Syfte med utvärderingen

Projektutvärderingen görs för att se hur vi har organiserat vår utbildning utifrån de målområden vi valde i "projektplanering2, projektbeskrivning". Kan vi se ett förändrat kunnande och en ökad förståelse inom vårt valda målområde hos barnen, både gruppen och det enskilda? Denna utvärdering utgör sen underlaget till er självvärdering (WKI) samt hur ni går vidare till nästa läsår. 

Projektutvärdering:

• Hur uppyllde vi projektets syften och varför? För att säkerhetställa att vi har fått med olika delar av läroplanen, har vi lagt upp undervisningen efter vad vi planerat  i projektplaneringen. En gemensam plats som vi har varit vid under hela året har varit skogen och vid bmx-kullarna. Litteratur har också varit något som funnits med i projektplanering. Boken Fia och djuren och Alla får vara med är två böcker som funnits med hela tiden. 

• Hur gick vi tilläga? Vi har detta år haft fem olika projektplaneringar som haft olika tidsramar utifrån årstider. I augusti startade vi med att läsa boken Fia och djuren och göra som de gör i boken Det vill säga besöka skogen och springa upp och ner för kullarna. I oktober riktade vi in oss på barnkonventationen och fortsatt projekt om fia och djuren men med en annan inriktning. Denna gången var det boken Alla får vara med. I december fick barnen möta matematik och nedräkning till julafton. Vi fick besök av Nisse som gav barnen matematikuppgifter och upplevelser med digital projektor. I januari fick barnen vara med om experiment kring snö, vatten och is. Vi utforskar snön och målar på snön borta vid kullarna.. Vi hittar isägg vid kullarna  och inuti isäggen ligger det en dinosaurie. Barnen får undersöka isäggen med ficklampa och usb-ägg. Från april har projektplaneringen varit mer mot hållbar utveckling och  vi har tittat närmare på skräp vid kullarna och tittat på vårblommor.

• Hur har barnen haft inflytande i projektet? Genom att vi har lyssnat på barnen och skrivit ner deras tankar i Onenote. Vi har projicerat upp dokumentation som barnen har tagit del av. Barnen har haft inflytande över projektplaneringarna genom att vi ständigt har gjort nya. Vi har sett att de tex var intresserade av stenar som såg ut som ägg borta vid kullarna. Barnen pratade om dessa stenar och tyckte de såg ut som dinosaurieägg. Tänk om det var det? Vi pedagoger iscensatte isägg i olika färger när vintern hade kommit.  Barnen hade blivit informerade om att "kommer ni ihåg att ni hittade stenar som såg ut som ägg, ska vi se om de finns kvar?" Genom att vi har haft dokumentation på väggarna kring vad vi har gjort och gör så är det lätt för barnen att stanna upp och titta och prata om händelserna.

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det?  När vi pratade mycket kring boken Fia och djuren så springer djuren på kullarna och trillar ner i ett hål. Barnen började se hål, cirklar, runda ringar överallt. De blev också bättre och bättre på att gå upp och ner för kullarna. I början var det stor utmaning att ta sig upp och ner. De pratade om att de var Fia och djuren som gick på utflykt och sprang i kullarna. De har lärt sig hur vi  går till skogen/kullarna. Inför projektet hållbar utveckling har barnen lärt sig fyra vårblommor (blåsippa,vitsippa,tussilgo och krokus) ,vi har sjungit om dessa blommor samt tagit ut bilder och letat efter dessa blommor i naturen. De har lärt sig sammabeta kring en gemensam målning. Barnen har gjort en lång giraff tillsammans. De har även målat skogen tillsammans. De har tillverkat en superhjälte, där alla barn på avdelningen har bidragit på olika vis. De har tagit kort med ipad på olika kroppsdelar som händer, fötter, öron, näsa och mun. De fick göra olika experiment kring snö, vatten. De såg hur snön smälte inomhus och utomhus. De fick förståelse för att värme smälter snön. De upptäckte att snön hade smält där varm luft kom ut från huset. De testade att hålla snö på vanten och såg hur fort snön smälte.

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det? Ett barn upptäckte skräp på gården och sa att skräp ska inte ligga i naturen. Detta har vi pratat om gemensamt i gruppen och haft som projektplanering. Intresse hos vissa barn kring dinosaurie, de vet vad faktabok är och hur dinosaurierna dog ut. Vi har skapat vulkaner och tillverkat vulkaner av kartonger och blåst bubblor och låtsas att det är vulkaner som får ett utbrott.

• Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det? Genom att de pratar om det och barnen lyssnar på varandra samt frågar saker. Barnen har upptäckt varandras färdigheter och ställer frågor till dessa barn som kanske har ett större intresse än vad de själva har.  

• Hur har den pedagogiska miljön fungerat? Vi har ändrat den efter barnens intresse och tillfört nya saker som de kan ha i deras lek och utforskande. När vi hade projekt kring Fia och djuren hade vi Fia och djuren dockor som fanns tillgängligt för barnen. När vi hade Nisse projekt så tillförde vi mycket material kring matematik i barnens affär. Vi tillverkade säckar med olika tyngder, flaskor med olika volym i procent, barnen har fått olika storlekar på kartonger som de kan ha och bygga med. När vi hade projekt om isägg och dinosaurie så gjorde vi om ett rum till dinosaurierum. Projekt om hållbar utveckling har vi tagit fram människorfigurer som spelar teater för barnen om naturen. Barnen får då möjlighet att använda dessa för att spela egna teater. Vi har också planerat och i miljön finns det mycket växter.

• Hur har vårdnadshavarna involverats? Vi har var varje vecka skrivit i lärlogg vad vi haft för undervisning under veckan. Vi har talat om för barnen att nu finns det bilder på vad vi har gjort som de kan titta på tillsammans med deras föräldrar.

• Vad är vi mest stolta över i projektet? Att alla har varit delaktiga på olika vis och att nya intressen och nya ord har skapats. Att vi har lyckats få med större delen av läroplanen. Att projektplaneringarna har varit roliga och barnen har visat intresse för dem.Att barnen har fått använda olika verktyg i sitt skapade