Ämnen:
Samhällskunskap
·
Årskurs:
7 - 9
Samhällskunskap åk 8
Vinsta grundskola västra, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 18 april 2021
Förr i tiden var det kungen, adeln och kyrkan som hade makt och folket skulle bara lyda. Nu har vi demokrati och folket får vara med och bestämma. Men hur går det till egentligen när man ska bestämma i Sverige? Är det några som ändå har mer makt än andra? Vad kan du göra för att påverka? Hur är det i andra länder?
Tid
12 april – 11 juni 2021
Mål med undervisningen
Då vi arbetat färdigt med området ska du ha kunskap om
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Europeiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Du ska utveckla din förmåga att:
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Från kursplanen i samhällskunskap, Lgr11
Undervisningens upplägg
Genomgångar, diskussioner i helklass och smågrupper, bilder och film samt eget arbete, uppgifter i vår digitala bok och fördjupningsuppgifter.
Bedömning
Vi kommer att bedöma hur du utvecklat dina förmågor med hjälp kunskapskrav för samhällskunskap:
- under ditt arbete på lektioner
- i diskussioner
- på inlämningsuppgifter, förhör eller prov
Planering
|
Vecka: |
|
|
15 |
Intro: Vad vet du om vår demokrati? Vilka är partiledare i Sveriges ledande partier? Vad är politik? Diskussion kring ämnesområde, LPP och betygskriterier. |
|
16 |
Politiska ideologier, partipolitik, höger-vänsterskalan. Makt och påverkan. Olika former av demokratier, diktatur och olika exempel på statsskick i världen. |
|
17 |
Riksdagens och regeringens uppgifter |
|
18 |
Kommunen, landstinget |
|
19 |
PROV |
|
20 |
EU Perspektiv på arbetslivet |
|
21 |
Rollspel utomhus (bedömning) |
|
22 |
Öva NP |
|
23 |
Avslutningsveckan, vi summerar läsåret |
Kunskapskrav för betyget E/C/A i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom och mellan olika samhälls-strukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt.
Exempel: Förklara hur riksdag och regering bildas, deras viktigaste uppgifter och hur de samarbetar. Du kan då använda exempelvis begrepp som mandat, motion, proposition och parlamentarism. Vem har makt att bestämma? Hur påverkas vi av att vi är med i EU?
Eleven kan föra enkla/relativt väl/välutvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Exempel: resonera kring hur faktorer som kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund påverkar hur arbetslivet kan se ut.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband med enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla/utvecklade/välutvecklade resonemang och till viss del/relativt väl/väl underbyggda argument och kan då i viss/förhållandevis stor/stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Exempel: resonera kring någon samhällsfråga. Ta ställning till vad du själv tycker och motivera din åsikt.
Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla/utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för-och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Exempel: kunna förklara hur t ex riksdagsval går till i Sverige, hur och var olika beslut tas och resonera kring för- och nackdelar med det system vi har. Känna till hur du själv kan påverka de som fattar beslut.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt och för enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Exempel: söka fakta om riksdagspartier och resonera kring om du kan lita på källorna och om de är användbara.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Läroplanskopplingar
Innehåller inga läroplanspunkter
