Koll på Stormaktstiden

Kunskaper i historia ger oss redskap att jämföra och reflektera över vår egen tid. Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år från början av 1600-talet till början av av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

 

Så här arbetar vi

- Vi kommer att se på filmer.

- Läsa och arbeta i läromedlet "PULS SO år 5" och svara på tillhörande instuderingsfrågor eller lösa spännande uppdrag. 

- Vi samtalar, läser och reflekterar tillsammans.

- Vi kommer också arbeta med informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet.

Det här ska du kunna:

-Du ska utveckla dina kunskaper och göra jämförelser mellan då-tid och nu-tid.

-Du ska kunna resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats och orsaker till förändringarna

Du ska känna till:

-Att år 1611-1718 kallas för stormaktstiden.

-Några svenska kungar, Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och karl XII samt drottning Kristina.

-Valloner och järnbruk

- Axel Oxenstierna, rikskansler och postens skapare

-Vasaskeppet

-Vilken del Sverige hade i trettioåriga kriget.

-Häxprocesser

-Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden

-Förklara ord och begrepp från den här tiden

Bedömning:

Du bedöms utifrån matrisen som är kopplad till planeringen, vad du ska känna till inom arbetsområdet.

Du bedöms utifrån hur du deltar i diskussioner och resonemang under lektionstid.

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.