Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Fokus och innehåll i undervisningen har till stor del byggt på det som barnen har visat intresse för utifrån sina bilder och vad de har velat lära sig mer om. Det blev mycket fokus på att arbeta med skogen som huvudtema eftersom många av barnen hade skogsbilder. I detta arbete har vi kunnat koppla de flesta ämnesområdena i läroplanen, vilket har känts roligt och meningsfullt!  Det blev lätt att koppla till Lpfö 18 när vi hittade en röd tråd i vårt projektarbete och även diskuterade hur vi fått in de olika ämnena i projektet. 

Vi har använt oss mycket av skapande material och olika uttrycksformer i vårt arbete, något som varit utvecklande för barnen i deras utforskande. Vi har använt oss av färg, papper, utskrivna bilder på djur, bär, blommor m.m., klippt, klistrat, använt lera, naturmaterial, papier maché, sand, vatten, is och snö m.m. Att uppleva "skogen" på många olika sätt ökar förståelsen och känslan av sammanhang: Att gå till skogen, att projicera en skog och att se filmer om småkryp, björnar som kryper upp ur ett ide, att själva bygga ett ide, eller att leka björnar som vaknar ur idet, att sjunga om björnar, forska om björnar, både läsa böcker och använda digitala hjälpmedel, att koppla till naturens kretslopp eller skräp i skogen har gjort att det här projektet känts spännande, meningsfullt, roligt, lärorikt och något som vi skulle kunnat jobba med hur länge som helst. Vi jobbade på liknande sätt med havet, men det har varit skogen och djuren i skogen som lockat mest. 

Vi har även kopplat arbetet till de olika årstiderna och till vädret. När våren kom dansade vi in den till Vivaldis "Våren" eller tex Morgonstämning med Edvard Grieg. Vi målade också till samma musik. Vi dramatiserade och dansade dessutom till I bergakungens sal. Trollen bodde i en grotta i skogen och björnarnas ide kunde få bli denna sal eftersom björnarna nu vaknat ur sitt ide!

Allra roligast har varit att barnen har varit så drivande i detta och att projektet varit levande och fortgått på olika sätt under hela läsåret. En framgångsfaktor har varit att vi alltid delar in oss i smågrupper när vi arbetar med våra projekt, vilket ger arbetsro och större fokus och bättre möjligheter att möta upp barnens olika intressen och förutsättningar. Alla barn har varit delaktiga, fast på olika sätt. Vi har reflekterat med barnen på flera sätt: genom boksamtal, sett filmer på lärplatta eller projektor, tittat på bilder och filmer från olika undervisningstillfällen och återkopplat med barnen. Då vårt projekt hela tiden varit nära och lättillgängligt för barnen har det blivit naturligt att reflektera mycket tex vid matbordet, i leken, i skogen, när vi plockat skräp och kopplat det till "Sopsorteringsmonstrena" m.m.

Skräpplockarvecka med handskar.                  Vi letar litteratur i Polyglutt-appen.                    Monstren hjälper oss sortera skräp.

Vi har sett att barnen delger varandra kunskap, frågar om varandras bilder och ställer frågor till oss som sedan har drivit projektet vidare. Deras förändrade kunnande består bl.a. nya begrepp och kunskap om djur och natur, språket har överlag utvecklats! Vi ser också ett ökat kommunicerande mellan barnen där de forskar och upplever saker tillsammans. Många av barnen har också utvecklat användandet av material, vågat pröva nya material, utvecklat finmotoriken tex med att börjat använda sax, klippa, använda limstift osv. De har fått en annan matematisk förståelse, då vi tex har pratat om storlekar på djur, jämfört, mätt och klistrat upp vid vår mätsticka, eller så har vi räknat hur många ben en spindel eller myra har när vi skapat egna småkryp av lera. Vi köpte in svårare pussel med skogs- och havsmotiv som har varit utmanande och intressanta för många. Vi har sett och hört hur de pratar om djuren, hjälper varandra att hitta rätt pusselbitar m.m.=ett ökat verbalt samspel! Vi har planterat och tex lärt oss om vad som behövs för att något ska växa och namn på olika växter.

Vår pedagogiska miljö har till stor del fungerat bra. Vi har ändrat om efter gruppens förändrade behov och fått en mer tillgänglig miljö för alla. Att flytta in staffliet i skötrummet blev mycket bra, där har vi kunnat använda färg och vatten på många fler sätt=en tillåtande miljö! Det som vi absolut kan utveckla mer på hela Sachsgatan är utomhusmiljön på alla gårdar. Dels hur gårdarna används men också hur vi dukar upp olika stationer och vad vi har för tillgång till material. 

Vi kan utveckla användandet av digitala hjälpmedel, inte minst i användandet med barnen, men också när vi själva behöver söka kunskap om olika ämnen. Det är också viktigt att hela arbetslaget är involverat, känner delaktighet och kan driva projektet vidare, så att projektet inte stannar upp när någon eller några är borta. Vi behöver också utveckla hur vi använder den pedagogiska dokumentationen som underlag för att se hur vi ska gå vidare med projektet.

Vårdnadshavare har blivit involverade genom informationsbrev, lärloggar (både för gruppen och individuella), i underlaget på Unikum inför utvecklingssamtal  muntlig information, information på vår whiteboardtavla utomhus samt en del dokumentationer utanför entrén. Såklart har det varit svårare att nå ut med information under rådande situation, tex att vi inte haft några föräldramöten och inte kunnat visa upp hur vi ändrat i vår miljö för att anpassa den till ändrade förutsättningar i gruppen. Många vh upplever också svårigheter med att ta del av det som publiceras på Skolplattformen så många känner kanske inte att de är så delaktiga som vi önskar och försökt få till. Vi förstår att det tar tid att övergå till ett nytt system och vi hoppas att det ska bli enklare framöver. Vi har fått muntlig återkoppling från många föräldrar om att de märkt barnens stora intresse och engagemang i det projekt vi jobbat med. Roligt!

Det vi lärt oss under läsåret som varit är att vi behövt hitta nya vägar att kommunicera hur vi jobbar, hur vår pedagogiska miljö ser ut och hur vi ska visa upp vårt arbete. Här finns mer att utveckla! Skolplattformen är ju också något nytt för oss pedagoger och vi håller på att hitta hur vi ska använda de olika verktygen för att det ska bli meningsfullt för oss och något som hjälper oss i vår undervisning. Det handlar om att hitta den röda tråden i allt som vi gör!

Vi på Myran tar också med oss glädjen i att vi fick fortsätta arbeta med vår Myran-grupp ytterligare ett läsår-något som hjälpt oss med hur vi kan tänka med våra pedagogiska miljöer, hur vi kan ha projekt som lever kvar och drivs framåt av barnens intressen och vi har förundrats över hur mycket kunskap, nyfikenhet, funderingar och frågor som finns hos barnen! Sedan måste vi säga att vi alla blev förvånade över hur stor genomslagskraft sången om Mors lilla Olle fick-den skulle vi säkert kunnat jobba med ett helt år till på olika sätt!

Nu när vi till stor del får nya barn i gruppen och dessutom kommer att ha de allra yngsta barnen på Sachsgatan kan vi använda oss av allt vi fått syn på under läsåret som varit med den här gruppen!