👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Harens uppföljning av projekt förändring - vad händer i naturen?

Skapad 2021-05-21 10:40 i 103211 Förskolan Mässen Stockholm Östermalm
Förskola
Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar vecka Ht 43-45 Vt vecka 7-9 samt en och projektsammanfattning/avslut. Det här är underlaget för uppföljning av projektet. Vi utgår från de didaktiska frågorna; Vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar över vart projektet och barnens lärande är på väg och stämmer av med projektplaneringen och planerar för hur vi ska gå vidare med undervisningen. Vilken riktning ska projektet ta nu, vilka är våra nästa steg? Titta tillbaka i dokumentationerna, lärloggarna och era planeringar.

Innehåll

Titta tillbaka på era projektplaneringar, dokumentationer, lärloggar och nyhetsbrev.

Beskriv:

Inom ramarna för projektet har vi uppmärksammat barnen på vilka förändringar som skett i naturen under årstidsväxlingen vinter till vår. Hur vädret har förändrats och vad som hänt i naturen med förändringens gång - vad som börjat växa, hur det luktar, hur det låter och vad som låter. Barnen uppmärksammade särskilt snön, knopparna som så småningom utvecklades och fåglarna i träden.

Vi har undersökt snön som naturvetenskapligt fenomen och experimenterat med den och dess funktioner (ex. snö - slask - vatten). Vi har tillsammans undersökt hur man kan bygga med snö, hur den låter när man går på den och varför det går att åka på den vissa gånger och andra gånger går det inte. Genom detta har vi undersökt friktion, kraft och kemi.

Vi har också fokuserat på hur väderförändringarna fått växtligheten i naturen att ta fart. Detta har vi gjort genom att återkomma till ett specifikt träd i Tessinparken som barnen valt ut. Detta träd har vi följt från kalla januari till varma maj. Barnen har undersökt knoppar, vårblommor, gräs och blad. Både på plats i naturen där allt växer men vi har även tagit in en del naturmaterial och undersökt närmare i mikroskop.

Parallellt med undersökandet av ekologin och floran i naturen har barnen fått skapa ett eget årstidsträd inne på avdelningen. Vi började med att undersöka trädstammen, vilken färg den har, hur den kändes, hur stor den var. Barnen fick pröva att kalkera mot stammen på ett träd för att få fram mönstret. Av pappren byggde vi sedan upp en trädstam och klippte sedan ut grenar till det. Månadsvis har barnen sedan fått klippa ut olika delar till trädet utifrån vilken förändring de har uppmärksammat i naturen. De har klippt knoppar, regndroppar, moln och solar för att även årstidsträdet ska växa och följa med i förändringen. Nu i maj kommer barnen få klippa ut blommor till trädet då det slagit ut i full blom i äppelträdet ute på gården. 

Något som intresserat barnen mycket är fåglar. De uppmärksammade först fågelkvittret som hördes över gården och när vi gick på utflykter. Vi lyssnade på hur olika fåglar lät utomhus och letade upp filmklipp på de vanligaste fågelarterna i vårt närområde och lyssnade på dem. Vi gjorde QR-koder av klippen som barnen skannade med iPaden och kunde sitta och lyssna på egen hand. Så småningom började barnen härma de olika fåglarnas ljud och koppla olika ljud till olika fåglar. Skatan kraxar, fiskmåsen skriker, ugglan hoar och småfåglarna kvittrar. Funderingen om vad fåglarna vill äta väcktes och barnen började undersöka och ställa hypoteser. Utifrån detta gjorde vi ett experiment med de råvaror barnen kommit fram till. Vi gjorde tre olika fågelmatare och hängde upp i vårt träd i Tessinparken. Under ca 2 veckors tid följde vi fågelmatarna och vilken fåglarna tyckte bäst om. Vi fick till och med se hur fåglarna satt och åt medan vi var där. 

Vi har stöttat barnens utveckling av nya begrepp, kunskaper, färdigheter och förmågor genom att dels tillföra nya begrepp, metoder och upplevelser och dels genom att dröja kvar i processer och låta barnen återkomma och återuppleva aktiviteter, platser och ompröva sina erfarenheter och kunskaper. Projektet har följt målen och stämmer överens med projektplaneringen i allt förutom att vi inte lagt så stort fokus på att följa ett träd på gården parallellt med det träd vi följt i Tessinparken samt att barnen valde ett annat träd i Tessinparken än vad vi tänkt från början. Vi kommer hålla kvar vid samma mål till nästa termin.

Läroplanskopplingar
 
 
  •  

    förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  •  

    förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

  • Vilka händelser vi pedagoger har uppmärksammat barnen på i vardagen som har en naturvetenskaplig anknytning
  • Vilka olika material och undersökningar barnen har fått vara med om som synliggör ett naturvetenskapligt innehåll
  • Vilka utmaningar vi har gett barnen utifrån våra mål
  • Hur vi på olika sätt har stöttat barnens utveckling av nya begrepp, kunskaper och färdigheter/förmågor.

    Stämmer planeringarna överens med de målen som ni hade i projektplaneringen?

    Vilka målområden går vi vidare med? 

Återkoppling till läroplanens tre förtydliga områden  

projektet gett barnen för erfarenhet av:

Naturvetenskap- teknik

Matematik

Språk och kommunikation

Med språk avser vi alla de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka tänkandet på

Kemiska processer i naturen

Fotosyntesen

Fysik - friktion

Flora och Fauna

Ekologi

Sinnesupplevelser

- Hur känns det?

- Hur låter det?

(Ljud - Hur låter snön? Fåglarnas ljud)

- Vad äter fåglar? Hur smakar det? Vad får man ont i magen av?

Årstiders förändring i naturen

 

 

 

 

 

Antal 

Storlek 

- Stor/liten

- Hög/låg

Tid 

Sortering/kategorisering

Vikt

Nya ord och begrepp:

- Kvittra/hoa/kraxa

- Knoppar

- Fågel

- Fågelmat

- Flyger

- Vingar

- Bark

- Gren

- Klippa

Härma och återskapa ljud

Pedagogerna har ställt många öppna, nyfikna frågor

Barnen får ställa hypoteser

Reflektion 

Återkomma till aktiviteter och fenomen