Digitala verktyg Trumman

När arbetet med planeringen är färdigt avslutar ni med att namnge planeringen med er generativa fråga och byter ut bilden mot något som passar er planering. Ta bort denna befintliga ingresstext och skriv en sammanfattning av planeringen här. Ingressen ska rama in arbetsområdet och väcka nyfikenhet.

Innehåll

Målstyrd planering av ett tema, ett projekt eller en rutin i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S Philgrens planeringsmodell "Baklängesplanering", sammanställt till denna version av Gunilla Christersson Vigert. Se mer i "Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) kapitel 9 - 11.

Den här mallen innehåller stödtexter som beskriver arbetet med en baklängesplanering. I texterna hänvisas det till boken som nämnts ovan. Alla stödtexter är blåa. När ni har skrivit färdigt er planering tar ni bort all blå text. Kvar blir er planering. (Se exempel sid 176)

Vi tänker oss arbetslagets planering som en ryggsäck som arbetslaget gemensamt packar för att göra sig redo för en utforskande utflykt inom ett ämnesområde tillsammans med barnen. Ryggsäcken fylls med ett innehåll som förskollärarna och barnskötarna kan behöva under arbetet med temat. Men den är inte färdigpackad från början utan de kommer att packa ner fler saker efter hand som processen fortskrider tillsammans med barnen. Det är inte heller säkert att de kommer att använda allt det de packade ner från början. Alla i arbetslaget måste ha koll på vad som finns i ryggsäcken och bidra med att fylla på ryggsäcken på vägen.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Vad ska läras? Ni börjar med att titta i lpfö18, framförallt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen. Området ska gärna vara ämnesövergripande och göra det möjligt att knyta ihop arbetet inom ämnen med sociala förmågor och skapande till en helhet. Valet av ämnesområde görs utifrån er kunskap om barngruppen och om de individuella barnen samt om vilka ämnesområden barnen redan mött och vilka ämnesområden ni tror att de kommer att möta på eget initiativ. Men även analysen av resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet och de utvecklingsområden ni lyft fram kommer att ligga till grund för vad ni väljer att fokusera på.

Det är sen viktigt att fundera över varför det är viktigt för barnen att möta detta ämnesområde ur ett större perspektiv, ett livsperspektiv men också ett globalt perspektiv. När ni har pratat ihop er kring varför det är viktigt att arbeta med ämnesområdet formulerar ni syftet som en generativ fråga. Det vill säga en fråga som kan växa i olika riktningar och som väcker nyfikenhet och lust att utforska hos både barn och vuxna. Du känner igen en bra generativ fråga på att du får den att "poppa", nya frågor och tankar poppar upp i barnens och våra huvuden. Den generativa frågan ska fungera som ledstjärna under hela processen. (Läs mer sid 140 - 142)

Generativ fråga: 

Syfte: 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Många av läroplanens mål kan stämma in på ett övergripande ämnesområde men det är viktigt att göra ett urval. Välj inte ut fler mål än att de kan hållas levande hos alla i arbetslaget under hela processen. Läroplansmålen består oftast av flera innehållsdelar och ibland kanske ni väljer ut en specifik del av ett läroplansmål som stämmer överens med det ni vill uppnå i ert tema. Det är klokt att begränsa sig till högst två eller tre mål i ett tema. Ni väljer kanske t ex ett mål som syftar på hållbar utveckling, ett språkinriktat mål och ett som handlar om barnens sociala kompetens. Dessa långsiktiga, breda mål blir utgångspunkten och längre fram i planeringen tar ni ställning till vad det är för förståelse, förmågor och begrepp inom målen som är aktuella att fokusera på under just detta tema för just denna barngrupp. (Läs mer sid 142 - 143)

Mål ur Lpfö 18:

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt. Kanske planerar ni en spännande aktivitet eller ett utforskande samtal för att få svar på frågor som t ex Vad intresserar barnen? Vad vet de redan? Vad har de för hypoteser? Vad vill de veta mer om? Har några av barnen specifika behov som ni behöver planera utifrån? (Läs mer sid 144 - 145)

Barn är experter på att ställa fyndiga och spännande frågor, så kanske är det någon av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets.

Barnens intressen, initiativ och behov:

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förståelse. Detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förståelse:

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förmågor:

1f: BARNENS BEGREPP

Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Begrepp:

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc... Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka teorier ligger till grund för det arbetssätt ni har valt? (Läs mer sid 145 - 146 samt kap 1 - 8)

Arbetslagets förhållningssätt:

Vetenskaplig grund:

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet med temat. Använd gärna en matris för att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "påbörjad utveckling", "en bit på väg" samt "måluppfyllelse". Ni kan skriva i den matris som finns längst ned på denna sida (använd en annan webbläsare än internet explorer då denne inte fungerar optimalt med verktyget), i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller på ett papper. 

Kriterier: (ev hänvisning till matris)

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer sid 164 - 172)

Aktiviteter:

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning:

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö: