• 
  Hur uppfyllde vi projektets syften och varför? 

Genom att vi pedagoger har använt oss av olika matematiska begrepp och barnen har använt sig av matematik för att undersöka och prova olika lösningar av egna och pedagogernas problemställningar.

Barnen har fått en större förståelse av rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

Eftersom vi i planeringen hade som mål utifrån WKI så ville vi vidga barnens kunskap kring matematik. Vi har utgått från följande beskrivning ur WKI: Vi fördjupar arbetet med olika matematiska aktiviteter och begrepp med olika svårighetsgrad utifrån barnens intressen och erfarenheter.

Det sker på ett balanserat sätt i undervisningen i ett målstyrt, utforskande och temainriktat arbetssätt. Barnen stöttas aktivt till att vidga sitt ordförråd med matematiska begrepp. Barnen uppmanas att dra slutsatser och genom problemlösning komma fram till olika slutsatser. Digitala verktyg används där det bidrar på ett sätt som ger utökade möjligheter för barns lärande. Barnen bekantar sig då med programmering, analogt och/eller digitalt.

Hur har barnen haft inflytande i projektet? Hur reflekterade vi med barnen?

·       Genom reflektion tillsammans med de olika smågrupperna, barnen har delgivit varandra under samtal och samlingar, en viss väggdokumentation har funnits som visar vårt projekt, vi har även delat fotodokumentationer med hjälp av projektor. Detta har varit en stor hjälp för barnen att återberätta och hitta nya frågeställningar som sedan drivit projektet vidare.

     Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det? Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det?

Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det?

Vi har uppmärksammat att barnens ordförråd vidgats, barnen använder sig av fler matematiska begrepp, de visar även en nyfikenhet att prova teorier och olika tekniska verktyg. Vi har fått många positiva kommentarer av vårdnadshavare som märkt att barnen lärt sig många nya matematiska begrepp. Vid utvecklingssamtalet/barnintervjun nämnde flertal av barnen att de lärt sig många olika begrepp.

Hur har vår organisation fungerat?

Vi har i största möjliga mån arbetat i smågrupper som vi planerade för. Tyvärr har vi varit tvungna att göra om planeringen väldigt ofta pga personalbortfall. Men vi har ändå hållit oss till planeringen, men i mindre skala.

Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

Vi har under detta pandemiår hållit undervisningen till stor del ute på vår gård och i parker och närliggande skolgård. Vi har tagit med oss material för olika uppdrag och aktiviteter. Inomhus har vi delat barnen i olika stationer och vid olika tillfällen haft undervisningen.

Hur har vårdnadshavarna involverats?

Genom nyhetsinlägg, lärlogg och föräldramöte via teams.

Vad blev bra/mindre bra? Varför?

Vi är i det stora väldigt nöjda med hur projektet har utvecklat sig. Vi har lyckats fånga barnens intressen och mött matematiken genom lek och utforskande.

Vad är vi mest stolta över i projektet?

Att vi hör barnen naturligt använda sig av begrepp som vi tidigare inte hört de använda.

Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

Vi har sett hur reflektion tillsammans med barnen hjälper till att driva projektet framåt och hjälper oss att se vad barnen har nyfikenhet kring. Därför vill vi bli ännu bättre på att få till reflektion mer regelbundet.

Vilka teorier har vi använt oss av?

Vi har följt Fröbels tankar om att inte ge barnen färdiga svar och lösningar utan gett barnen olika verktyg och problem att lösa för att de själva ska upptäcka och söka svar.