Skolbanken Logo
Skolbanken

Silvermås onsdag Bamsegympa

Rödluvans förskola, Svedala · Senast uppdaterad: 26 maj 2021

Silvermås onsdag Bamsegympa

Stödmaterial   Utvecklingspedagogisk teori 

 

Läroplansmål

  • Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering)

Onsdag grovmotorikundervisning med rumsuppfattning genom bamsegympa

 

  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
  •  
  • Val av kärnämne/kärnämnen:

-Koherens.

 

 

Samvärdering (nulägesbestämning)

-Matematik rumsuppfattning via Bamsegympa. De flesta av barnen är med på alla rörelserna, men 4st barn väljer fortfarande att observera det vi andra gör och någon väljer att delta på en del av rörelserna.

 

Samplanering

 

Lärandesituations inramning (när,var,vem,hur,varför)

  • Varför? (Syfte med undervisningen)

    Att barnen ska få utveckla sin grovmotorik. Få grunden till att det är viktigt att röra på sig samt att få rumsuppfattning.

    • Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)

     

    Genom "veckoschema" där vi strävar efter att varje onsdag ska se ut så här:

    -Barnen har nu bestämda platser på prickarna där det ligger vars en bild på respektive barn. Detta gör vi för att det ska bli tydligt och för att barnen inte ska behöva fråga "var ska jag sitta?". När barnen har satt sig samlas bilderna in av ett barn som sedan ger bilderna till pedagogen som håller i undervisningen. -Sedan sjunger vi samlingssången "Hej allihopa". -Sedan går vi igenom vilka barn som är på plats genom att gå igenom bilderna på barnen och sätta upp de bilder på de barnen som är på plats på förskolehuset. Bilderna på de barnen som saknas sätter vi upp på det andra huset. Detta gör vi för att det ska bli tydligt vem som är på plats och vem som saknas.-Sedan räknar vi bilderna på barnen som sitter på förskolehuset för att se hur många vi är. Efter det räknar vi samma antal med hjälp utav våra fingrar. Detta gör vi för att det ska bli tydligt samt för att barnen ska få grunderna till räkning/antal i matematik.-Sedan får ett barn gå och titta ut igenom fönstret för att se vad det är för väder.-Sedan sjunger vi vädersången som bygger på det vädret som är ute.-Sedan går vi igenom vilka kläder vi behöver ha på oss när vi ska gå ut.-Sedan är det dags för Bamsegympa med hjälp utav projektorn (barnen får ta av sig strumporna innan gympan för att sedan ta dem på sig igen efter gympan för att utveckla sin självständighet) . Bamsegympan har vi för att lägga grunden till att det är viktigt att röra på sig samt för att utveckla grovmotoriken och träna på att följa instruktioner och delta i grupp. -Sedan utevistelse.
  •  
  • Var ska undervisningen göras?
  • -Inomhus på en stor rund matta.
  •  
  • För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

-För de yngsta barnen 1-2,5år.

  • När ska undervisningen genomföras?
  • -Onsdag förmiddag under grupptiden.

Samordning av perspektiv 

 

Från lokalt till expansivt språk

- Begrepp blir olika prepositioner och matematiska begrepp som till exempel krypa runt mattan, hoppa upp och ner som en stutseboll, spring runt i en cirkel bakom tex Maria. Antal kommer in när vi räknar barnen och samma antal med fingrarna.

 

Barn behöver både stöttas och utmanas 

-Vi både stöttar dem och utmanar dem i sin undervisning för att deras utveckling ska gå framåt. Om man tittar på det här med att ta på sig strumporna själva efter Bamsegympan så stöttar och utmanar vi de barn som behöver hjälp med att ta på strumporna genom att ta på dem halvvägs på foten för att sedan be barnet dra upp strumpan den sista biten, men kan inte barnet dra upp strumpan efter att ha provat så gör vi det tillsammans genom att både vi och barnet drar upp strumpan på samma gång.

 

Att introducera variation 

Mönster görs synliga

Vad det innebär att kunna något och utveckla ett kunnande 

 

Samhandling (genomförandet) och återkoppling 

-Genom "veckoschema" där vi strävar efter att varje onsdag ska se ut så här:

-Barnen har nu bestämda platser på prickarna där det ligger vars en bild på respektive barn. Detta gör vi för att det ska bli tydligt. När barnen har satt sig samlas bilderna in av ett barn som sedan ger bilderna till pedagogen som håller i undervisningen. -Sedan sjunger vi samlingssången "Hej allihopa". -Sedan går vi igenom vilka barn som är på plats genom att gå igenom bilderna på barnen och sätta upp de bilder på de barnen som är på plats på förskolehuset. Bilderna på de barnen som saknas sätter vi upp på det andra huset. Detta gör vi för att det ska bli tydligt vem som är på plats och vem som saknas.-Sedan räknar vi bilderna på barnen som sitter på förskolehuset för att se hur många vi är. Efter det räknar vi samma antal med hjälp utav våra fingrar. Detta gör vi för att det ska bli tydligt.-Sedan får ett barn gå och titta ut igenom fönstret för att se vad det är för väder.-Sedan sjunger vi vädersången.-Sedan går vi igenom vilka kläder vi behöver ha på oss när vi ska gå ut.-Sedan är det dags för Bamsegympa med hjälp utav projektorn (barnen får ta av sig strumporna innan gympan för att sedan ta dem på sig igen efter gympan för att utveckla sin självständighet) .-Sedan utevistelse.

-Barnen frågar inte längre var de ska sitta pga att de ser sina bilder på prickarna. Fler barn räknar med nu när vi räknar barnens bilder på förskolehuset. Barnen skiner upp när de ser sin bild och när den sätts upp på förskolehuset. Många av barnen ropar "Jag" när bilden visas och de andra barnen ropar ut barnets namn. De äldsta av barnen räknar med med hjälp utav sina fingrar och visar stolt upp antalet på fingrarna och säger "Jag kan också". De yngre räknar med med hjälp utav sina fingrar på sitt sätt. Väldigt många av barnen är med och sjunger och gör rörelserna till vädersången samt till samlingssången. Barnen svarar på frågan vilka kläder som vi behöver ha på oss när vi ska gå ut. De äldsta barnen svarar varje gång, men även de yngre barnen svarar. Vi har oftast 4stycken barn som alltid är med på Bamsegympan och som gör alla övningarna, sen har vi 3stycken barn som är med ibland och inte alltid på alla övningarna, sen har vi 3stycken barn som väljer att delta genom att sitta eller stå och observera vad vi andra gör.

 

Samvärdering (nylägesanalys)

Utifrån valt läroplansmål och kärnämne/n

-Vi ser att fler och fler av barnen är med på Bamsegympan och gör rörelserna, men där är fortfarna ca 3st som behöver observera och väljer att inte delta vilket är helt okej. Så länge de är i samma rum så att de ändå på sätt och vis deltar genom att observera. De äldre barnen i gruppen räknar med med hjälp av sina fingrar och visar stolt att "jag kan också visa tex 7 fingrar",  så från att observera här också och lyssna ser vi en stor utveckling.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KOHERENS

Uppgift: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sovra och sortera bland intryck

Fråga: Hur tydlig och begriplig är miljön i förskolan?

Illustreras: Två case med inskolning s.106-107

Läroplansmål: Nödvändig förmåga i alla mål

 

KONCENTRATION

Uppgift: Styra och hålla kvar uppmärksamhet

Fråga: Underlättar förskolan för barnen? (jfr diagnoser)

Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118-119

Läroplansmål: Grundläggande förmåga som behövs i allt lärande

 

MINNE

Uppgift: Att komma ihåg och uppleva förväntan. Lagring av upplevelser och erfarenheter

Fråga: Vilka minnen skapas i förskolan och hur hanteras minnen från andra miljöer?

Illustreras: “Wiliam vill bada” s.133, “Var låg den nu?” s.148

Läroplansmål: Generell förmåga, brister i minne påverkar det mest

 

INTERSUBJEKTIVITET

Uppgift: Att läsa av andra och vara tillsammans, dela varandras inre värld

Fråga: Har alla barn ett intersubjektivt utbyte i förskolan?

Illustreras: “Dumma teckning” s.131

Läroplansmål: Utveckla förmåga att fungera i grupp

 

SJÄLVBILD

Uppgift: Att veta vem man är och vad man kan, vem är jag och vad kan jag (inte)

Fråga: Får alla möjlighet att se positivt på sig själva?

Illustreras: “Hon vill ändå inte vara med” s.123, “Dumma teckning” s.128-129

Läroplansmål: Utveckla sin identitet och känna trygghet i den

 

KOMMUNIKATION

Uppgift: Att förstå och göra sig förstådd, gemenskap och utbyte med andra

Fråga: Ingår alla i gemenskapen och blir förstådda?

Illustreras: “Erik har mycket att berätta”, “Då kräkte draken” s.154 och mycket mer

Läroplansmål: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta … och fler

 

EXEKUTIVA FUNKTIONER

Uppgift: Att planera, organisera och utföra handlingar, planera och organisera sitt beteende

Fråga: Arbetar nu medvetet med att stärka detta/ser ni barns svårigheter med “diagnosögon”?

Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118

Läroplansmål: T.ex att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

 

MENTALISERING

Uppgift: Att föreställa sig andras perspektiv och känslor, att föreställa sig och leva sig in i andra

Fråga: Arbetar ni med TOM (theory of mind)?

Illustreras: “Var är hans mamma”s.56

Läroplansmål: Utvecklar förmåga att hantera konflikter… att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv

 

ABSTRAKTION

Uppgift: Att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler

Fråga: Kodväxling, olika språklig kompetens, begreppsbildning – hur arbetar man med detta?

Illustreras: “Johan och Ulla leker med ormen Sune” s.163

Läroplansmål: Förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder antal, ordning och talbegrepp… med flera kunskapsmål

 

GENERATIVT LÄRANDE

Uppgift: Att lära sig att lära, skaffa information och att lösa problem

Fråga: Får barnen hjälp att systematisera sina erfarenheter av att lära?

Illustreras: Temaarbete i förskolan, barn “forskar”

Läroplansmål: Förmåga att utforska, dokumentera, ställa frågor…

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback