Skolbanken Logo
Skolbanken

Åldrar:

3 - 5

Junibacken projektsammanfattning VT -21

103411 Förskolan Ruddammen, Stockholm Norra innerstaden · Senast uppdaterad: 4 juni 2021

Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar samt en projektsammanfattning. Det här är en projektsammanfattning där en utvärdering av projektet görs i slutet av läsåret.

Nu när läsåret går mott sitt slut och vi avrundar projektet Barnen möter naturvetenskapliga fenomen i staden - väder  så syns ett förändrat lärande och kunnande hos barnen. Nya ord och begrepp om de naturvetenskapliga fenomen som projektet har handlat om. Till exempel:   

Vädret ändras.

Olika väder känns och ser olika ut.  

Meteorologer kan kolla på väderkartor för att ta reda på vad det troligtvis blir för väder 

Vattnets kretslopp: Moln blir till genom att solen värmer marken och vattnet, då blir vattendropparna ånga och åker upp i himlen och bildar moln som sedan regnar ned på jorden. 

Moln ser olika ut och har olika namn: ex. cumulus, fjädermoln, dimmoln, åskmoln. Olika moln ger olika väder. 

Vatten kan bli ånga, frysa till is och sedan smälta igen. 

Det finns fyra årstider  på ett år och vädret i de olika årstiderna är olika. 

Hur vädret är i de olika årstiderna. Vad händer mer under årstiderna.  Vad gör man då, ex lekar, högtider med mera. 

Årstider kan symboliseras med olika färger. 

Året är uppdelat i årstider och månader, veckor, dagar. 

Jorden snurrar runt solen på ett år och runt sig själv varje dag. 

För att stötta barnens läroprocesser har vi framför allt utgått från barnens frågor och tankar och utmanat dem med aktiviteter, material där de kan utforska, undersöka och leka. I exempelvis ateljén, skapa snöflingor, skapa årstider med lera, måla på snö, molnkollage, vädertavlor som konstrueras och skapas med olika material.  Vi har uppmärksammat barnen på vad de ser ute exempelvis hur det ser ut i naturen, hur molnen på himlen ser ut. Vi har gett uppgifter och utmaningar som att samla vårtecken, eller som i höstas då de samlade naturmaterial. Vi har använt flera metoder för att stötta barnens läroprocesser såsom bilder som stöd, skapande/estetiska processer, bygg- och konstruktion, litteratur/språk/olika medier digitala och analoga. Vi har synliggjort projektet i barnens lärmiljöer. Barnen har fått vara med och skapa material till miljön som inspiration i ett fortsatt lärande. 

Vårt stora mål har varit att barnen har inflytande i projektet genom sina lekar, sina tankar och sitt görande. Deras tankar och reflektioner har vi vuxna använt i våra planeringar och vad vi ser att vi kan utmana dem vidare i sitt lärande. Exempel på barnens tankar och frågor "är regnvattnet smutsigt?, hur blir det snöflingor? varför känner vi inte att jorden snurrar? Barnens inflytande, engagemang, nyfikenhet och drivkraft har varit avgörande för att projektet drivits framåt. 

Vad gäller barnens egna drivkraft att vilja skapa, göra och tillverka med kopplingar till projektet så är det där deras frågor kommer in. Exempelvis har de velat utveckla sina lekar och byggen i projektet med mer rekvisita, som de sedan tillverkat själva. I deras skapande, har de hittat nya strategier och nya sätt att skapa, som de sedan använt i sina lekar. Exempelvis skapande av snöflingor som sedan blev magiska huvudkronor för en is -prinsessa, -drottning, -kung med mera, och att även skapa figurer som bor i byggena. När vi har planerat en aktivitet eller erbjudit ett material, ser vi att alla barn har velat uttrycka sina tankar genom exempelvis lera, kartonger, måleri och tecknande.   

Den kunskap som barnen erövrade i höstas har de använt i sina reflektioner under vårterminen. Exempelvis att kunna applicera sin kunskap om i vilka former vatten kan förekomma och hur regn blir till när de kom in på frågan om hur snöflingor bildas. Barnen har utgått från vad de tycker om och inte tycker om ex. jag gillar när det är varmt och jag kan bada osv. Vilket vi ser som ytterligare en metod för dem att befästa gjorda erfarenheter genom att utgå från sig själva. För att barnen ska få syn på sina egna och kompisarnas tankar har vi regelbundet haft reflektionssamlingar vid projektaktiviteter där vi har ställt frågor till barnen som t.ex. hur liknar din tanke/dina tankar kompisens tanke/tankar, vad tänkte du då och vad tänker du nu. Har vi lärt oss mer nu än vad vi visste innan? 

Projekt väder har på sätt och vis blivit ett stort och brett projekt som täckt en rad olika ämnesområden. Det har varit ett spännande projekt att vara med i, även för oss vuxna! 

Återkoppling till läroplans tre förtydliga områden

projektet har gett barnen erfarenhet av:

Naturvetenskap- teknik

Matematik

Språk och kommunikation Med språk avser vi all de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka sig

Vattnets olika former: ånga flytande fast

Vattnets kretslopp

Vädret ändras

Olika väder under året

Årstider

Vad händer i naturen under de olika årstiderna 

 

Barnen har kategoriserat olika moln utifrån utseende och vilket väder molnen ger. 

Barnen har kategoriserat årstiderna, vilket väder hör till vilken årstid. 

Snöflingor ser olika ut och formerar sig olika p.g.a. bland annat temperatur. 

Mönster i årstidsväxlingarna, året går runt i ett mönster vinter-vår-sommar- höst. 

Barnen jämför årstiderna/olika väder/olika moln med varandra. 

 

Nya begrepp och ord: avdunsta, iskristaller, årstider, cumulus, fjädermoln, månadernas namn. med mera. 

Symbolspråk: vad symboliserar de olika årstiderna, vilka begrepp, vilka färger.

Skriftspråk: hur skriver man de olika månaderna. 

Barnen kommunicerar genom att skapa med exempelvis lera, kartonger osv. 

Teckna/rita/måla: barnen berättar med sina bilder och målningar.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback