NTA - Balansera och väga år 2

Vi kommer att arbeta med "Balans och väga" genom ett experimentellt arbetsätt där eleverna får undersöka och reflektera.

NTA - Balansera och väga

Du kommer att få prova på att balansera olika saker. Vad är balans? Hur blir det balans?

1. Kursplanens syftestext

Du kommer att få fundera, förutsäga och testa att balansera saker.

2. Centralt innehåll

Matematik

• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse
• Grundläggande geometriska objekt

Naturorienterade ämnena

• Balans, tyngdpunkt och jämvikt
• Tyngdkraft och friktion

3. Kunskapskrav

• Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
• Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra enkla undersökningar som handlar om kraft och rörelse.
• Dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Du ska vara aktiv och skatta/göra förutsägelser på lektionerna.
Du ska vara aktiv och experimentera efter de anvisningar som ges.
Du ska med hjälp kunna dokumentera på ett naturvetenskapligt sätt.
Du ska kunna beskriva dina experiment och använda orden jämvikt, balans, tyngdpunkt, stödpunkt, tyngre och lättare.

 4. Arbetssätt

Du kommer att få skatta, experimentera och lära dig vad som påverkar balansen.
Du kommer att få prova balans både ute och inne.
Du kommer att få dokumentera och beskriva vad du skattar och vad du lär dig på ett naturvetenskapligt sätt.
Du kommer att få träna din kommunikativa förmåga genom att diskutera och resonera dina resultat och slutsatser med andra.

5. Bedömning

Vi kommer att under arbetets gång bedöma att du är aktiv vid skattningar, experiment och dokumentation. Vi kommer även att lyssna om du använder dig av de begrepp vi arbetar med.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,

Syfte

• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.

Kriterier

• Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
• Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
• Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Uppgifter

Extrauppdrag: Friktion

Eleven planerar och genomför systematiska undersökningar av friktion.

Uppdrag 1

Eleven letar upp tyngdpunkten hos en symmetrisk figur genom att balansera den på en penna. Därefter undersöker de hur balansen ändras om figurens massa ändras med ett gem.

Uppdrag 2

I uppdraget introduceras begreppet tyngdkraft för att beskriva varför föremål faller. Eleverna använder ett lod för att hitta tyngdpunkten hos ett föremål och undersöker vilken betydelse den har för balansen och vad som händer när föremål välter.

Uppdrag 3

Eleverna får göra olika balansövningar och använda begreppen tyngdpunkt, tyngdkraft och stödyta för att beskriva och förklara varför de tappar balansen.

Uppdrag 4

Eleven bygger en modell av en gungbräda med en stödkloss och en bräda och försöker med hjälp av tyngder att få brädan i balans. Därefter undersöker de hävstångsprincipen på ett systematiskt sätt genom att ändra föremålets tyngd och avstånd från vridningspunkten.

Uppdrag 5

Eleven använder sina erfarenheter från tidigare uppdrag för att bygga hängande mobiler med olika föremål. De börjar med en enkel konstruktion och fortsätter med mer komplicerade med flera stänger och där föremålens storlek, form och massa varierar.

Uppdrag 6

Eleven bygger en balansvåg som de använder för att jämföra tyngden hos olika föremål och beskriver förhållandet mellan föremålen med begreppen tyngre än, lättare än och lika tung som.

Uppdrag 7

Eleven rangordnar fyra föremål från lättast till tyngst. Först gör de en förutsägelse genom att väga dem i handen. Sedan kontrollerar de resultatet med hjälp av balansvågen.

Uppdrag 8

Eleven använder kuber som standardenhet för att väga olika föremål. Resultaten presenteras i en tabell.

Uppdrag 9

Eleven tolkar informationen i tabellen och utformar sedan egna stapeldiagram för att presentera resultaten av sina vägningar på ett nytt sätt.

Uppdrag 10

Eleven beskriver egenskaper hos fyra matvaror och rangordnar dem från lättast till tyngst. Därefter undersöker de rangordningen med hjälp av vågen.

Uppdrag 11

Eleven väger samma volym av matvaror med hjälp av kuber och dokumenterar resultaten i en tabell.

Uppdrag 12

Eleven väger upp matvaror så att de väger lika och jämför matvarornas volym.

Uppdrag 13

Eleven använder det de lärt sig om att väga och balansera föremål för De utarbetar en egen strategi för att identifiera vilken av de hemliga burkarna som innehåller sex kulor.