Hur är vi med varandra på förskolan? 

Projektberättelse: 

Ett helt år har gått, det har varit ett mycket speciellt år. Barnen har utvecklats enormt mycket. Vi har 15 barn på avdelningen som alla har lärt sig saker, vad de har lärt sig skiljer sig åt. Vi ser utveckling i var och en av dem. 

I början av läsåret hade vi över tio inskolningar och behövde lägga vårt stora fokus på trygghet. I skedet efter det har barnen fått öva på att vistas i en förskolemiljö och att vistas tillsammans med andra barn. Något som många inte har erfarenhet av när de börjar på förskolan. Barnen har fått lära känna oss, varandra och övat på att vara i en grupp. En process som också tog lång tid. 

Vi hade som målsättning i början av läsåret att alla skulle få öva på:

• Vistas i förskolemiljö
• Delta i aktiviteter
• Lekkoder
• Samspel
• Turtagning
  
  Under läsårets första termin upplever vi att barnens fokus mest låg på oss, de sökte närhet och trygghet hos oss pedagoger. Nu när nästan ett helt år gått har de börjat släppa taget mer och mer, känner sig trygga och börjat undersöka andra saker. 
  
  Hur tänker ni nu?
  Många av barnen ska byta avdelning till mellanbarnsavdelningen efter sommaren och denna tid på Trollebo har förberett dem för det och lagt grunden för hela deras förskoletid. De har fått testa på alla möjliga olika aktiviteter och bekantat sig med många olika material. 
  

  Vi valde att ha en ganska bred målsättning för att kunna jobba med många olika spår i projektet. Några delmoment har varit arbetet med experimentet russinhissen, digitala verktyget, Sphero, klippa och klistra, lämna gården tillsammans, olika typer av skapande och skapa rörelseglädje.

  Ett moment under dagen som vi märker en enorm utveckling i är den pedagogiska måltiden. Vi har under hela året uppmuntrat barnen till smaka på allt på tallriken, de erbjuds alltid grönsaker, kolhydrater och protein. Vi ser en skillnad och upplever att barnen är mer nyfikna på maten och vill testa nytt. De har även fått öva på självständighet under måltiden, så som att äta själv med en gaffel och dricka på egen hand ur ett vanligt glas. 
  
  Ett annat enormt utvecklingsområde som vi ser är barnens språkliga utveckling. Vi har exempelvis jobbat medveten med att sätta ord på allt vi gör och använder. Något vi tror har gjort stor skillnad i den processen. Vi har även jobbat mycket med högläsning med barnen, digital högläsning med appen Ugglo samt vanlig högläsning. Vi har även varit på digital sagostund given Farsta bibliotek. 
  
  I slutet av terminen visade många barn intresse för myror och då har vi jobbat med det. Vi har en bok om myror på avdelningen, vi har testat att mata myrorna och vi har gjort egna myrstackar. Barnen har på vårkanten visat stort intresse för naturen, växter och djuren som finns i vår närmiljö. 
  
  
  Vad har ni lärt er?
  
  Första terminen handlar om trygghet. Speciellt när det kommer en helt ny barngrupp. Vi har under detta år lärt oss att låta trygghetsfasen ta tid. Barnen var inte redo från dag ett att testa på massor med nya aktiviteter, de behövde tid för att vara redo för det. I början erbjöds aktiviteter som de var bekanta med, så som högläsning eller lek i sandlåda. Senare under året har vi kunnat erbjuda nya aktiviteter som vi tror att de inte har testat innan. 
  
  Vi har försökt att jobba med tecken som stöd för att stötta barnens språkutveckling, vilket vi upplever som väldigt gynnsamt i den processen. Men det har varit svårt att jobba metodiskt med tecken, på grund av att alla pedagoger inte har den kompetensen. 
  
  Vi har även lärt oss att aktiviteterna vi erbjuder inte alltid blir som vi har tänkt. Exempelvis när vi jobbade med Russinhissen var tanken att barnen skulle göra det själva men de åt upp russinen så fort de fick dem.
  
  
  Var har ni hämtat idéer i projektet?
  
  När vi har planerat verksamheten har vi utgått från barnens tankar och intressen. Men även tagit inspiration från 
  våra pedagogiska närverk, exempelvis så läste vi boken "Alfons Åberg undersöker och experimenterar" och testade experimentet Russinhissen. 
  
  Alla delmoment har inte fångat alla barn, vi erbjuder aktiviteter, vi försöker locka barnen att delta men vi tvingar aldrig. Vissa av barnen tyckte Spheron var lite läskig och ville enbart se på medan kompisarna körde den. 
  
  I planeringen har vi även utgått från material som vi fått, så som Spheron och projektorn. Vi valde att jobba med de digitala verktygen eftersom vi hade dem tillgängliga på avdelningen. Utomhus har vi exempelvis använt oss av kikare som komplement till barnens intresse för djuren. 
  
   
  Varför har ni undersökt det här?
  
  För att vi ville ge barnen nya erfarenheter och kompetenser. 
  
  
  Var tycker ni mest om att vara på förskolan?
  
  Vi har en väldigt varierad gård och i skogspartiet av den har vi vistats mycket med barnen. Där har vi hittat en myrstack som barnen visat stort intresse för, vi har även hittat andra småkryp. Inomhus har vi oftast arbetat projekterande i vår ateljé.

Russinhissen

Sphero

Klippa och klistra

Lämna gården

Myror 

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

  Lpfö 18
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö 18