Projektberättelse:

Vårt syfte var att ge barnen en större förståelse för vilka olika funktioner fordon har i vårt samhälle. Detta då barnen visat ett stort intresse för de olika fordon de kan se från vår gård. Vi har uppfyllt syftet genom en mängd olika undervisningstillfällen där vi har besökt byggnadsplatser och pratat kring vilka fordon vi sett och vilken funktion de fyller. Vi har läst böcker om polisbilen, ambulansen och brandbilen och berättat vad de olika utryckningsfordonen är till för. I samlingar har vi även tittat på filmer om olika fordon samt en film kring hållbar utveckling där de tog upp att avgaser inte är bra för miljön och att man kan hjälpa luften genom att exempelvis cykla istället. Med lärplattan och projektorn har vi åkt tåg i olika miljöer och lyssnat på hur de olika fordonen låter. Vi har skapat bilar med olika material och målat bilar med olika tekniker. Barnen har byggt garage och bilar och tågbanor, vi har sjungit om fordon och vi har experimenterat vilka fordon som flyter/sjunker.

Barnens inflytande har visat då de har fått välja vilka fordon vi ska arbeta med åt gången, de har kunnat prata eller visa vilket fordon de vill leka med i den fria leken och i samlingar har alla fått komma till tals och blivit sedda då vi har arbetat i mindre grupper. De barn som efter en stund valt att inte delta mer i samlingen/aktiviteten har fått välja det. 

I början av varje aktivitet gick vi igenom vad vi gjort förra gången, både muntligt och genom att titta på bilder från dokumentationen eller deras skapande. Barnen reflekterade även tillsammans då de spontant tittade på olika fordonsbilder och diskuterade vilka fordonen var och räknade tillsammans på olika språk. Dokumentation satt uppsatt länge åt gången på avdelningen just för detta syfte att barnen skulle få tid på sig att se sin process.

Då vi startade projektet kunde några barn de vanligaste utryckryckningsfordonen, bil, buss och tåg. Under projektets gång upptäckte vi att deras ordförråd utökats och de barn som ännu inte varit språkligt verbala började uttrycka försök till att säga buss, bil och tåg. I slutet av projektet kan de äldsta barnen fler fordon och deras betydelse i samhället. De har pratat om att grävskopan bygger, sopbilen hämtar soporna, man kan åka bil, buss och tåg och flyga med flygplan och helikopter. I leken ser vi att de oftare än innan bygger garage till bilarna eller tågen och de använder grävskopan till att ösa sand som de sedan bygger med. 

På individnivå har sett ett ökat kunnande på olika sätt beroende på barnets ålder och nivå. Hos de yngsta är det framförallt den verbala utvecklingen då de härmar ljuden hos de olika fordonen och försöker säga bil/buss eller titta. De kan också med större urskiljning vid uppmaning hämta rätt utryckningsfordon. De äldsta barnen har fått ett ökat ordförråd och de kommunicerar gärna både med pedagoger och sinsemellan. Vi har också sett i leken att deras förståelse för vad de olika fordonen fyller för funktion har ökat.

Barnens egna dokumentation har varit tillgänglig i längre perioder åt gången så att alla barn har fått tid på sig att titta och samtala kring den. Inför varje aktivitet eller undervisningstillfälle har vi gått igenom vad vi gjorde och pratade om förra gången och alla barn har fått komma till tals och bli sedda. Vi pedagoger har lyft deras processer genom att säga t.ex. "Kommer du ihåg att du inte kunde rulla hjul i lera, men nu kan du!" eller "minns du att du trodde att lastbilen kunde flyta, men denna gången visste du att den sjunker".  I mindre grupper har barnen använt lärplattan för att kunna höra hur de olika fordonen låter med hjälp av QR-koder under bilden på det fordon de ville höra. Det är väldigt roligt och intressant för oss pedagoger att se hur barnen har utvecklat sitt intresse och sina kunskaper.  Några barn har även berättat hemma om det fordon vi haft fokus på och vi har fått positiv feedback från föräldrar som berättat att barnet nu gör ljud, eller försöker säga buss, tåg osv och något barn hade börjat sjunga de sånger vi sjunger ihop. Tillsammans har vi reflekterat med barnen kring deras lärprocesser från början av terminen och hur mycket de lärt sig nu när terminen närmar sig sitt slut. 

Teorier vi använt oss av är "learning by doing", John Deweys pragmatiska pedagogik, Vygotski, hans teori om samlärande samt hans forskning om att högre psykiska funktioner uppstår genom utforskande aktivitet inom ett område som har relevans och intresse för barnet, samt läroplanen.

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

  Lpfö 18
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö 18
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  Lpfö 18
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

  Lpfö 18
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,

  Lpfö 18
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

  Lpfö 18
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

  Lpfö 18