Projektutvärdering Fordon Solstrålen

Solstrålens projektutvärdering

Syfte med utvärderingen

Projektutvärderingen görs för att se hur vi har organiserat vår utbildning utifrån de målområden vi valde i "projektplanering2, projektbeskrivning". Kan vi se ett förändrat kunnande och en ökad förståelse inom vårt valda målområde hos barnen, både gruppen och det enskilda? Denna utvärdering utgör sen underlaget till er självvärdering (WKI) samt hur ni går vidare till nästa läsår. 

Projektutvärdering:

Vårt syfte var att ge barnen en större förståelse för vilka olika funktioner fordon har i vårt samhälle. Detta då barnen visat ett stort intresse för de olika fordon de kan se från vår gård. Vi har uppfyllt syftet genom en mängd olika undervisningstillfällen där vi har besökt byggnadsplatser och pratat kring vilka fordon vi sett och vilken funktion de fyller. Vi har läst böcker om polisbilen, ambulansen och brandbilen och berättat vad de olika utryckningsfordonen är till för. I samlingar har vi även tittat på filmer om olika fordon samt en film kring hållbar utveckling där de tog upp att avgaser inte är bra för miljön och att man kan hjälpa luften genom att exempelvis cykla istället. Med lärplattan och projektorn har vi åkt tåg i olika miljöer och lyssnat på hur de olika fordonen låter. Vi har skapat bilar med olika material och målat bilar med olika tekniker. Barnen har byggt garage och bilar och tågbanor, vi har sjungit om fordon och vi har experimenterat vilka fordon som flyter/sjunker.

Barnens inflytande har visat då de har fått välja vilka fordon vi ska arbeta med åt gången, de har kunnat prata eller visa vilket fordon de vill leka med i den fria leken och i samlingar har alla fått komma till tals och blivit sedda då vi har arbetat i mindre grupper. De barn som efter en stund valt att inte delta mer i samlingen/aktiviteten har fått välja det. 

I början av varje aktivitet gick vi igenom vad vi gjort förra gången, både muntligt och genom att titta på bilder från dokumentationen eller deras skapande. Barnen reflekterade även tillsammans då de spontant tittade på olika fordonsbilder och diskuterade vilka fordonen var och räknade tillsammans på olika språk. Dokumentation satt uppsatt länge åt gången på avdelningen just för detta syfte att barnen skulle få tid på sig att se sin process.

Då vi startade projektet kunde några barn de vanligaste utryckryckningsfordonen, bil, buss och tåg. Under projektets gång upptäckte vi att deras ordförråd utökats och de barn som ännu inte varit språkligt verbala började uttrycka försök till att säga buss, bil och tåg. I slutet av projektet kan de äldsta barnen fler fordon och deras betydelse i samhället. De har pratat om att grävskopan bygger, sopbilen hämtar soporna, man kan åka bil, buss och tåg och flyga med flygplan och helikopter. I leken ser vi att de oftare än innan bygger garage till bilarna eller tågen och de använder grävskopan till att ösa sand som de sedan bygger med. 

På individnivå har sett ett ökat kunnande på olika sätt beroende på barnets ålder och nivå. Hos de yngsta är det framförallt den verbala utvecklingen då de härmar ljuden hos de olika fordonen och försöker säga bil/buss eller titta. De kan också med större urskiljning vid uppmaning hämta rätt utryckningsfordon. De äldsta barnen har fått ett ökat ordförråd och de kommunicerar gärna både med pedagoger och sinsemellan. Vi har också sett i leken att deras förståelse för vad de olika fordonen fyller för funktion har ökat.

Barnens egna dokumentation har varit tillgänglig i längre perioder åt gången så att alla barn har fått tid på sig att titta och samtala kring den. Inför varje aktivitet eller undervisningstillfälle har vi gått igenom vad vi gjorde och pratade om förra gången och alla barn har fått komma till tals och bli sedda. Vi pedagoger har lyft deras processer genom att säga t.ex. "Kommer du ihåg att du inte kunde rulla hjul i lera, men nu kan du!" eller "minns du att du trodde att lastbilen kunde flyta, men denna gången visste du att den sjunker".

Vår grovplanering har fungerat bra, även i de stunder då vi periodvis varit kort med personal. Vi har anpassat oss efter barnens intresse men har haft en tydlig tråd genom projektet. Inför projektet iordningsställde vi den pedagogiska miljön så den blev tydlig med bilder var bilarna ska stå osv, tillgänglig på barnens nivå, eller med bild de kan peka på om de vill ha hjälp att få ner leksaken/spelet, tilltalande med nytt material.

Vårdnadshavarna har fått inblick i projektet genom lärloggarna och information på föräldramötet samt i den dagliga kontakten då vi berättat vad vi gjort. De får även del av sharepointinläggen. 

Det som blev mindre bra, är att det har varit svårt att få in våra absolut yngsta så att det blev en förståelig process för dom. De har deltagit på sin nivå, men intresset har inte varit så stort. Det som varit bra är att vi har kunnat se ett förändrat lärande hos gruppen och på individnivå. Barnen har visat ett fortsatt stort intresse och vi har observerat att de pratar, benämner, språkar tillsammans i leken och leken ofta innehåller fordon. Vi har även sett att de nu använder de olika fordonen på det sätt de är tänkta, t.ex. nu gräver de med grävskopan och lassar sand som de sedan använder att bygga/skapa något med, där de tidigare endast körde med grävskopan. Eftersom intresset var stort redan från början var det lätt att fånga in gruppen som helhet vilket bidrog till att vi kunde driva projektet framåt då barnen visade vad de ville lära sig mer om. Vi är mest stolta över hur engagerade barnen varit och glädjen över att erövrat ny kunskap. Det har varit mest tydligt hos de äldsta barnen där vi noterat att språket har kommit mer och mer och hur glada barnen själva varit över att kunna uttrycka sig och förmedla med varandra och oss pedagoger.   

En viktig lärdom är att våga stanna lite längre i de olika delmomenten. Vi behöver inte göra nya saker hela tiden utan vi vann mer på att återgå till vissa aktiviteter och upprepa och göra om. Det blev också lättare att tydliggöra barnens lärprocess då vi kunde jämföra hur det gick i början och i slutet. Ofta fastnar man i tanken "vad ska vi göra nu som är nytt/fängslande och som ger ökad kunskap"? Barnen har fått erfara hur olika fordon ser ut, deras uppgift i samhället och hur de låter. Vi tror att gruppen kommer ta med sig det som en beprövad erfarenhet, samt de utflykter/promenader vi gjort har de blivit mer uppmärksamma inte bara på vad de ser, utan hör och har frågat mycket om exempelvis byggarbetsplatsen, vad lastbilen gör osv. 

Teorier vi använt oss av är "learning by doing", John Deweys pragmatiska pedagogik, Vygotski, hans teori om samlärande samt hans forskning om att högre psykiska funktioner uppstår genom utforskande aktivitet inom ett område som har relevans och intresse för barnet. 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.