Vasatiden

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1523-1611 och kallas för Vasatiden. Vad händer i Sverige efter Stockholms blodbad? Vi ska arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället? Hur ser handeln ut? Vi kommer även att göra jämförelser med vikingatid och medeltid.

Mål

Du ska,

• känna till hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en.
• känna till hur män, kvinnor och barn levde under Vasatiden och jämföra med dåtid (vikingatid och medeltid) och även nutida förhållanden.
• känna till hur kyrkan utvecklades och varför detta skedde.
• kunna några historiska begrepp som är typiska för vasatiden.
• känna till hur samhället förändrades jämfört med tiden innan. 
• känna till olika historiska källor. som t.ex. berättande källor och materiella källor.

Undervisning

Du kommer att under arbetsområdet få kunskaper genom att: 

• se på filmer.
• lyssna och se på en powerpoint.
• läsa faktatexter som handlar om Vasatiden och arbeta med uppgifter som hör till
• resonera kring händelser och om personer som hör till 1500-talet.
• träna på historiska begrepp.

Bedömning

Jag kommer i de samtal vi för, och genom ett de muntliga diskussioner vi har i klassrummet bedöma följande:

• dina kunskaper om historiska förhållanden, händelser och gestalter under 1500-talet.
• din förmåga att använda historiska begrepp.
• din förmåga att diskutera i grupp och klassrumsdiskussioner.
• din förmåga att ta fram fakta genom att kritisk granska källor.
• din förmåga att kritiskt granska och fundera kring de källor vi ser och möter från Vasatiden.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.