Tyvärr finns inget verktyg som motsvarar strykmåttet som kan användas på tavlan, visa så gott det går ändå. Man kan, om det behövs, låta en del elever byta ordning på arbetsmomenten så att kanterna raspas och filas innan prickarna borras och målas, t ex. för att undvika trängsel i målarhörnan. Om många elever själva ska såga ut sina träkuber samtidigt, ska man göra iordning flera kvadratiskt hyvlade trästycken så att flera elever kan jobba parallellt. Markera med vinkelhake änden på det hyvlade furustycket och putsa änden så att den blir vinkelrät. Ställ in ett strykmått på samma mått som trästyckets sida och markera med anslaget mot änden så att konturmarkeringen markerar kubens andra ände. Såga till exakt längd med såglåda eller ryggsåg på skyddsbräda. Om sågsnittet blir ojämnt måste änden putsas, som i föregående stycke, innan nästa kub markeras på trästycket. Markera med stålskala och vass blyertspenna diagonalerna på kubens sex sidor för att markera mittpunkterna . Ställ in cirkelpassarens skänklar så att avståndet mellan spetsarna är c:a 3/8 av kubens sida. Sätt passarspetsen i mitten på varje sida och rita en cirkel. Ställ in cirkelpassarens skänklar så att avståndet mellan spetsarna är c:a 1/4 av kubens sida. Sätt passarspetsen i mitten på fem sidor och rita en cirkel, på den sjätte sidan ska sexan vara. Ställ in strykmåttet på halva kubens sida och markera på den sjätte sidan en linje som går igenom mittpunkten. Ställ strykmåttet på ¼ av kubens sida och markera två linjer parallella med den första. Ställ in strykmåttet på 1/3 av kubens sida och rita två markeringar vinkelrätt mot de tre första. Gör borranvisningar med ett vasst verktyg (syl, ritsspets eller nå´t) där prickarna ska vara: Ettan i diagonalernas skärningspunkt, tvåan i den inre cirkelns skärningspunkter med en diagonal, trean som ettan och tvåan, fyran i den inre cirkelns skärningspunkter med diagonalerna, femman som fyran och ettan, sexan i skärningspunkterna mellan de fem markeringarna. Välj en borr vars diameter är c:a 1/8 av kubens sida. Sätt en flagga av maskeringstejp på borren, ett par tre millimeter ovanför skären. Borra i borranvisningarna på tärningen. Först bildas en liten hög av spån runt hålet. När hålet är klart sopas högen bort av flaggan. På så sätt ser man lätt när man har borrat klart hålet och alla hålen blir lika djupa. Måla prickarna i borrhålen, man kan använda ganska mycket färg så att man säkert täcker insidan av hålen. Visserligen slipar man senare bort färg som hamnar utanför men man ska ändå undvika att måla utanför. Spänn fast kuben i en filklämma och raspa bort hörnen på kuben, använd de stora cirkelmarkeringarna så att tärningen får sex runda och plana ytor. Kom ihåg att föra raspen från längsträ i riktning mot ändträ så att träet inte fläks upp. Ta bort raspmärken med en grov fil och ta bort filmärken med en fin fil. Spänn fast en slipskiva mellan bänkhakarna och slipa hela tärningen. Färg som har hamnat utanför prick-groparna avlägsnas på detta sätt. Måla tärningen med betsfärg, det är ganska lätt att undvika färg på prickarna om man inte blaskar på alltför flödigt med betsen. Gör eleverna uppmärksamma på att betsfärgen är en vattenlösning och att täckfärgen i groparna stöter bort vatten; den är hydrofob.